Olika syn på tuffa begränsningar
Riksidrottsförbundet har svarat på regeringens remiss om ett nytt regelverk med tuffa begränsningar av allmänna sammankomster och matcher. Björn Eriksson, RF:s ordförande, är i till vissa delar positiv till förslagen från regeringen men han ser mycket olika på vissa delar och önskar förtydliganden på flera punkter.
– Idrotten bidrar till såväl fysiskt som psykiskt välmående och det är viktigt att ge människor möjlighet att kunna fortsätta utöva idrott på ett anpassat sätt och åter ta emot publik när smittläget tillåter, säger Björn Eriksson.
Det handlar dels om nuvarande begränsningar som i praktiken innebär ett totalt förbud för vissa idrottstävlingar utomhus på väg, vatten, snö och i skog, dels om möjligheten att ha publik på tävlingar längre fram.
Regeringen föreslår en särskild reglering för antalet idrottsutövare vid det som benämns idrottstävling utomhus i form av ett motionslopp eller liknande. RF menar att ”motionslopp eller liknande” också måste innefatta idrotter som inte har en helt inhägnad arena, som t ex segling, kanot, och rodd men också orientering, cykel, löpning, triathlon, skidor med flera.
Skillnad vid fotboll
Björn och RF välkomnar förslagen att ta emot publik så småningom, både utomhus och inomhus, men han betonar.
- Men arenor, idrottsplatser och hallar varierar i storlek och maximal publikkapacitet från ett tiotal till tiotusentals.
Större idrottsanläggningar, som vid fotboll, har många gånger ett större antal in- och utpassager och även övrigt goda förutsättningar att skapa flöden som innebär att trängsel kan undvikas, även med ett större antal åskådare.
– Vi är tveksamma till om en generell begränsning, ett maxtak.
- Utgångspunkten bör vara arrangörens möjlighet att säkerställa att det inte är någon trängsel genom alla delar av evenemanget. Då kan vi arbeta med smittsäkra evenemang som tar hänsyn till faktisk kapacitet, säger Björn Eriksson.
Han önskar en flexibel logistik.
- Det krävs ytterligare förtydliganden, säger Björn. Det handlar dels om nuvarande reglering i begränsningsförordningen som i praktiken innebär ett totalt förbud för vissa
Begränsningarna borde endast gälla idrottsutövarna, de som deltar i loppet eller tävlingen, och inte som nuvarande regler att arrangören ansvarar för att det inte kommer någon allmänhet förbi längs Vätternrundans 30 mil eller i skogen vid en orienteringstävling. Men trots att flera tävlingar sträcker sig över stora ytor, som exempelvis Gotland runt, eller över lång tid med många olika startgrupper, som exempelvis O-ringen, så föreslår regeringen att ett maxtak på antalet deltagare ska vara en av begränsningarna.
– ¬Här skulle vi vilja se att regleringen i förordningen för motionslopp eller liknande får en liknande struktur som är föreslagen för nöjesparker, djurparker, temaparker och liknande anläggningar. Det finns tydliga likheter med stora ytor samt att det totala antalet deltagare/besökare under ett motionslopp/dag på en djurpark kan vara flera gånger högre än antalet personer som är på plats samtidigt.
Hårda villkor för motionstävlingar
- Många motionslopp eller tävlingar kan ju sträckas ut över tid med exempelvis många startgrupper fördelade över flera dagar, så som vid en tävling i segling eller en orienteringstävling, säger Björn Eriksson.
Riksidrottsförbundet välkomnar förslagen att ta emot publik vid idrottsevenemang så småningom, både utomhus och inomhus. Men arenor, idrottsplatser och hallar varierar i storlek och maximal publikkapacitet från tiotal till tiotusentals. Större idrottsanläggningar har många gånger ett större antal in- och utpassager och även övrigt goda förutsättningar att skapa flöden som innebär att trängsel kan undvikas, även med ett större antal åskådare på plats.
– Vi är tveksamma till om en generell begränsning, ett maxtak, verkligen är träffsäker och proportionerlig. Utgångspunkten bör vara arrangörens möjlighet att säkerställa att det inte är någon trängsel genom alla delar av evenemanget. Då kan vi arbeta med smittsäkra evenemang som tar hänsyn till faktisk kapacitet, säger Björn Eriksson.
Här kan du läsa hela svaret på remissen som skickats till regeringen idag
Mest lästa just nu
Allmänna arvsfonden är mycket viktig, för att inte säga avgörande partl för fler och bättre idrottsanläggningar.i Sverige. Bara under 2023 kom 235 miljoner den vägen till idrotten..
Därför blir reaktionen kraftig inom idrotts-Sverige när Riksrevisionen något obetänksamt publicerar en granskningsrapport av Allmänna arvsfonden och föreslår att fonden bör avvecklas.
Den svenska OS-truppen till Paris växer – och ambitioner och förhoppningar gör det samma. Utgifterna också för den delen.
I förra veckan gav SOK klartecken till ett handbollslag, ett bordtennislag, två lagkapper i simning och åtta individuella idrottare.
Det är en idrottslig mobilisering för 100 miljoner.
Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.
- Egentligen har vi inget genuint idrottsintresse, trots att vi åkt både Vasaloppet och sprungit Lidingöloppet, säger Jan Blad,69, företagsledare och gudfader för Amo Handboll, nykomlingar i handbollsligan.
I Alstermo i Kronobergs län finns elit-handbollens mest anonyma lag, men med störst optimism via stor framtidstro. Och med stort stöd av Amokabel, en skandinavisk branschledande koncern med tre kabelbolag som tillverkar olika typer av ledningar och kablar.
Striden mellan ATG och Svenska Spel fortsätter., Men i en första instans, – Patent- och marknadsdomstolen (PMD), vann ATG. Och nu har även Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) dömt till ATG:s förde.
ATG har sedan 1973 registrerat företagsnamnet Aktiebolaget Trav och Galopp hos Bolagsverket. När Svenska Spel 2020 lanserade spel på hästar använde man trots det ordkombinationen ”Trav & Galopp” i sin kommunikation. ATG valde därför att stämma Svenska Spel för intrång i ATG:s företagsnamn.
Skriv kommentar