Dan Perssons blogg

Dan Persson är Idrottens Affärers bloggare. Han arbetar med kommersiell utveckling av idrott. Dan har stor erfarenhet och kompetens och kan både se och bedöma såväl möjligheter som faror, något som passar Idrottens Affärer ypperligt. Han läser hellre årsredovisningar eller trendrapporter än tittar på sport och för honom är en arena en fastighet vars försäljning ska öka.

"Naiva och optimistiska antaganden"

Är det vettigt att satsa på idrotter som backhoppning, rodel, bob, kanotslalom, konstsim, gång? undrar Dan Persson. Foto: Fredrik Persson, Scanpix


Skridskoförbundet lanserar tanken på att Sverige skall försöka få vinter-OS 2022 på Svd. De får stöd av centerns Per Åsling i en annan artikeln. Det är en felaktig tanke oavsett hur man argumenterar.

Borträknad analysen att de alpina grenarna bäst genomförs i Åre så vimlar artikeln av naiva och optimistiska antaganden.

Bra tanke, men icke fungerande

Ett OS skulle inte få fler ungdomar att börja åka skridsko eller syssla med andra vintersporter så även om det är välinvesterade pengar att få fler ungdomar att aktivera sig så är ett vinter-OS en dyr och krånglig omväg. 

En stor statlig satsning på att få fler ungdomar att motionera i samverkan med idrottsrörelsen skulle dock vara en mycket lönsam aktivitet för samhället och bör ske helt utan koppling till OS.

OS är numera uppbyggt på ett sätt där IOK får för stor andel av intäkterna, dvs OS är inte lönsamt för värdlandet.

Även hockeyn går back

Här måste det ske en ändring generellt för det är lika illa för många andra event och organisationer.

Risken att hockeyförbundet går back på nästa års VM för att internationella förbundet tar för stor andel (alla pengar utom biljettintäkter) är överhängande. 

De internationella organisationernas girighet gör värdskap till ekonomiska risker på en sådan nivå att bara diktaturer eller korrupta länder kan komma ifråga som värdländer i framtiden. Det här är ett jätteproblem som växer.

Ändå miljardutgifter

Ett vinter-OS, även om vi kan använda befintlig struktur i Åre, hoppbackar och längdskidåkning i Falun, skidskytte i Östersund och issporter i Stockholm kräver ett antal miljarder i investering av olönsamma arenor för kälkåkningen och skridsko.

Det är sporter som är döende i Sverige och bara växer som motionsidrott när det gäller långfärdsskridsko. Skridsko som idrott är lika döende som rodel, bob, backhoppning med flera sporter.

De finns bara för att de är olympiska och får statligt stöd. Långfärdsskridsko som underbar metod för att förbättra kondition, gå ner i vikt och få vara ute i naturen växer självfallet och kommer fortsätta göra så.

Skridsko i en skidtunnel

Att bygga en inomhushall för motionsåkarna på långfärdsskridsko som är en bra och populär samt växande motionsidrott går inte räkna hem ens samhällsekonomiskt och skall man göra det måste det bli modellen skidtunnel, dvs en ca tio meter bred nedgrävd rundel med omkrets på 400 meter helt utan läktare och tak över innerplanen som krävs för OS.

Ovanpå kan med fördel en träningshall för fotboll läggas som då kan utnyttja värmen från konstisanläggningen.

Imagevärdet för ett vinter-OS är begränsat, det är få länder och det globala mediaintresset är en bråkdel av ett sommar-OS, ett fotbolls-VM eller fotbolls-EM. Ryder Cup i golf är ett större event globalt sett. Det långsiktiga värdet för Sverige är lågt.

Skatteintäkterna ändå större än garantin

Vill Sverige få hit stora internationella event på ett sätt som även Anders Borg accepterar så är modellen enkel:
1. Ta bort hindren, som exempelvis kostnader för polisbevakning som förhindrar att vi får dressyr-EM 2016.
2. Låt staten om budgeten i övrigt är rimlig ställa upp med garantier som krävs gentemot den internationella organisationen. Går eventet runt behöver staten inte pynta garantin och går det back är skatteintäkterna ändå större än garantin. Anders Borg vinner oavsett.

Inga statliga pengar till arenor, det är slöseri med skattepengar. Inget OS och inte heller fotbolls-EM då båda kräver gigantiska infrastrukturinvesteringar med för låg samhällsnytta.

