Idrottens behov av ny teknologi

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.

Idrott har funnits ganska långt tillbaka i mänsklighetens historia och då talar jag inte bara om de gamla grekernas ”olympiska spel” vart fjärde år. Den moderna idrotten återfinns egentligen på 1800-talet, medan många speciella idrottsgrenar förekom och dokumenterades redan under medeltiden, renässansen och framåt.

De första bollspelen, individuellt respektive i lag förekom bevisligen vid egyptiernas hov, men definitivt också i vissa former vid t ex de europeiska hoven redan kring 14-1500-talen! Därtill ska vi lugnt kunna betrakta skilda ”krigssituationer” och dessas förberedelser som definitivt former av träning och tävling med svärd, lans, värja och andra vapen, såväl till fots, som på hästryggen.

Allt för åskådaren

Inom de högre stånden och särskilt efter industrialiseringen och urbaniseringen blev det allt vanligare i de flesta samhällen runt om i världen att bedriva idrotter för nöje, rörelseglädje, individuellt och särskilt i lag. 

Man utvecklade både ”anläggningar” och medel för att göra idrottsutövandet intressantare, snabbare, mer utvecklande, spännande och mer givande för åskådare!

I dagens elitidrott i världen finns många moment som har gamla anor. Men de har utvecklats till en industrisektor med utomordentliga hjälpmedel, utrustning, kläder, instrument m m för att göra verksamheterna mer och mer attraktiva, prestationshöjande, ”säljbara” på ”marknader” anpassat efter samhällenas utveckling, behov och nöjes-och underhållningsambitioner, rent kommersiellt.

Moderna tiders idrottsteknologi

Nu är vi framme i 2000-talet, men det började säkert redan på 1950-talet, vad jag själv kan minnas i de s k kommunistländerna med största ambitioner att till varje pris vinna spel och medaljer i alla mästerskapen för män och kvinnor för att visa dessa samhällens storslagenhet.

Idrott är egentligen ingen vetenskap, men de strukturerade elitens tävlingsvillkors delar och prestationernas element, kopplade till vetenskapligt kunnande. Det blev mest satsningar på material, utrustning, kroppsliga förutsättningar som längd, tyngd, muskler, benstomme, lungkapacitet o s v för att med alla (tillåtna, eller inte) medel kunna öka tränings-och tävlingsresultaten.

I dagens idrottsverksamheter har man ganska bra internationellt vedertagen kontroll så man kan säga att de resultat och prestationer rakt över är rimliga och ”fair” och inte riskerar utövarnas hälsa eller liv kort-eller långsiktigt. 

Det sker också löpande hälso-och drogkontroller såväl på individer som på olika lagkonstellationer, kvinnor, män och t o m juniorer.

Allt eftersom har man i takt med samhällsutvecklingen dock sett att man för att öka konkurrensförmågan också kan utveckla de aktivas och tränarnas insikter om teknisk fysisk-taktisk-utveckling. 

Via datainsamling

Detta har skett efter studier och faktasamling, erfarenhetsutbyte och med dagens uttryck ”datainsamling”, sammanställningar, tolkningar, illustrationer i bild och siffror!

Sedan länge har man ju haft viss tillgång till att filma de enskilda evenemangen, men de flesta tränare och även aktiva har menat att de har ”tävlings/prestations”-ögon, så de har själva kunnat manuellt registrera och t o m dokumentera det mesta i de skeenden som behöver analyseras för att kunna förbättras!

 

Fotboll kan vi ta som exempel, dels för att det är världens största idrott alla kategorier, men dels också för att det är ett komplex spel med 22 spelare på planen, många kombinationer av rörelser, visserligen bara med fötterna och huvuden, men också med fasta regler. 

För domarna finns det många situationer som måste bedömas i höga hastigheter, som kan vara svåra att se (skymda spelare, boll o s v) listiga fouls och bara två m ä t b a r a situationer; som boll över linje och offside!!

Behov inom fotboll

Jag och några vänner började fundera på dessa problem år 2002, då jag var i kontakt med fotbollen fortfarande efter att ha varit engagerad vid SvFF/UEFA/FIFA och samtidigt i kontakt med hightech företag som SAAB med kunskaper och produkter inom försvarsindustrin.

Deras ”image processing” system, som bl a används ombord på Gripen stridsflygplan, kunde i princip överföras till att inom fotboll/idrott övervaka ett bestämt fält med mängder av rörliga objekt. 

Det kunde anses vara en bra lösning till de av mig/oss föreslagna problem- lösningen på t ex offside bedömningen i fotboll. På basis av denna teknologi, kunde vi se även andra faktainsamlingar, spårning (tracking) av objektens mätbara rörelser, kunde vi tillsammans med TV-branschen med kunskaper i sportsändringar/dataöverföring t ex tidtagning etc, startade vi 2003 företaget Svenska Hego Tracking AB, sedermera en del av amerikanska ChyronHego Inc.

Med mer resurser för vidareutveckling erfor vi också att efterfrågan på ”live data” i direkt- sändningar och för analyser såväl för lagledningar och mediafolk var mycket stor och tillgängligheten till datainformationen parallellt med bilderna, frame för frame, är lösningen! 

Detta representerar ett nytt och värdefullt tillskott till direktsändningarna och även allehanda analyserande fördjupningsprogram och mediautbud.

