Den uppskjutna seriestarten får konsekvenser för klubbarna som inte bara är kopplat till personalkostnader utan även ideella engagemang. Samtidigt skapas fina initiativ som är positivt för klubbarna där exempelvis supportrar stöttar.

Riskanalys förskräcker

Mot bakgrund av Folkhälsomyndighetens förbud mot större publika sammankomster på grund av covid-19 har revisions- och rådgivningsföretaget EY gjort en riskanalys för att visa hur ett bortfall av publikintäkter påverkar de allsvenska klubbarnas ekonomi. 

Analysen presenteras i rapporten ”Hur mår svensk elitfotboll?”. För att uppskatta bortfallet av publikintäkter har EY analyserat hur klubbarnas eget kapital påverkas. 

Där framkommer att redan efter två hemmamatcher utan publik skulle fem av de allsvenska klubbarna uppvisa ett negativt eget kapital och behöva ett kapitaltillskott. Kommer hela säsongen spelas inför tomma läktare kommer 9 av de 15 analyserade klubbarna ha ett negativt eget kapital. Bara 6 av 15 klubbar har alltså ett eget kapital som är större än publikintäkterna. En brutal sanning.

- Vi har som ett första steg valt att basera analysen på enbart publikintäkter. Klubbarna har olika möjligheter och åtgärder för att kunna reducera sådana effekter utöver de krispaket som presenterats från regeringen. 

Fem klubbar i riskzonen

- Vår analys visar att det är fem klubbar som närmast är i behov av kapitaltillskott efter två hemmamatcher utan publik; GIF Sundsvall, Falkenbergs FF, IK Sirius FK, Helsingborgs IF och Östersunds FK. 

- Kanske handlar det om att det sker ännu tidigare och ytterligare någon klubb då vi i nuläget enbart räknat på intäktsbortfallet kopplat till publikintäkter, sedan har vi andra intäktsströmmar som påverkas vid tomma läktare, säger Mikael Bergsten, partner och auktoriserad redovisningskonsult på EY och medförfattare till rapporten.

Publikintäkterna varierar stort mellan klubbarna. Allsvenskans publikintäkter står totalt för 21 procent av nettoomsättningen. Klubbarna är olika känsliga för hur denna intäktsström påverkas och har olika förutsättningar att hantera kostnader, t.ex. äger vissa klubbar sina arenor medan andra hyr. Klubbarna har generellt en stor andel fasta kostnader. Personalkostnaderna står för 55 procent av klubbarnas totala kostnader.

Personalkostnader högst

- Att dra ner på personalkostnader och samtidigt behålla klubbens sportsliga förmåga är svårt. Risken är att klubbarna minskar sina kostnader genom att dra ner på ideella engagemang såsom barnidrott, integrationsprojekt och liknande då också bli lidande. 

- Publikintäkterna har med andra ord en stor påverkan på klubbarna, eftersom vinstmarginalen redan är pressad i många klubbar. Klubbar med ett stort eget kapital en klar fördel, säger Carlos Esterling, partner och auktoriserad revisor på EY och medförfattare till rapporten.

Blir situationen långvarig påverkas andra likviditetsströmmar som t.ex. merchandise och sponsorintäkter. Dessutom, den ekonomiska krisen i näringslivet kan även drabba sponsoravtal. Det är risk för att företag prioriterar om och ser över sina utgifter och investeringar. 

- Vi ser redan nu hur klubbarna aktivt försöker hantera situationen med uppskjutna matcher genom framförallt att reducera personalkostnader och bland annat genom att permittera spelare och säga upp personal. 

-Tyvärr kan situationen i förlängningen även gå ut över andra viktiga engagemang i klubbarna för att lyckas hålla sig över ytan som ideella engagemang. - Ytterligare en aspekt är att 2019 stod spelarförsäljningar för 14 procent av klubbarnas totala intäkter. Den posten kan försvinna i ganska stor omfattning om det inte blir spel över en längre tid, det kan få stora effekter på ekonomin, säger Mikael Bergsten.

Hjälpinsatser krävs

- Vi vet att centrala partners till Svensk Elitfotboll (SEF) beslutat att betala ut de första sponsorpengarna i förskott för att klara av likviditeten i klubbarna, vilket var oerhört viktigt för många av klubbarna. Det är också roligt att många fina engagemang skapas runt klubbarna där t.ex. supportrar går in för att hjälpa klubbarna genom framförallt donationer. 

Samtidigt tar supportrarna också stryk av coronaviruset. Hur ser deras ekonomi ut framöver? Dessutom kan pengarna från näringslivet bli mindre, beroende på vad det här får för konsekvenser för företag. Alla bolag ser ju över sina kostnader nu, säger Carlos Esterling.

Han och kollegan betonar:

- Den är en kritisk situation för klubbarna precis som för övriga näringslivet som påverkas av coronapandemin. Nu gäller det för klubbarna att prioritera, fattar rätt beslut och hålla ut.

Thomas Ejderhov