Bristen på anläggningar skriande

Hälften av de 247 svarande kommunerna upplever att idrottsföreningar tvingas tacka nej till potentiella utövare med hänvisning till brist på anläggningar. Det innebär att barn och unga som vill idrotta och motionera hindras från att göra det på grund av bristen på ändamålsenliga idrottsmiljöer.
Detta i en tid när stillasittandet är en av de vanligaste folkhälsosjukdomarna, när svenska barn är de mest stillasittande i Norden och när behovet av motion och rörelse är större än någonsin. Bristen på idrottsytor gör att många barn står i kö för att få plats istället för att springa, slå en kullerbytta eller sparka på en boll. Bristen på idrottsmiljöer är också ett av de allvarligaste hoten mot förverkligandet av idrottens gemensamma strategi för 2025.
Resultatet av kommunundersökningen är dessvärre föga förvånande utan bekräftar snarare den bild som Riksidrottsförbundet har sedan länge. Under året har vi varit ute och träffat våra distrikt för att identifiera vilka frågor som är viktigast och mest prioriterade inför valet nästa år. Alla distrikt har utmaningar med anläggningar för att föreningarna ska kunna utveckla sin verksamhet och nå fler, men det ser olika ut på olika orter runt om i landet.
Prioriterad fråga
Det är viktigt att frågan kommer upp på den politiska dagordningen och att politikerna tar ansvar för att säkerställa tillgången till bra idrottsytor och idrottsmiljöer, inte minst ur ett folkhälsoperspektiv. RF har bland annat mot bakgrund i detta beslutat att göra anläggningsfrågan till en av våra två prioriterade frågor inför valet 2018. Den andra frågan handlar om det livslånga idrottande där vi vill ha ett statligt stöd för idrott för äldre. När det gäller anläggningar kräver vi att:
• Ordet idrott skrivs in i plan- och bygglagen (PBL) så att kommunerna tvingas ta med idrotten i samhällsplaneringen.
Sveriges befolkning har sedan 1990 ökat med 14 procent, under samma period har tillgången till idrottsanläggningar, räknat i antal, inte ökat i samma takt. Befolkningsprognoser visar att befolkningen förväntas öka med ytterligare 20 procent fram till 2050 och när kommunerna tillåts nonchalera behovet av idrottsmiljöer så kommer bristen på idrottsanläggningar och ytor fortsätta växa.
Den höga byggtakten har gjort att stadsutvecklingsfrågor står högt upp på många kommuner och fastighetsbolags agenda. Men när fokus hamnar på hur fort vi kan bygga för att lösa bostadsbristen så missar kommunerna allt för ofta att planera in idrotten vilket riskerar att få allvarliga konsekvenser. Genom att skriva in idrott i plan- och bygglagen får idrotten en högre prioritering i stadsplaneringen vilket kommer gynna såväl föreningslivet som folkhälsan i bred bemärkelse.
Ta frågan på allvar
Regeringen har lovat mer idrottsundervisning och mer daglig rörelse i skolan. Det är bra, men det är minst lika viktigt att skapa bra förutsättningar för människor att idrotta även på fritiden. Då behöver tillgången till idrottsytor och idrottens roll i samhällsplaneringen tas på allvar.
Anläggningsfrågan är också en hörnsten i förverkligandet av Strategi 2025, den strategi som vi inom idrotten gemensamt har fattat beslut om. Ifall vi ska kunna nå målet om det livslånga idrottandet där fler hittar och känner sig välkomna inom idrotten, där fler kan ta del av glädjen och gemenskapen samt få en mer aktiv och hälsosam livsstil så behöver vi fler idrottsanläggningar. Vi vill vara med och ta ansvar för en bättre folkhälsa men då måste vi också få rimliga förutsättningar att göra det, och för det krävs fler anläggningar.
Kommunundersökningen visar att det även finns ett brett stöd bland Sveriges kommuner för att skriva in ordet idrott i plan- och bygglagen. Hela 65 procent av de svarande kommunerna anger att de tror att utbyggnaden av idrottsytor skulle öka om ordet idrott skrevs in i PBL.
Att det byggs upp en infrastruktur med hallar, planer, banor och så vidare som ger alla möjlighet att idrotta är en viktig del av ett socialt hållbart samhälle. I forskningsrapporten "Idrottens samhällsnytta" (2017) visar till exempel att idrottsytor bidrar till en mer levande, hälsosam, attraktiv och trygg närmiljö. Den visar också att ju närmare man har till en idrottsanläggning, desto mer idrottar och motionerar man.