Man kan säga att vi härigenom öppnade upp för en ny och speciell marknad för fotboll/ idrott som är användbar givetvis även för tennis, trav/galopp och mycket annat, i behov av analytiskt material, speciella bedömningssituationer som boll över en linje, eller offside i fotboll, som ju var vår infallsvinkel!!

Sedan många år tillbaka har man ju flitigt använt sig av den kända ”video-tekniken”

som ju har funnits i olika tekniskt förfinade former sedan 70-talet. Vi kan ju betrakta denna typ av faktainsamling som ett grundsystem för datainsamling typ av andra graden efter ren manuell framställning. 

Vi har då inlett en variant av automatisk dvs maskinell högteknologisk datainsamling med tillägg av AI (Artificiell Intelligence), som är en nyhet för idrottsmarknaden och mediavärlden också med nya content- möjligheter!!

Dagens digitala möjligheter

Vi ser nu att användningen av tekniska och teknologiska hjälpmedel inom de flesta idrotter på olika områden som fysiska prestationer i 3D. Likaså tekniska bedömningar och dessutom för även taktiska överväganden är dessa dataregistretingar och presentationer av mycket stort värde. 

Idrottsledare, tränare och även de aktiva saknar ännu så länge kunskaper och erfarenheter för att nyttja dessa nya lärdomar på ett effektivt sätt. När nu framåt även domare och mediamänniskor allt mer drar nytta av tillgängliga data, kommer efterfrågan på ännu mer sofistikerad teknologi t ex ”real tid” , som i Tracab-fallet, inom idrottens olika grenar att markant öka.

Det finns idag på denna ”nya marknad” en mängd företag med uttryckligen mycket höga ambitioner och förväntningar. 

Våra erfarenheter är att det tar ganska lång tid att utveckla system, särskilt på det högteknologiska området. Därtill att det krävs mycket resurser och tålamod för att uppnå målen. Det krävs också både fantasi och öppenhet för samarbete i viktiga faser av utvecklingen, särskilt AI-delar, för att de slutliga systemen ska vara de önskade och förträffliga hjälpmedel som de olika idrottsgrenarnas användare kan och vill använda.

I detta sammanhang kan man undra hur pass förberedd och medveten den svenska idrottsrörelsen är på dessa utvecklingsområden och hur öppen man är för att möta dessa nya möjligheter. 

Min erfarenhet är att det i den nu ledande tränargenerationen finns en hel del motstånd; väldigt få tränare, ledare har ”datakunskap” och intresse för högteknologisk systemanvändning. 

I den utbildning som erbjuds idrottens tränare och ledare förekommer avancerade eller ens enklare systemkunskaper i faktainsamling och analysmetoder/hjälpmedel i mycket begränsad omfattning. 

Jag vågar påstå att dessa frågor inte har funnits på kom-i-håg-listan, inte i strategidokumenten heller, medan jag har kunnat se i andra länder hur allvarligt man hanterat detta snabbt. 

Bland ligaklubbarna i Tyskland, England och Spanien,t o m från junioråldern tar man aktivt del regelbundet med att ”läsa på” datainformationen, som en del av sin träning, individuellt och i lag.

Bland leverantörerna av dessa databaserade tjänster finns en ambition att erbjuda mycken ny kunskap och förhoppningen är att  inte bara de unga aktiva och eventuellt mycket intresserade ledare deltar i den fortsatta utvecklingen och användningen av dessa nya teknologier. Welcome!!

Robert Hernadi

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

Damlandslagen i fotboll ligger långt efter herrarna, men ska nu  i alla fall fådubbelt så mycket som vid senaste EM-slutspelet 2017. Men nu framkommer att Uefa dubblar prispengarna till nästa års EM-slutspel på damsidan.

Nej, regeringen nobbar en plan för ett nationellt stöd till kommuner och idrottsrörelsen i syfte att utveckla framtidens idrottsanläggningar. Nu riskerar Sverige att halka ännu längre efter i arbetet att hålla arenor uppdaterade.

-Det här var tänkt att förbättra villkoren  för en meningsfull fritid och inte minst en bättre folkhälsa, kommenterar Björn Eriksson.

35 000 löpare anmälde sig till Göteboegsvarvet och betalade anmälningsavgift Men Corona-epidemin  stoppade loppet - utan att pengarna återbetalades. Det förfarandet ska nu synas av synas konsumentverket via ett så kallattillsynsärende.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Elon, ledande inom fackhandeln för elprodukter, tar ett stort steg in på sponsormarknaden via ett omfattande avtal som huvudpartner till HockeyAllsvenskan. Via 320 butiker i Sverige ska nu varumärket och samarbetet förstärkas. 

För ett år sedan avslöjades Unibets rekordsponsring när bolaget gick in som huvudpartner till svensk elitfotboll. Ett avtal som löper över sex år, med option på ytterligare sex år, med ett initialt värde på 900 miljoner kronor eller om optionen utlöses ett totalt värde på 1,8 miljarder.  Nu väljer Unibet att utöka satsningen genom att också bli presentationspartner.

Fredrik Ljungberg är en av Sveriges mest dekorerade fotbollsspelare. Nu tar han plats i Viaplays Premier League-studio. I det nya uppdraget ingår förutom Premier League även att jobba vid  landslagets matcher, som  Nations League samt kvalen till EM 2024 och VM 2026.

I veckan exporterade fotbolls-Sverige ytterligare tvåt jejer till utlandet Hanna Bennison (Everton)och Filippa Angeldahl (Manchester City) valde England och därmed har inte mindre än 48 tjejer  lämnat Sverige för tjänstgöring på annat håll.