Idrottens behov av ny teknologi

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.

Idrott har funnits ganska långt tillbaka i mänsklighetens historia och då talar jag inte bara om de gamla grekernas ”olympiska spel” vart fjärde år. Den moderna idrotten återfinns egentligen på 1800-talet, medan många speciella idrottsgrenar förekom och dokumenterades redan under medeltiden, renässansen och framåt.

De första bollspelen, individuellt respektive i lag förekom bevisligen vid egyptiernas hov, men definitivt också i vissa former vid t ex de europeiska hoven redan kring 14-1500-talen! Därtill ska vi lugnt kunna betrakta skilda ”krigssituationer” och dessas förberedelser som definitivt former av träning och tävling med svärd, lans, värja och andra vapen, såväl till fots, som på hästryggen.

Allt för åskådaren

Inom de högre stånden och särskilt efter industrialiseringen och urbaniseringen blev det allt vanligare i de flesta samhällen runt om i världen att bedriva idrotter för nöje, rörelseglädje, individuellt och särskilt i lag. 

Man utvecklade både ”anläggningar” och medel för att göra idrottsutövandet intressantare, snabbare, mer utvecklande, spännande och mer givande för åskådare!

I dagens elitidrott i världen finns många moment som har gamla anor. Men de har utvecklats till en industrisektor med utomordentliga hjälpmedel, utrustning, kläder, instrument m m för att göra verksamheterna mer och mer attraktiva, prestationshöjande, ”säljbara” på ”marknader” anpassat efter samhällenas utveckling, behov och nöjes-och underhållningsambitioner, rent kommersiellt.

Moderna tiders idrottsteknologi

Nu är vi framme i 2000-talet, men det började säkert redan på 1950-talet, vad jag själv kan minnas i de s k kommunistländerna med största ambitioner att till varje pris vinna spel och medaljer i alla mästerskapen för män och kvinnor för att visa dessa samhällens storslagenhet.

Idrott är egentligen ingen vetenskap, men de strukturerade elitens tävlingsvillkors delar och prestationernas element, kopplade till vetenskapligt kunnande. Det blev mest satsningar på material, utrustning, kroppsliga förutsättningar som längd, tyngd, muskler, benstomme, lungkapacitet o s v för att med alla (tillåtna, eller inte) medel kunna öka tränings-och tävlingsresultaten.

I dagens idrottsverksamheter har man ganska bra internationellt vedertagen kontroll så man kan säga att de resultat och prestationer rakt över är rimliga och ”fair” och inte riskerar utövarnas hälsa eller liv kort-eller långsiktigt. 

Det sker också löpande hälso-och drogkontroller såväl på individer som på olika lagkonstellationer, kvinnor, män och t o m juniorer.

Allt eftersom har man i takt med samhällsutvecklingen dock sett att man för att öka konkurrensförmågan också kan utveckla de aktivas och tränarnas insikter om teknisk fysisk-taktisk-utveckling. 

Via datainsamling

Detta har skett efter studier och faktasamling, erfarenhetsutbyte och med dagens uttryck ”datainsamling”, sammanställningar, tolkningar, illustrationer i bild och siffror!

Sedan länge har man ju haft viss tillgång till att filma de enskilda evenemangen, men de flesta tränare och även aktiva har menat att de har ”tävlings/prestations”-ögon, så de har själva kunnat manuellt registrera och t o m dokumentera det mesta i de skeenden som behöver analyseras för att kunna förbättras!

 

Fotboll kan vi ta som exempel, dels för att det är världens största idrott alla kategorier, men dels också för att det är ett komplex spel med 22 spelare på planen, många kombinationer av rörelser, visserligen bara med fötterna och huvuden, men också med fasta regler. 

För domarna finns det många situationer som måste bedömas i höga hastigheter, som kan vara svåra att se (skymda spelare, boll o s v) listiga fouls och bara två m ä t b a r a situationer; som boll över linje och offside!!

Behov inom fotboll

Jag och några vänner började fundera på dessa problem år 2002, då jag var i kontakt med fotbollen fortfarande efter att ha varit engagerad vid SvFF/UEFA/FIFA och samtidigt i kontakt med hightech företag som SAAB med kunskaper och produkter inom försvarsindustrin.

Deras ”image processing” system, som bl a används ombord på Gripen stridsflygplan, kunde i princip överföras till att inom fotboll/idrott övervaka ett bestämt fält med mängder av rörliga objekt. 

Det kunde anses vara en bra lösning till de av mig/oss föreslagna problem- lösningen på t ex offside bedömningen i fotboll. På basis av denna teknologi, kunde vi se även andra faktainsamlingar, spårning (tracking) av objektens mätbara rörelser, kunde vi tillsammans med TV-branschen med kunskaper i sportsändringar/dataöverföring t ex tidtagning etc, startade vi 2003 företaget Svenska Hego Tracking AB, sedermera en del av amerikanska ChyronHego Inc.

Med mer resurser för vidareutveckling erfor vi också att efterfrågan på ”live data” i direkt- sändningar och för analyser såväl för lagledningar och mediafolk var mycket stor och tillgängligheten till datainformationen parallellt med bilderna, frame för frame, är lösningen! 

Detta representerar ett nytt och värdefullt tillskott till direktsändningarna och även allehanda analyserande fördjupningsprogram och mediautbud.

