Svenska Hockeyligan AB ska verka ”för en långsiktig stark svensk elitishockey” och då avses elitserie, landslag, övriga förbundsserier och elitjuniorverksamhet.
Aktieägare i Svenska Hockeyligan AB är just de föreningar som spelar i Elitserien och denna säsong är det alltså AIK, Brynäs, Djurgården, Frölunda, Färjestad, HV71, Linköping, Luleå, Modo, Skellefteå, Södertälje och Timrå.

Färjestad tvingas ta av miljonerna

Alla med skiftande ekonomiska förutsättningar vilket är det som styr verksamheten i alla avseenden och då framför allt värvningar och kvaliteten på spelartrupperna.

Regerande mästarlaget HV71 hade resurser nog för att värva en stark trupp i fjol, men så kostade det också 78,9 miljoner. Näst dyraste spelartruppen hade Frölunda med 77,9 och därpå Färjestad med 71,5. I år är motsvarande siffror inte kända än så länge. Men Frölunda har tvingats till besparingar och får helt enkelt inte komma upp i samma kostnader. I motsvarande grad har Färjestad grävt djupare i plånboken för att få ett konkurrenskraftigt lag igen.

Det har skett liknande förändringar i flera klubbar. Linköping (67,3 miljoner i spelarlöner i fjol) drar i handbromsen medan klubbar som Södertälje (39,6 förra säsongen) och AIK (20,4, men så kommer de från allsvenskan) inte har något annat val än att hålla igen och försöka värva smart. Övriga klubbar ligger på ungefär samma nivå, runt 50 miljoner.

De rika - och de fattiga

Här finns de rika och de fattiga och som på så många andra håll visar det sig ofta i slutänden.

Djurgården har haft det besvärligt, men aktiebolagets nyemission öppnade möjligheter. Här investerade även styrelseledamöter och tack vare totalt 18 miljoner värvades nya spelare och då kom också framgångarna förra vintern. Djurgården kom till och med till final, om än med sportslig förlust, och i den ekonomiska redovisningen blev det också förlust.

Svenska Hockeyligan AB skulle ju kunna tänkas vara ett sällskap med tanken ”en för alla, alla för en”, men förutsättningarna är så vitt skilda mellan klubbarna. Det gemensamma framkommer när bolaget ska företräda föreningarna vid sportsliga och kommersiella intressen som främst förhandlingar inför radio- och TV-rättigheter samt huvudsponsorer. Det här leder till en omsättning på cirka 120 miljoner kronor vilket ska jämföras med klubbarnas omsättning om totalt 1,4 miljarder.

21 miljoner i underskott...

Hockeyligan har kravet på klubbarna i såväl elitserien som allsvenskan att vissa ekonomiska krav måste uppfyllas. ”Klubben måste vara ekonomiska stabil, och med det menas att den varken får vara på obestånd eller ha negativt eget kapital två år i rad” är lydelsen och frågan är vad som sker på sikt eftersom det finns problem lite varstans.

Södertälje frestar hårt på ett eget allt mera decimerat kapital, Timrå gick med mångmiljonförlust under förra säsongen medan Linköpings HC har en delvis motsägelsefull situation. Omsättningen i LHC-koncernen är dryga 180 miljoner via fyra egna bolag, och nu senast var klubben också initiativtagare till att skapa ett flygbolag för flera elitklubbar. Men utgifterna är också omfattande och LHC måste syna räkenskaperna ständigt och kritiskt.

AIK har haft några brokiga år, men lyckades mot tipsen att återkomma i elitserien. Det sker med stor entusiasm och liten plånbok. Bland konkurrenter och experter är AIK en självklar förlorare. Men egentligen tillhör flera klubbar den kategorin. 21 miljoner i totalt underskott från i fjol är en tung ryggsäck. Det gäller att sponsorer och åskådare älskar sina favoritlag.