Men trots denna tydliga påminnelse om vikten av vårt förflutna återstår en avgörande fråga: Hur ska vi bevara, dokumentera och lyfta fram vårt ishockeyarv? Svensk ishockeys kulturarv är en skatt som riskerar att försvinna om vi inte tar ett samlat grepp.

Historien är ishockeyns själ. Den är inte bara en ansamling av gamla tabeller, bilder eller matchreferat – den är en levande del av varje klubb, varje supporter och varje arena. Trots detta är svensk ishockeys kulturarv ofta en dold tillgång, en skatt som riskerar att förloras i takt med att fokus ofta läggs på kortsiktiga sportsliga och ekonomiska framgångar. För att säkra sin framtid måste svensk ishockey bli bättre på att dokumentera, bevara och belysa sitt eget arv. Detta handlar inte bara om nostalgi – det är en strategisk fråga med både ekonomiska och sociala dimensioner.

Skapar gemenskap

1. Ett kulturarv som stärker identitet och tillhörighet

Kulturarv ger en klubb en unik identitet och skapar ett band mellan generationer. AIK:s klassiska svartgula färger, Färjestads SM-triumfer och Des Moroneys äventyr på landet alla ishockeyrinkar – allt detta är mer än symboler, det är berättelser som ger supportrar och spelare en känsla av att vara del av något större. Genom att vårda detta arv stärker klubbarna sin identitet och skapar en djupare tillhörighet för sina fans. I en tid där konkurrensen om publikens engagemang ökar är detta ovärderligt.

2. Kulturarv skapar ekonomiskt mervärde

Internationella exempel visar att kulturarvet kan bli en ekonomisk tillgång. Klubbar som Manchester United och FC Barcelona har framgångsrikt använt sin historia för att skapa varumärken som genererar intäkter genom museer, nostalgiprodukter och berättelser som lockar fans världen över. För svensk ishockey finns stora möjligheter här – tänk vilka berättelser som kan berättas om svensk ishockeys resa från utomhusrinkar till VM-guld och NHL-stjärnor.

3. Socialt kapital och samhällsengagemang

Nya generationer

Genom att dokumentera och dela sin historia stärker klubbar sitt sociala kapital. Berättelser om klubben, dess hjältar och lokala anknytning kan skapa en djupare kontakt med supportrar och lokalsamhället. Att bevara kulturarvet handlar inte bara om att visa upp det för dagens fans utan också om att föra det vidare till nästa generation – som inspiration, utbildning och stolthet.

4. Historisk förståelse som vägvisare för framtiden

Kulturarvet erbjuder insikter om en klubbs resa – dess framgångar, nederlag och de värderingar som format den. Att förstå sin historia hjälper klubbar att ta bättre beslut för framtiden. Vilka värden vill vi bära med oss? Vad har vi lärt oss av tidigare misstag? En klubb som förstår sin historia står bättre rustad för att möta morgondagens utmaningar.

5. Digitalisering – nyckeln till framtiden

Med dagens teknik finns fantastiska möjligheter att göra kulturarvet mer tillgängligt än någonsin. Genom att digitalisera arkiv, skapa interaktiva upplevelser och dokumentera berättelser från gamla spelare och supportrar kan klubbar både bevara sin historia och göra den levande. Detta är särskilt viktigt för att nå unga supportrar som kanske inte har en naturlig koppling till klubbens historia men som kan inspireras av de berättelser som berättas på rätt sätt.

6. Förlorat kulturarv är förlorade resurser

Forskningen är tydlig: Kulturarv som inte dokumenteras riskerar att gå förlorat, och därmed förlorar klubbarna ovärderliga resurser. När vi glömmer vår historia förlorar vi inte bara berättelser, vi förlorar också vår själ. Det är inte bara en förlust för klubbarna, utan också för svensk ishockey som helhet.

7. En möjlighet till innovation och utveckling

Att värna kulturarvet är inte att fastna i det förflutna. Tvärtom – det kan bli en källa till innovation. Genom att kombinera tradition och modern teknik kan klubbar skapa nya sätt att engagera supportrar, bygga varumärken och utveckla verksamheten. Kulturarvet kan bli en bro mellan det gamla och det nya, som stärker svensk ishockeys position både nationellt och internationellt.

Iishockeyn behöver kulturarvsstrategi

För att detta ska bli verklighet krävs att svensk ishockey tar ett strategiskt grepp om sitt kulturarv. Här är några konkreta förslag:

• 1. Skapa digitala arkiv: Dokumentera och digitalisera klubbarnas historia – från matchprotokoll och bilder till intervjuer med gamla spelare och ledare.
• 2. Lyft fram berättelser: Använd sociala medier, dokumentärer och evenemang för att dela klubbarnas unika historier.
• 3. Integrera kulturarvet i ungdomsverksamheten: Låt unga spelare lära känna sin klubbs historia som en del av deras utveckling.
• 4. Samarbeta med forskare och institutioner: Koppla klubbarna till universitetsprojekt och kulturarvsorganisationer för att få stöd och kunskap.

Att bevara och lyfta fram kulturarvet är inte bara en fråga för historiker – det är en fråga om att säkra svensk ishockeys framtid. Det är dags för klubbar, förbund och supportrar att ta detta på allvar. Historien är vår starkaste resurs – om vi vårdar den.