Satsa på idrotter med överlevnadsförmåga

Hästsport, ishockey, golf, orientering, med flera sporter tillsammans med fortsatt utveckling av utövareventen är en samhällslönsam väg framåt.

Om sedan RF i sin strävan att påvisa den stora samhällsnyttan fokuserade bidragen på de sporter som har överlevnadsförmåga så tappar vi lite mångfald.

Men kära läsare, hur många av er känner en aktiv idrottare i sporter som backhoppning, rodel, bob, kanotslalom, konstsim, gång med mera. Inte ens stora framgångsrika sporter som skidskytte har tusentalet aktiva.

Dan Persson

swerco (inte verifierad)

lör, 2012-08-04 08:43

1. är det sant att grekland gick

är det sant att grekland gick back 30 miljarder på os?

http://www.starlight-farms.net/camp/chi-flat-iron-for-cheap. (inte verifierad)

sön, 2014-07-06 23:01

2. Heya i am for the first time

Heya i am for the first time here. I found this board and I in finding It really useful & it helped me out much. I hope to give one thing again and aid others such as you helped me.

thomasejd

fre, 2012-08-17 17:20

3. Naivt och optimistiskt? I

Naivt och optimistiskt? I sin krönika den 1 augusti i Idrottens affärer skriver Dan Persson att en satsning på ett svenskt vinter-OS vore en felaktig satsning och ett likaledes felaktigt slöseri med pengar. Detta är invändningar som är värda att tas på allvar. Självklart skulle en verklig OS-ansökan föregås av en klok debatt där alla argument för och emot synas i sömmarna. Jag håller t.ex. med om att det är ett stort problem att kraven från de stora internationella idrottsorganisationerna skulle kunna leda till att det är länder med tydliga underskott på demokratiska rättigheter som i framtiden ansöker om OS. Det som dock utmärker Dan Perssons artikel är att han själv belägger mycket få om ens några av sina påståenden om varför ett vinter-OS vore en felaktig satsning. Vad är det som t.ex. säger att ett OS på hemmaplan inte skulle kunna leda till fler motionerande och idrottande ungdomar? Enligt den danske idrottsforskaren Rasmus Storm (http://idrottsforum.org/site/articles/storm/storm111123.html) så är visserligen sambandet mellan ökade anslag till elitidrott och en likaledes ökad breddidrott svagt, men det är enligt honom också svårt att över huvud taget se vad som leder till en ökad bredd. Kanske är det då ändå värt att prova om inte en klok OS-satsning, samordnad med andra insatser för att öka barns och ungdomars motionerande, leder till goda resultat för folkhälsan. Det som sticker mig mest i ögonen av dessa icke-belagda påståenden är självklart att skridsko skulle vara en döende sport utan överlevnadsförmåga. Det är inte bara Perssons kategoriska sätt att totalt avfärda ett antal idrotter som tyder på nonchalans inför många människors ideella insatser, utan även den raljanta tonen i dessa kommentarer till mindre idrotters bidrag till samhället. När det gäller skridskosporten behövs uppenbart några klarlägganden. Svenska skridskoförbundet organiserar idag fem olika idrotter: långfärdsåkning, hastighetsåkning, short track, inlines och nytillskottet roller derby. Av dessa idrotter är hastighetsåkning och short track olympiska d:o. Hastighetsåkningen har varit med i de olympiska vinterspelen sedan begynnelsen och gett Sverige ett stort antal OS-medaljer, medan short track är en nyare idrott både i OS och i Sverige. Långfärdsåkning är som Persson mycket riktigt påpekar en stor och viktig form av vintermotion i Sverige, medan inlines körs på sommarhalvåret och roller derby åks inomhus året runt. Man kan börja med att konstatera att om inte Svenska skridskoförbundets idrotter skulle finnas, så skulle det inte heller finnas någon som stod för farten när det gäller skridskoåkning. Det är vi som vet hur man åker fort på skridskor på is och asfalt. Dessa kunskaper är också eftersökta bland andra skridskoåkare; både hockey- och bandyspelare får t.ex. hjälp med att lära sig åka fortare av oss. Vidare så är inte våra idrotter några isolerade företeelser sinsemellan, utan det sker hela tiden ett överflöd av både människor och kunskaper mellan t.ex. långfärdsåkning och hastighetsåkning. Short track-åkningen å sin sida har en enorm potential i Sverige med alla våra ishallar. Sannolikt finns det en hel del barn och ungdomar som inte är intresserade av vare sig hockey eller konståkning men som gärna skulle vilja prova på att åka fort på skridskor i en hockeyrink. Ett problem här är bl.a. invanda strukturer utan lust till kreativt nytänkande som bl.a. Persson visar prov på genom att utan någon redovisad analys snabbt avfärda ett antal idrotter som dödsdömda. Sammantaget leder detta fram till konstaterandet att skridskoåkningen i allmänhet är mycket stor och viktig i Sverige, och att vissa av skridskoidrotterna visserligen är mindre, men att de utgör livsnödvändiga delar av den idrottsekologiska väv som likt övriga ekosystem hela tiden är stadda i förändring. I denna förändring finns det också mycket stora utvecklingspotentialer för våra skridskoidrotter; potentialer som vi som är engagerade i skridskosporten hela tiden arbetar på att finna nya vägar för att nå ut till barn, ungdomar, medelålders och äldre med. Vi vore därför självklart tacksamma för att slippa dåligt underbyggda, slentrianbetonade och allmänt negativa omdömen om våra idrotter i media. Nils Larsson, styrelseledamot i Svenska skridskoförbundet och en av författarna till artikeln på Brännpunkt i SvD
AIK Fotboll har presenterat sitt bokslut för 2023 och det är nedslående. AIK går back med inte mindre än 21 miljoner efter skatt.
Jämfört med 2023 år är det ett minus på 44,5 miljoner och största skälet är ökade driftkostnader.  77,3 miljoner i fjol mot 53 miljoner 2022.
AIK:s rörelseresultat blev minus 27,8 miljoner kronor, att jämföra med plus 16,7 miljoner kronor 2022.

