I dessa tider av mycket omvälvande händelser är det kanske ändå på plats att ägna lite tid och tankar kring hur den omfattande idrottens vårt svenska samhälle uppfattas, meddelar sig, uttalar sig, påstår, bevisar, kort sagt kommuniceras med och om sitt läge i omvärlden!

Sett i perspektivet

Min betraktelse går tillbaka till början av 60-talet, då jag som 10-årig hade anlänt som ”flykting” från Ungern till det fantastiska, fria nya hemlandet Sverige. Jag hade redan hunnit lämna folkskolan och just börjat i realskolan, parallellt med intensiv simträning i Örebro och Stockholm. Det blev snart fokus på vattenpolo i SKK, debuterade i allsvenskan 1963 och i landslaget 1964, efter att ha erhållit svenskt medborgarskap 1963.

Under dessa och följande år var jag också styrelseledamot och kassör i SKK och blev också tidigt engagerad i Svenska Simförbundet Polokommitté för att bl a skapa internationella kontakter.

Några år senare, när SKK spelade EuropaCup-final i Belgrad, TV-sänt och fullsatt hall med 8000 åskådare, blev jag även styrelseledamot i SvSF, där jag hade nöjet att bl a ändra regelverket för sponsorer för att hjälpa Bengt Barons och Pär Arvidssons satsningar till OS i Moskva 1980.

Efter 159 landskamper, 20 SM-tecken och avlagd pol mag, satsade jag på mitt arbete som statstjänsteman i Industridepartementets olika myndigheter, för att därifrån bli rekryterad till Svenska FotbollFörbundet som generalsekreterare. Det är som chef för förbundet med 28 anställda, inklusive underhållet av Råsunda Stadion, där kontoret också var beläget.

Under Tore Brodd och Lennart Johansson som ordföranden efter varandra lärde jag mig mycket om fotbollens/idrottens inbyggda spännvidd, de stora skillnaderna i vårt avlånga land i förutsättningar, lokala tillgångar och begränsningar.

Under de sex åren från 1979 till 1985 hade jag också fått introduktioner och viktiga erfarenheter och kontakter genom arbete i kommittéer i UEFA och FIFA. Detta gav utmärkta inblickar i hur motsvarande verksamheter ges resurser, uppmärksamhet och positionering i andra större, liknande och mindre länder.

Den svenska modellen 

Vår modell i Sverige är annorlunda, unik och utgår sedan början från en medveten frivillig, ”självständig” situation-även om den till viss del är statligt och kommunalt finansierad - och har en övervägande ”hobby-och amatör”-artad positionering i vårt samhälle! De senaste 20-30 åren, parallellt med globalisering och kommersialisering har omvärldspåverkan och egenutveckling förändrat verklighetsbilden!

Det är flera stora idrotter som i sina toppidrottsdelar snabbt har övergått till starkt internationellt och finansiellt, samt TV - anpassade verksamheter! Dessa verksamheter har således i världsekonomierna kommit att bli viktiga delar av ”underhållningsindustrin”! Mycket av kommunikationen handlar också om pengar, rikedom och högst presterande stjärnor!

Jag vet att jag generaliserar, även avseende det jag iakttagit i Sverige, men sedan kom det sig att jag 1986 hamnade som chef för ett svenskt företag i Boston, USA.

Där kom jag i nära kontakt med även idrottssatsande universiteten Harvard och MIT och som sponsor till Boston Celtic, supporter till New England Patriots och Boston Bruins. Där och då fick jag lära mig ganska många saker om idrottens betydelse, lärosätenas betraktelse av studenterna/de aktiva, det lokala samhällets inklusive näringslivets intressen, familjernas strävan med skolor för sina barns framtid, idrottsklubbarnas prioriteringar, samt mediernas egna intressen vid sidan av sina samhällskritiska uppdrag!

Internationell utblick

I det internationella sammanhanget spelar svensk idrott på toppnivå en inte särskilt stor roll, vilket inte heller kan begäras m h t vårt lands begränsade befolkning. Däremot är vi ganska framgångsrika trots detta i vissa sportgrenar,i vissa tidsintervaller, under vissa förhållanden t ex just nu i flera damidrottsgrenar!

På längre sikt ser jag inte att Sverige hävdar sig speciellt väl, trots att vi är ett av världens rikaste länder, som borde kunna medvetet satsa mycket mer på inte bara fritids-och ungdomsidrott för bättre hälsa, utan även på toppidrotten, som genom medaljregn och ”idoler/modeller” kunde skapa mycket större intresse hos ungdomarna för att ägna sig mer åt hälsosam idrott!

Oavsett var jag är i världen, kan jag uppleva att idrotten också som kulturellt och ekonomiskt betydelsefulla sektorer har mycket större och viktigare utrymme i media och betydelse hos allmänheten, än vad jag kan observera här hemma.

Sammanhangen till skolsystemens utbildningsvägar, forskning och utveckling, evenemangs-och turistanknytningen blir tydligare satta i ett intressantare samhälls-ekonomiskt sammanhang. Var finns bristen på kommunikation och positionering? Hos media, andra intressen, eller idrotten själv?

Fakta och kommunikation

Under de två, tre senaste åren har SvFF och även SvHF lyckats få fram konkreta och trovärdiga finansiella uppgifter om vilka samhällsnyttiga insatser man årligen gör och kan sätta det i rimliga relationer till vilket samhällsstöd man erhåller en given tidsperiod.

I övrigt saknas idéer/beskrivningar om hur man med dessa och liknande argument kunde möta beslutsfattare i samhället. RF och SF:n i övrigt verkar inte ha någon uttalad strategi eller ambition att på längre sikt kunna hjälpa sig själva och sina föreningar mer påtagligt genom saklig och konkret argumentation för större resurser generellt och speciellt!

Jag har noterat att man numera i stället för att tala om klubbarnas ”kanslier” talar om det mer professionella ”sportkontoret”. I det nya, mer tidsenliga innehållet saknar jag dock ansvar och kompetens på ”kommunikation”!!

Det handlar enligt min uppfattning idag inte bara om envägsinformation, utan mycket stort behov för att flerdimensionellt kunna kommunicera interaktivt gentemot alla.

Behövs en lobbyorganisation

I dagens enorma informations(över) flöd borde denna funktion kunna betraktas t o m som strategisk!

Mer på den nationella, centrala nivån, vore det kanske t o m läge för att skapa en ”professionell” lobby- organisation för idrotten? Självständig, oberoende av RF och SF och SOK?

Idrott idag är tvådelad, den breda hälsoinriktade ungdomsverksamheten respektive den toppdrivna, kommersiella, prestationsinriktade underhållningsdelen. Gapet mellan dessa växer, globalt i högre grad än här hemma!

Det gäller att i varje given stund veta och argumentera med fakta och framförhållning för vilken del som är den man tydligt önskar kommunicera om!