Man kan säga att vi härigenom öppnade upp för en ny och speciell marknad för fotboll/ idrott som är användbar givetvis även för tennis, trav/galopp och mycket annat, i behov av analytiskt material, speciella bedömningssituationer som boll över en linje, eller offside i fotboll, som ju var vår infallsvinkel!!

Sedan många år tillbaka har man ju flitigt använt sig av den kända ”video-tekniken”

som ju har funnits i olika tekniskt förfinade former sedan 70-talet. Vi kan ju betrakta denna typ av faktainsamling som ett grundsystem för datainsamling typ av andra graden efter ren manuell framställning. 

Vi har då inlett en variant av automatisk dvs maskinell högteknologisk datainsamling med tillägg av AI (Artificiell Intelligence), som är en nyhet för idrottsmarknaden och mediavärlden också med nya content- möjligheter!!

Dagens digitala möjligheter

Vi ser nu att användningen av tekniska och teknologiska hjälpmedel inom de flesta idrotter på olika områden som fysiska prestationer i 3D. Likaså tekniska bedömningar och dessutom för även taktiska överväganden är dessa dataregistretingar och presentationer av mycket stort värde. 

Idrottsledare, tränare och även de aktiva saknar ännu så länge kunskaper och erfarenheter för att nyttja dessa nya lärdomar på ett effektivt sätt. När nu framåt även domare och mediamänniskor allt mer drar nytta av tillgängliga data, kommer efterfrågan på ännu mer sofistikerad teknologi t ex ”real tid” , som i Tracab-fallet, inom idrottens olika grenar att markant öka.

Det finns idag på denna ”nya marknad” en mängd företag med uttryckligen mycket höga ambitioner och förväntningar. 

Våra erfarenheter är att det tar ganska lång tid att utveckla system, särskilt på det högteknologiska området. Därtill att det krävs mycket resurser och tålamod för att uppnå målen. Det krävs också både fantasi och öppenhet för samarbete i viktiga faser av utvecklingen, särskilt AI-delar, för att de slutliga systemen ska vara de önskade och förträffliga hjälpmedel som de olika idrottsgrenarnas användare kan och vill använda.

I detta sammanhang kan man undra hur pass förberedd och medveten den svenska idrottsrörelsen är på dessa utvecklingsområden och hur öppen man är för att möta dessa nya möjligheter. 

Min erfarenhet är att det i den nu ledande tränargenerationen finns en hel del motstånd; väldigt få tränare, ledare har ”datakunskap” och intresse för högteknologisk systemanvändning. 

I den utbildning som erbjuds idrottens tränare och ledare förekommer avancerade eller ens enklare systemkunskaper i faktainsamling och analysmetoder/hjälpmedel i mycket begränsad omfattning. 

Jag vågar påstå att dessa frågor inte har funnits på kom-i-håg-listan, inte i strategidokumenten heller, medan jag har kunnat se i andra länder hur allvarligt man hanterat detta snabbt. 

Bland ligaklubbarna i Tyskland, England och Spanien,t o m från junioråldern tar man aktivt del regelbundet med att ”läsa på” datainformationen, som en del av sin träning, individuellt och i lag.

Bland leverantörerna av dessa databaserade tjänster finns en ambition att erbjuda mycken ny kunskap och förhoppningen är att  inte bara de unga aktiva och eventuellt mycket intresserade ledare deltar i den fortsatta utvecklingen och användningen av dessa nya teknologier. Welcome!!

Robert Hernadi

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

Handbollslandslaget har snittlön på 678 000 kr 

Det är skillnad på folk och folk, inte minst ekonomiskt i idrottens värld.

 Svensk handboll, med sikte VM-final i Tele 2 söndagen den 29 januari, spelar i helt annan division än Janne Anderssons fotbollslandslag eller Sam Hallams Tre Kronor.

SVT direktsänder upp mot 60 timmar från SM-veckan i Skövde som pågår mellan 31 januari och 5 februari. Uppe på Billingen, där också längdskidtävlingarna avgörs, kommer SVT att ha en studio med Maria Wallberg som programledare. Alla de stora svenska stjärnorna, med den nyblivna Tour de Ski-vinnaren Frida Karlsson väntas vara på plats för att tävla.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Luftslott – eller en seriös satsning? Framtiden ger svar.

Hamburgerkedjan Brödernas intåg i Hockeyettan-laget Väsby IK, rör upp känslor i hockey-Sverige.  Högst ropade Aftonbladet som skrek i falsett att Väsby har ”sålt sin själ, falskhet & tjuveri”

Riksdagen har fattat beslut i fråga om propositionen om en förstärkt spelreglering. 

– Sammantaget väldigt positivt för våra allmännyttiga lotterier, säger Hans Sahlin, vd på Folkspel och ordförande i SVALO (Sveriges Allmännyttiga Lotterier).

Striden om läsarna, och tittarna, tar fart. Tidningarnas kamp intensifieras. Expressen är senaste beviset. En stor satsning är presenterad och består av att locka människor som vill ha levande bilder. Expressen har säkrat tv-rättigheterna till ett 60-tal försäsongsmatcher i fotboll.

Sommaren 2020 gjorde han allsvensk debut borta mot Östersunds FK, borta mot IFK Göteborg, noterades han för sitt första mål. Kort därefter förlängde han sitt kontrakt med Malmö FF till och med 2023.

Men i  juli 2021 lånades Sarr ut till Mjällby AIF för resterande delen av säsongen. Utlåningen blev framgångsrik och 20-åringen svarade för åtta mål på 16 matcher i Allsvenskan. Och han blev upptäckt av nederländska Heerenveen.