Slumpen eller ett tecken i skyn…. För 14 dagar sedan sa Ola Serneke ja till att stanna som huvudsponsor till IFK Göteborgs fotboll. I ett tillägg i pressreleasen antyddes att den kreative byggherren skulle titta på en framtida arena för Blåvitt. Och nu talar Petter Stordalen och låter förstå att han kan stå till tjänst när Göteborg, enligt honom får en ny arena. Han tycker att det är mycket angeläget och vill bidra. 

Uppladdningen pågår med oförminskad intensitet och förväntan växer i Båstad. Säg den som inte vill uppleva åtminstone några dagar under tennisveckorna i sommar... Åskådare, spelare  och sponsorer, alla är intresserade och vill försäkra sig om en plats. Rekordmånga biljetter är sålda redan nu. spelarna är lyhörda för erbjudanden och faktiskt, sponsorerna trängs om utrymmet. Här är årets mötesplats i svensk idrott.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

- Egentligen har vi inget genuint idrottsintresse, trots att vi åkt både Vasaloppet och sprungit Lidingöloppet, säger Jan Blad,69, företagsledare och gudfader för Amo Handboll, nykomlingar i handbollsligan.

I Alstermo i Kronobergs län finns elit-handbollens mest anonyma lag, men med störst optimism via stor framtidstro. Och med stort stöd av Amokabel, en skandinavisk branschledande koncern med tre kabelbolag som tillverkar olika typer av ledningar och kablar. 

Striden mellan ATG och Svenska Spel fortsätter., Men i en första instans, – Patent- och marknadsdomstolen (PMD), vann ATG. Och nu har även Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) dömt till ATG:s förde.

ATG har sedan 1973 registrerat företagsnamnet Aktiebolaget Trav och Galopp hos Bolagsverket. När Svenska Spel 2020 lanserade spel på hästar använde man trots det ordkombinationen ”Trav & Galopp” i sin kommunikation. ATG valde därför att stämma Svenska Spel för intrång i ATG:s företagsnamn.

Alla TV-tittare med sporteintresse kan se fram emot ett inbjudande 2024 med många sändningar där licens-tv gör det möjligt att se ett jättelikt utbud.

Eurovision Sport, dit SVT hör, planerar för ett spännande utbud, med några av sportens främsta evenemang och här är det inte nödvändigt med några betal-kort..Tijuvtitta redan nu och inse att SVT kommer att bjuda på åtskilliga sändningar.

Efter 62 minuters spel i allsvenskan för AIK förra säsongen såldes 16-årige Jonah Kusi-Asare på torsdagen till tyska mästarlaget Bayern München för 73 miljoner kronor, inklusive bonusar.

Det är den femte dyraste övergången genom tiderna från allsvenskan och är ännu ett exempel på hur allsvenska klubbar blir allt rikare på försäljning av unga spelare.