Man kan dels betrakta mina frågor runt idrottensförändring under säg de senaste 100 åren i vårt land och dels genom att göra en internationell jämförelse, säg åtminstone efter andra världskriget, ja, de senaste 70 åren.

Jag vill göra en jämförande betraktelse. Det är inte bara rena siffror och beteckningar i räkenskaper som är det viktiga, utan snarare strategier, verkliga satsningar som ska gälla hela idrottsverksamheter i relation till landets totala samhällsekonomi!

Ständig utveckling

Den svenska idrotten är ständigt under utveckling, men innehåller samtidigt många skilda utmaningar och även en del interna motsägelser och kanske t o m en del motsättningar. Det finns rester av skillnader i uppfattningar mellan man/kvinna, bredd/elit, stad/land, statligt/kommunalt, ungdom/vuxen, skola/fritid, hobby/yrke, hälsa/underhållning, o s v

I vår svenska modell organiseras idrotten (hittills i princip) i enskilda idrottsföreningar, oftast i olika idrottsgrenar, som är sammanslutna i specialidrottsförbund, som i sin tur är medlemmar i RF.  

I dag finns det c a 20 000 föreningar, ett antal som verkar vara i minskande utveckling och på "marknaden" ser man i stället uppkomsten av olika "företag" som kan erbjuda mängder av tjänster, både ungdoms -och elitinriktade, med mer moderna och marknadsanpassade innehåll och faciliteter än de nuförtiden delvis resurssvaga idrottsföreningarna/klubbarna! 

En hel del föreningar är dock redo att öppna sig mot "verkligheten" d v s marknaden, men nuvarande stadgar, skattevillkor och viss mån moral och betänkligheter, gör inte anpassningen särskilt lätta. Överbyggnaden av visst oberoende, respektive beroendet av statliga och kommunala bidrag och anläggningar gör en större omställning mycket svår!

Det finns i vårt samhälle mer än 3,5. miljoner idrottsengagerade människor, unga, äldre och även gamla, som regelbundet, om inte dagligen, medverkar aktivt och/eller som ledare i idrotten. Det är i särklass den största enskilda folkrörelsen i Sverige. 

I det politiska sammanhanget har idrotten egentligen ingen direkt representation i riksdag, regering eller i de olika 290 kommunerna. På högsta nivå har vi bara haft en så kallad idrottsminister som delat sitt uppdrag med Kultur och/eller Demokrati/Invandring etc. 

RF toppstyr

I stället är RF topporganisationen i "myndighets ställe"!

Vi saknar enligt min mening ett eget departement och egen minister för den så breda och viktiga verksamheten!

Det är en av förklaringarna till att idrotten inte har någon politisk röst via partier eller enskilda i politisk ställning, som skulle kunna med kraft driva idrottsfrågor på samhällets beslutsnivåer - med den tyngd och långsiktighet som idrotten förtjänar.

I min fortsatta betraktelse kan jag redogöra för flera länder, t ex våra grannar Danmark, Norge och Finland som hartänkt annorlunda och har en del som kompletterar med de "brister" jag angivit ovan. 

Historiskt sett har många länder, t ex de s k öststaterna och även asiatiska och andra i sina propagandistiska syften använt (elit)idrotten som ett medel och därför lyft fram och finansierat verksamheter på gränsen till överdrifter/unfair utövande? 

I flera länder i andra Västeuropa och USA finns en väl utvecklad verksamhet kopplad till utbildningssystemen, d v s parallellt utövande av studier och idrott.

Jag har en viss bakgrund i Ungern, där jag är född, men flydde till Sverige i januari 1957. Dock talar jag språket och har hyfsad insyn i hur idrott, bredd och elit, fungerar i ett land i CentralEuropa, lika stort till befolkningen som Sverige, på en tredjedel av landytan i jämförelse. 

Dock har man mycket lång erfarenhet av idrottsutövning, främst i sommaridrotter, och traditioner sedan romarna t o m före Ungerns grundande etablerade arenor och bassänger, och turkarna senare byggde och kompletterade med ännu fler idrotts-anläggningar och lärde ut "konsterna" till främst militärer och den välbärgade befolkningen. Ungern blev mycket konkurrenskraftigt internationellt, Som  i det Österrike-Ungerska kejsardömet.

På intet sätt är jag i samförstånd med Ungerns nuvarande regering eller dess verksamhetsformer, både nationellt och internationellt. Så jag gör inte någonpolitisk värdering heller av landets utveckling.

Däremot har jag sett en del saker jag kan förstå och relatera till under tiden de kallar

"Rendszerváltás"= ny (världs-) ordning, vilket anses ha påbörjats efter 1989, när Moskva/Sovjetunionen släppte greppet om de "kommunistiska satellitstaterna"!

Inför valet för en vecka sedan har jag tagit del av ett material (bilaga) i den dagliga sporttidningen Nemzeti Sport. Även om den är utgiven av statliga organ så finns där en strukturell redovisning av de mål och initiativ som stat och myndigheter, samt företag kunnat planera och genomföra under de senaste 12-15 åren, vad gäller specifikt idrott alla kategorier och nivåer, med oftast mycket bra, erkända resultat!

Kort sammanfattning och översättning, jag tycker skulle vara av intresse hemma hos oss att på lämpligt sätt fundera över och implementera i lämplig omfattning och lokal anpassning.

-samhällets (statens och kommunernas) ansatser om gemensamma mål som ska uppnås:

- säkra idrottsföreningars stabila funktionsduglighet genom stöd och anläggningar

• utveckla rikstäckande idrottsinfrastrukturer

• allt fler internationella, högt rankade tävlingar

• Införa idrottsaktiviteter dagligen i skolorna

• initiera program för de talanger som vill satsa på sin idrott på alla nivåer

• särskilda insatser till de utvalda lagsporterna som är kommersiellt gångbara

• särskilda stödformer till två grupper av sporter i behov (16 st resp 23 st)

• paraidrotterna måste få mycket mer stöd för sin allsidiga utveckling

• balansera bättre stödbehoven i stad/land, regional översyn

För varje delområde görs en sammanställning och återkoppling till tilldelade resurser t ex 2010 resp budgeten för 2022. På motsvarande sätt kan man också sammanställa statistik över de olika sporternas aktiviteter per åldersgrupp, klubbtillhörighet, könsfördelning, o s v. Man kan komplettera med uppgifter om självfinansieringsgrad och övriga uppgifter t ex om inbetalda skatter och avgifter, resp vinster/förluster, samt eget kapital i räkenskaperna, så att alla medlemmar, politiker och media kan utgå från en gemensam och faktisk bedömningsgrund.

För övrigt kan man i tillägg hantera särskilda program för delområden som spänner över flera idrotter/tävlingar och behandlas som projekt med planer, avstämningar och resultat av genomföranden. De i sin tur bör relateras direkt eller indirekt till de uppnådda effekterna: medaljer, placeringar, individer, lag, studieresultat, deltagande o s v.

Min förhoppning är att vi inom svensk idrott kan komma vidare i den ovan beskrivna riktningen i samverkan med ansvariga förvaltningsanställda och inte minst intresserade politiker!

Robert G Hernadi