En strimma hopp
Även om resultatet av kommunundersökningen på många sätt är nedslående så inger den också ett en strimma hopp. Det finns ett starkt stöd bland landets kommuner för att en förändring av plan- och bygglagen, där ordet idrott skrivs in, främjar tillgången på idrottsytor och miljöer och det finns också forskning som visar på idrottens samhällsnytta samtidigt som folkhälsofrågorna är på framväxt i den politiska debatten. Vi behöver politiker som bygger för vår hälsa.
Idrottsrörelsen, med över 20 000 föreningar, vill vara med och ta ansvar för en bättre folkhälsa för att alla som vill och kan ska få vara med. Bygg för vår hälsa så får vi rätt förutsättningar för det arbetet.
Kommentera
Vad anser du? Låt oss diskutera, antingen med Facebook – eller med kommentarer direkt på sidan.
- Kommentera med Facebook
- Kommentera utan Facebook
Skriv kommentar
Mest lästa just nu
Mjällbys genombrott i svensk fotboll är inte fullt så överraskande som det kan tyckas.Nu framkommer att klubben årligen har förbättrat resurserna sedan 2017 och stärkt sin ekonomi.
I dag säger Magnus Emeus, klubbens ordförande:
– Vi hade ett eget kapital som var minus 4,5 miljoner 2016. Men 2021 hade det förbytts till ett plus på 15 miljoner och nu har vi byggt ett eget kapital på 46 miljoner.
Kärt barn har många namn, brukar det heta. Ursprungliga Swedbank Arena blev Friends Arena som skiftade till Strawberry Arena och nu kunde det vara Pride Arena,. Multiarenan i Solna firar nämligen ett år med Nordens största Prideflagga.
I samband med att Strawberry Arena har ett årsjubileum är hotellkoncernen stolt huvudsponsor till Stockholm Pride, och tar sitt engagemang ett steg längre. Under Prideveckan kommer förvandla största arenaN till en gigantisk, lysande Prideflagga för att markera allas lika rätt och värde.
Tre svenska golfspelare är aktuella, men i olika skeden av sitt umgänge med den därlilla vita bollen.
Henrik Stenson går nu ut och medger att han fick en halv miljard kronor för att byta till omdiskuterade LIV-touren, men sportsligt går det mindre bra
Alex Norén funderar på vad som hände i sista avgörande tävlingen. Han höll på att ta steget till översta världseliten, men snubblade och missar PGA-slutspelet.
Ludvig Åberg kan däremot se fram emot tourfinalen i Atlanta där vinnaren belönas med ofattbara tio miljoner dollar (100 miljoner), men han har haften vacklande form.
Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.
Finansmannen Christer Gardell lättar på oplånboken igen. Vill han stötta r OS-guldmedaljörerna i beachvolleyboll, David Åhman och Jonatan Hellvig.
– De är fantastiskt duktiga idrottare och de är jättefina förebilder, säger Gardell till SVT Sport.
Fredag 13 juni – en turdag för en vinnare från Dalarna.
Personen, som var på plats hos ideella Folkspel i Göteborg för högvinstskrap, fick se tre rutor innehålla 25 miljoner kronor, den största direktvinst som en skraplott genererat.
Hon tog emot Guldskölden ovh hyllades som årets kvinnliga programledare för ett par dagar sedan. På tisdagen fick Karin Frick huvudrollen igen Hon är utvald som ny programledare i Mästarnas mästare och ska ersätta en person som har blivit mycket uppskattad av tittarna. Micke Leijnegard. har i 17 år varit den trygga rösten med intensiv närvaro i SVT:s folkkära program Plötsligt flyttas han åt sidan… Och bakomvarande skäl vill inte SVT:s ledning prata högt om.
. Det är Bäckström-feber i svensk ishockey. Brynäs ”hemvändare”, Nicklas Bäckström, 38 år i november, och 18 säsonger i NHL, är det bästa som hänt SHL-ishockeyn på år och dag! Ligalagens ekonomiansvariga säljer säsongbiljetter som aldrig tidigare och kryssar för i almanackan när Brynäs kommer på besök.
En försmak ges redan på torsdagskvällen, den 14 august. TV 4 finns på plats i Holmen Center i Hudiksvall, invigd 1989 och med 1 565 som publikrekord från finalen i Hockeyettan i våras, Hudik Hockey mot Troja Ljungby.