"Största skrällen i OS-historien"
Så har den då kommit. Den första riktiga megaskrällen i Tokyo-OS. När Anna Kiesenhofer korsade mållinjen först i landsvägsloppet innebar det Österrikes första guldmedalj i cykel på 125 år. Hade hon varit svensk hade hon inte ens fått starta.
Kiesenhofers seger var helt oväntad. Men själv skrev jag stora delar av den här texten redan när 800-meterslöparen Lovisa Lindh fick beskedet från SOK att hon inte var välkommen till Tokyo.
För OS är fullt av skrällar och megaskrällar, så även om Österrikiskans seger var oväntad för alla, så är det just denna typ av skräll jag väntat på sedan OS startade. Jag behövde bara vänta en dag.
Ryckte ifrån direkt
När Kiesenhofer, tillsammans med några andra åkare, ryckte ifrån hela fältet direkt från start var det ingen som trodde det skulle hålla. När Kiesenhofer själv ryckte ifrån utbrytarklungan med fyra mil kvar tyckte nog varenda cykelentusiast att hon var galen. Men det som sedan följde var en oförglömlig idrottsupplevelse för de allt fler österrikare som satte sig framför tv-apparaterna.
Ni som såg Johan Olssons femmilslopp i Val Di Fiemme förstår precis vad österrikarna fick uppleva. De tackar nu högre makter att den österrikiska olympiska kommittén inte har samma uttagningsregler som den svenska.
Hon hade aldrig varit aktuell
Faktum är att Kiesenhofer inte ens varit nära att bli uttagen om hon varit svensk. Kiesenhofer är nyss fyllda 30 år. Främsta merit innan OS var ett par segrar i de österrikiska mästerskapen. Till OS kom hon rankad 94:a i världen. Sex platser bakom hittar vi en annan 30-åring, Nathalie Eklund från Sverige. Så långt ned på rankingen att SOK förmodligen inte ens vet vem hon är.
Det går givetvis inte att med säkerhet säga hur många medaljer som vi gått miste om. När de aktiva inte ens får komma till start blir det ju rena spekulationer. Men vi kan hitta en svensk OS-guldmedaljör i närtid som borde mött samma öde, men som ”räddades” av en ren teknikalitet.
För när Hanna Öberg sköt hem det oförglömliga OS-guldet i Pyeongchang 2018, som sedermera gav henne bragdguldet, så hade hon som bäst placerat sig 21a i en världscup. Långt ifrån vad som SOKs uttagningskriterier stipulerar för att bli uttagen på ”topp-8-kriteriet”.
Men SOK har en regel att om man är uttagen att tävla i stafett så får man också tävla individuellt, och i OS vara Hanna primärt för att slåss om topp-8-placeringar med skidskyttelandslagets stafettlag. Det och det faktum att Hanna var ung gjorde att hon halkade med på ett bananskal. Resten blev svensk idrottshistoria.
Så mycket till Lovisas fördel
Tillbaka då till Lovisa Lindh. Hon var när SOK meddelade sitt beslut rankad 21a i världen. Hon hade precis slutat femma och sexa i två Diamond League-lopp. Hon hade gjort tre tider som var mer än en halv sekund snabbare än den bästa tid hon noterade innan OS 2016. Då slutade hon tia, utslagen bl a av en sedermera dopingavstängd vitryska och tre tävlande som nu inte längre får tävla eftersom de inte klarar kraven på testosteron-nivåer.
Man kan argumentera för att konkurrensen på den yppersta nivån t o m är lägre nu än den var 2016. Hade Lovisa vunnit guld i Tokyo så hade det varit en betydligt mindre skräll än när Kiesenhofer nu cyklade hem OS-guldet på landsväg.
I friidrotten, precis som i andra sporter, så är det inte ovanligt att OS-medaljörer kommer in med en lägre ranking än Lovisas. Skrällar av Kiesenhofer-klass är förstås inte vanliga, men inträffade ändå så sent som 2012 när Keshorn Walcott tog hem spjuttävlingen i London efter att ha gjort sitt livs bästa tävling när det gällde som mest.
Inför OS hade Walcott varit över den internationella kvalgränsen en gång, i en liten tävling där han fick på en fullträff 2,5 meter längre än sitt livs dittills näst bästa kast. Till OS kom han som en av de sämst rankade men vände hem med OS-guld.
Tittar vi på topp-8-placeringar är det snarare regel än undantag att någon av de åtta topp-placerade har en ranking sämre än Lovisas.
SOK missar sitt eget mål
Min poäng är dock inte främst att ifrågasätta SOK:s förmåga (eller snarare oförmåga) att bedöma chans på topp-8-placeringar. Nej, min poäng är att SOK missar sitt eget mål, som är att ta så många medaljer som möjligt i OS.
Ett mål som i sig starkt kan ifrågasättas, eftersom egenvärdet för svensk idrott och inte minst svensk ungdomsidrott, att så många som möjligt som klarat de internationella kvalkriterierna ska få delta, är uppenbart.
För vi kommer att få se fler megaskrällar av Kiesenhofer-kaliber i Tokyo. Men ingen av dem kommer vara svensk. Dessa aktiva har nämligen lämnats hemma.
SOK och ytterst ni olympiska specialidrottsförbund, ni berövar oss svenskar på OS-medaljer och magiska idrottsögonblick.
Det är väl inte av ekonomiska skäl..?
Till OS i Paris 2024 hoppas jag att ett annat resonemang gäller.
Mest lästa just nu
Allmänna arvsfonden är mycket viktig, för att inte säga avgörande partl för fler och bättre idrottsanläggningar.i Sverige. Bara under 2023 kom 235 miljoner den vägen till idrotten..
Därför blir reaktionen kraftig inom idrotts-Sverige när Riksrevisionen något obetänksamt publicerar en granskningsrapport av Allmänna arvsfonden och föreslår att fonden bör avvecklas.
Den svenska OS-truppen till Paris växer – och ambitioner och förhoppningar gör det samma. Utgifterna också för den delen.
I förra veckan gav SOK klartecken till ett handbollslag, ett bordtennislag, två lagkapper i simning och åtta individuella idrottare.
Det är en idrottslig mobilisering för 100 miljoner.
Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.
- Egentligen har vi inget genuint idrottsintresse, trots att vi åkt både Vasaloppet och sprungit Lidingöloppet, säger Jan Blad,69, företagsledare och gudfader för Amo Handboll, nykomlingar i handbollsligan.
I Alstermo i Kronobergs län finns elit-handbollens mest anonyma lag, men med störst optimism via stor framtidstro. Och med stort stöd av Amokabel, en skandinavisk branschledande koncern med tre kabelbolag som tillverkar olika typer av ledningar och kablar.
Striden mellan ATG och Svenska Spel fortsätter., Men i en första instans, – Patent- och marknadsdomstolen (PMD), vann ATG. Och nu har även Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) dömt till ATG:s förde.
ATG har sedan 1973 registrerat företagsnamnet Aktiebolaget Trav och Galopp hos Bolagsverket. När Svenska Spel 2020 lanserade spel på hästar använde man trots det ordkombinationen ”Trav & Galopp” i sin kommunikation. ATG valde därför att stämma Svenska Spel för intrång i ATG:s företagsnamn.
Skriv kommentar