Bostäder, skolor, vägar, arbetsplatser… När städer växer riskerar natur- och grönområden att få lämna plats för asfalt och betong. En kanske nödvändig, men inte desto mindre sorglig, utveckling när vi vet hur bra vi mår av närhet till naturområden.

Tre träd i synfältet

Här kan golfbanan göra stor nytta bland annat genom att vara en viktig del i konceptet 

3-30-300, där siffrorna står för följande:

3: Alla invånare ska kunna se tre träd från sitt hem, sin förskola, sin skola eller sin arbetsplats.

30: Varje stadskvarter bör ha minst 30 procents krontäckningsgrad, det vill säga täckas av skugga från trädkronor.

300: Varje invånare bör ha högst 300 meter till ett grönområde.

Den biologiska mångfalden gynnas och ohälsosamma partiklar i luften tas upp då träd och andra växter binder koldioxid. De samhällsekonomiska vinsterna är stora och trädplanteringskampanjer pågår runt om i landet, enligt en debattartikel i Dagens Nyheter publicerad på nyårsafton, signerad bland andra Cecil Konijnendijk, professor i Urban Forestry på University of British Columbia och Nature Based Solutions Institute – och mannen bakom ”3-30-300”-konceptet. 

Vad många inte känner till är att en stadsnära golfbana ofta har mer än 1000 fullvuxna träd och stora ytor för rekreation och friluftsliv. 

Kompensera för miljöingrepp

Men golfbanan kan också kompensera för ingrepp i miljön. Det kallas ekologisk kompensation och uppmärksammas i en nyligen publicerad kandidatuppsats på KTH, Kungliga Tekniska Högskolan, i samarbete med STERF – de nordiska golfförbundens gemensamma forskningsstiftelse.

Kompensationsåtgärderna för ingreppen kan delas in i tre områden:

• Restaurerande såsom röjning av igenvuxna markytor, 

• nyskapande såsom anläggning av dammar för groddjur och ängsmark för pollinerande insekter,

• skötsel, bland annat av lövskog och slåtter av extensiva gräsytor. 

Golfbanan har många fler kompensationsåtgärder än så att erbjuda. Här kan du utöva din favoritidrott, umgås med vänner över generationsgränserna, träffa människor från andra kulturer, använda gångstråk, åka skidor på vintern och öka skolelevers inlärning och rörelse.

Större ansvarstagande

Min förhoppning är nu ett ökat samarbete mellan kommunen, länsstyrelsen och golfanläggningen för att ta tillvara och utveckla golfbanans potential för ekologisk kompensation – och därmed vara en viktig pusselbit i att nå etappmålet inom Sveriges miljökvalitetsmål: ”Integrering av stadsgrönska och ekosystemtjänster i urbana miljöer.”

Landets golfklubbar har en ökad medvetenhet om samhällets utmaningar inom miljö och klimat. Det har lett till ett större ansvarstagande och en högre ambitionsnivå. 

Med stöd av STERF och Svenska Golfförbundets hållbarhetsarbete, som nu fokuserar på miljö och klimat, kan golfen bidra betydligt till EU:s strategi inom biologisk mångfald för 2030:

”The world should commit to the not-gain principle, to give nature back more than it takes”.

För att läsa hela kandidatuppsatsen, klicka här:

För att ta del av filmen om ekologiska kompensationsåtgärder, klicka här: