Dan Perssons blogg
Dan Persson är Idrottens Affärers bloggare. Han arbetar med kommersiell utveckling av idrott. Dan har stor erfarenhet och kompetens och kan både se och bedöma såväl möjligheter som faror, något som passar Idrottens Affärer ypperligt. Han läser hellre årsredovisningar eller trendrapporter än tittar på sport och för honom är en arena en fastighet vars försäljning ska öka.
Dan Perssons blogg
Ändå han som bestämmer
Mikael Ahlerup handplockades till AIK och driver sin linje hårt. Om det sedan är en maktkamp i klubben, nja... Dan Persson tvivlar. Foto: Lars Pehrsson, TT
Enligt Aftonbladet pågår en maktkamp inom AIK Fotboll. Tidningens källor påstår att vd Mikael Ahlerup och tränaren Andreas Alm kommer att få sparken. Alm för att man inte vunnit fler matcher och Ahlerup för att han fått för sig att man bör följa lag och avtal.
Inom AIK (föreningen) finns flera intressegrupper bland de ca 20 000 medlemmarna.
Med ca 300 som går på ett årsmöte är intressegrupperna maktfaktorer genom att sluta upp i större omfattning.
De har i få fall förstått vilken roll föreningen har och vilka skyldigheter medlemmar har samt vilka få rättigheter medlemmar har.
Medlemmens rättigheter
Som medlem har man rätten att medverka på föreningens aktiviteter (dit hör inte elitlagets matcher), skriva motioner till årsmöte och rösta på årsmöte. Skyldigheterna är att medverka till föreningens utveckling och alltid agera för föreningens bästa utan egen vinning (motsatsen är grund för uteslutning).
Föreningen är då ägare till 51 procent av aktierna i ett publikt och noterat bolag (AIK Fotboll AB). 49 procent av aktierna ägs av andra och vem som helst kan köpa aktier i AIK för att man tror att värdet skall gå upp. Man behöver inte ens hålla på AIK eller gå på fotboll.
Föreningen kan som ägare på bolagets stämma ge ansvarsfrihet (enligt lag), tillsätta styrelse och om man så önskar ge ägardirektiv (Finansiell stabilitet, utdelningspolicy och liknande).
Föreningen, dess medlemmar eller dess styrelse har enligt lag ingen annan möjlighet att påverka. Man kan kalla till en extra bolagsstämma för att exempelvis avsätta en styrelse men möjligheterna att påverka bolagets verksamhet är i praktiken lika med noll.
Vd:n driver bolaget
I bolaget AIK Fotboll AB gäller dels aktiebolagslagen och dels de regler som skall följas för att uppfylla kravet för noteringen som ställts av ägaren av marknadsplatsen. Bolaget får inte agera så minoritetsägarnas intressen skadas, dvs en särbehandling av föreningens önskemål är inte möjlig om inte förslaget är bra för alla ägare.
Bolaget Fotboll AB skall då enligt aktiebolagslagen agera för att ge ägarna största möjliga vinst. Något staten ser som viktigt eftersom staten får både bolagsskatt och utdelningsskatt innan något hamnar hos ägarna.
Styrelsen i ett börsnoterat bolag har inte särskilt mycket de får göra om inte bolaget är i kris.
Besluta om bolagets strategi, kontrollera att vds rapporter är i linje med tidigare beslut, att alla legala krav är uppfyllda, att konton stämmer med bokföring samt rena ägarfrågor som förvärv av andra bolag och liknande. Därutöver kan styrelsen tillsätta och avsätta VD. De beslutar också om regler för attesträtt, teckningsrätt och andra kontrollinstanser.
Kan inte avsätta
Att styrelsen i ett börsnoterat bolag skulle ta beslut om att tillsätta och avsätta medarbetare på lägre nivå är i praktiken otänkbart (som tränarfrågan) men att styrelsen talar om vad man tycker och VD hör vad de säger är ganska normalt.
Resten ligger hos VD som då är den som kör bolaget medan styrelsen sitter i baksätet och ägarna är kvar på perrongen tills nästa bolagsstämma. Medlemmarna i föreningen som äger har ingenting med den här verksamheten att göra. '
En styrelseledamot i ett börsnoterat bolag kan självfallet besöka företags kontor. Han bör då behandlas som andra av bolagets gäster men han har ingenting med driften av verksamheten att göra, har inget som helst mandat (det har bara styrelsen som kollektiv) eller makt. Styrelsen kan utse en ledamot att utföra visst arbete som inte inkräktar på det operativa.
Om medlemmar i föreningen ensamma eller i grupp och till och med styrelseledamöter i bolaget inte förstår och respekterar ovanstående enkla fundament så får man självfallet problem.
Han skulle aldrig har skrivit på annars
Det finns goda skäl till varför Sverige har en modell där s.k. ministerstyre inte är tillåtet. Det finns lika goda skäl till varför lagar för bolag ser ut som de gör. Det skadar bolaget om man inte följer de regelverk som finns.
Utan att veta hävdar jag att en vd med Mikael Ahlerups bakgrund och insikt i AIK aldrig skulle skrivit på ett vd-avtal om inte rollerna enligt ovanstående modell fanns med som s.k. skallparagrafer.
Det jag ser i AIK med ny vd är ett klokt påbörjat arbete för att skapa ett AIK som har vinst i kärnaffären, dvs före spelarförsäljningar. Bättre segmentering är kommunicerad vilket bör komma som resultat i form av högre snittpriser i år. En bättre strategi för årskorten som tidigare år har förstört intäkten från lösbiljetter är också implementerad.
Bra - för Lagardère
Avtalet om sponsorförsäljning med Lagardère är förmodligen jättebra. För Lagardère. De är skickligast i Europa och när de signerar ett långt avtal så är det garanterat bra för dem. I normalfallet är det också bra för motparten, dvs de ökade intäkter som Lagardère genererar räcker till båda.
Worst case så har de fått igenom ett avtal som ger procent på bruttointäkten medan AIK bär kostnaden att genomföra det som motparten kräver.
Då skapar det självfallet och naturligt sponsoravtal med höga kostnader för genomförandet, dvs mycket dålig utväxling för klubben. Självfallet skall man kunna ha samarbetsavtal med stora seriösa aktörer som Lagardère, men villkoren måste vara tillräckligt bra för klubben.
Att marginalen på sponsoravtal sjunkit de senaste tio åren och att trenden är att de fortsätter att sjunka, dvs kostnader för avtalens genomförande ökar, är en allmän sanning i hela sponsorbranschen, som varje person som någonsin bara diskuterat branschen vet.
AIK har utöver avtalet om sponsorförsäljning med Lagardère också hyresavtalet för Friends Arena med dem. Här vill jag vänta tills vi har Q2 kommunicerat och sedan jämföra med 2013 års motsvarande kostnader för att se om bytet från de gamla ägarna som operatör av arenan har lett till ökade kostnader för AIK.
Men arenahyra är ett av de stora kostnadsslagen för matchdagsintäkter och därigenom en utmärkt grund för diskussioner från båda parter.
Skulle skapa stora risker
Påståendet om maktkamp i media förvånar dock mig. Jag ser inte att AIK har råd med ett vd-byte nu av flera skäl.
Ahlerup har råd att lämna, han får flera bra erbjudanden inom en månad. Hans track-record är fantastiskt. Han har inte råd att sitta kvar om inte rollerna följs, det förstör hans CV.
Skulle det sluta med att styrelsen inte vill följa ingångna avtal och vd lämnar av det skälet så blir det problem. Likaså om VD får sparken. Att finna en ny vd med den erfarenhet och integritet som krävs för att driva ett bolag i upplevelseindustrin av den här storleken blir väldigt svårt.
Lika svårt som att försöka beskriva hoppbackarna i Falun som en ekonomisk succé. Ingen vid sina sinnes fulla som har kunskapen, bevisad erfarenhet och påvisbara framgångar skulle ta jobbet om Mikael Ahlerup lämnar eller blir uppsagd med de här orsakerna.
En ny VD som låter styrelseledamöter och tunga medlemsgrupperingar vara med och fatta operativa beslut skapar mycket stora risker för framtida kriser av formella och ekonomiska skäl.
Förmågan att upprepa misstag!
Anders Larsson i hockeyförbundet slog larm. Foto: TT
Utan att ens hamna nära partipolitiken kan vi nu lugnt konstatera att regeringar sedan 2010 hamnat fel. Den bild de hade och agerade på var inte ens nära den bild deras väljare upplevde.
Konsekvensen blev att vi fick fundamentala kovändningar under hösten, gödde ett högerextremistiskt populistparti, fick in islamister i miljöpartiet och nådde ett ras i förtroendesiffror för i princip alla partier.
Det folket såg, men inte ledningen (inte jag heller i min bubbla av medelålders medelklass) ledde till de lägsta förtroendesiffrorna för våra politiker någonsin.
180 graders vändning av sex partier samtidigt i flyktingfrågan i november är något som aldrig tidigare hänt i svensk politik och förhoppningsvis inte händer igen.
Såg en annan verklighet
Den politiska eliten (och jag) lyckades i vår iver att stå upp för grundläggande principer totalt missa att de stora massorna såg en helt annan verklighet och hade en ökande oro baserad på sin verklighet.
För egen del satt jag i medelklassghettot Saltsjö-Boo och spydde galla över alla idioter som stödde SD samtidigt som jag förnekade verklighet som att polisen var dysfunktionell, försvaret icke existerande, bostadspolitiken en katastrof och migrationspolitiken ett misslyckande.
Jag fick dagligen stöd och bekräftelse på ledarsidor och i politikers uttalanden. Ur det perspektivet ingick jag i samma lämmeltåg som i rask takt närmade sig ett stup.
Den senaste veckans händelser i MP blev på något sätt en bekräftelse som triggade mig att skriva den här krönikan.
Idrottens varningssignaler
Att ha folket bakom sig är en förutsättning för politik. Att ha folket för långt bakom sig är en katastrof. Ett politiskt system som bara har 1 procent av befolkningen som aktiva i ett parti och till 95 procent lever på statsbidrag har lämnat den vardag som människor lever i.
Demokratiutredningen som Olle Wästberg presenterade för några månader sedan och som alla partier i symbios begravde visade på förskräckliga fakta för alla som vill värna demokratin.
Frågan som då uppstår är om idrottsrörelsen som vår största demokratiska folkrörelse är på väg att upprepa politikens misstag?
Det finns många tecken på det:
• Färre aktiva utöver ledare som har barn i laget/gruppen.
• Extremt lågt deltagarantal på föreningars årsmöten.
• Ökande ålder på förtroendevalda.
• Minskat medlemsantal.
• Svårighet att rekrytera till styrelser och kommittéer.
• Ombud på förbundsmöten har i stor utsträckning utsetts av en mycket liten grupp likasinnade.
• Ökande andel anställda som driver verksamheten.
• Förnekelse av problemen.
Hockeybasen slog larm
Den kloke Anders Larsson, ordförande i ishockeyförbundet, ställde frågan ”Är idrotten på väg att upprepa politikernas misstag?” när vi träffades häromveckan. Då började jag inse att även idrottsrörelsen har ökat avståndet mellan gräsrötter och ledning.
Vi har med något enstaka undantag genomgående goda och kloka människor i ledande ställning i föreningar och förbund. De drivs av sin kärlek till föreningen och idrotten och agerar för verksamhetens bästa.
Men när gruppen som skall välja våra ledande företrädare minskar så riskerar vi samma typ av sektliknande strukturer som vi nu ser i våra politiska partier. Vi är inte där än, men risken bör inte underskattas.
Den stora frågan är vad gör vi åt det? Hur ser lösningen ut?
Jag har självfallet inget bra svar på den komplexa frågan men några tankar finns det.
Medlemsskapet förstört
Att ta fram nya stadgar som skrivs från scratch för hela idrottsrörelsen. 1904 missade man att inkludera både sociala media och smart phones. Vi bör skapa en ny struktur för medlemsbegreppet, införa e-röstning, ersätta motioner med förslag som får stöd på digitala plattformar och kan beslutas löpande. Väsentligt förbättrat IT-stöd till kassörer och övriga i föreningar så vi får de som orkar ta på sig de uppdragen. Ett kontantfritt föreningsliv skulle minska problemen ordentligt och går att genomföra.
Medlemskap har tappat i värde. Idag är jag medlem i SAS Eurobonus, Choice hotels, Hemköp och ett antal andra rent kommersiella aktörer där jag i realitet är kund och får volymbaserade rabatter men de använder vårt begrepp ”medlem”.
Jag tror vi skall försöka återskapa medlemsbegreppet till sin ursprungliga modell. Att vara medlem är att utan egen vinning arbeta för att få lämna över en förening i bättre skick till nästa generation. Det är skyldigheter som är det primära. De som är medlemmar utifrån den här definitionen är människor som förtjänar respekt från oss alla. De som är medlem enbart för att kunna spela eller för egen vinnings skull bör vi kalla något annat. Vad vet jag inte.
Det finns med all säkerhet ett stort antal tillkommande åtgärder för att förbättra demokratin, engagemanget, föreningslivet. Det som krävs är att vi alla med de stora förbunden och RF i spetsen kommer fram till att det här skall vara ett prioriterat projekt.
Gör vi inte det så kommer vi att sitta i partiernas situation om X antal år. Det är osannolikt att vi då kan lösa problemet.
Ultras är inte heller förtjusta
Plötsligt ställts supportergrupperna mot varandra. Allmänt var inte påhittet i knallskott uppskattat bland fansen. Foto: TT
Skandalen i matchen Göteborg-MFF har inte undgått någon. Det finns mer bakom det kastade knallskottet än vad som framgått. Jag gör ett försök att ge en bredare beskrivning.
De grupperingar som finns bland hard core-supporters har olika agendor som delvis är motstridiga.
Den stora gruppen är s.k. Ultras, de bör kanske inte ses som söndagsskoleledare, men utöver kärleken till sitt lag så ser de sig själva som ansvariga för att skapa stämning. Tyvärr anser de fortfarande att bengaler är stämning. Däremot är bangers inte ok för Ultrasgrupperna som ansvarar för tifon och merparten av sången.
Sen har vi de s.k. Firmorna där Göteborgs Wisemen nu får ses som den mest aktiva, bara läsa innantill på deras Facebooksida om hur de resonerar. Förutom att utöva makt i klubben på årsmöten via ”sina” styrelseledamöter så håller de mest på med snoppmätning på nätet och så kallad box.
En tredje tack och lov liten grupp består av individer utan samordning. De här är våldsbejakande. Här hittar vi med största sannolikhet den skyldige till det kastade knallskottet. De här finns i ytterkanterna av både Firmor och Ultras men med egen agenda.
Firmorna värst - på årsmöten
Det här är något nytt och skrämmande.
Skall man försöka jämföra med olika delar av islam så är Ultras mer som sekulära Shiamuslimer, Firmorna som Kaplan och de våldsbejakande som IS-sympatisörer. Om nu någon, för att känna att texten är aktuell, vill ha in MP:s språkrör i den här soppan så är det väl primärt Frölundas Mats Roselli Olsen som genom sin planstormning påvisar den stringensen.
När det gäller Ultras så har de med små steg börjat agera så de inte skall skada sin klubb. I en förlängning är det en förhoppning att Ultras-grupperna blir en tillgång för klubbarna genom att vara det vi tänker på när vi hör orden ”positiv läktarkultur”.
Firmorna sitter primärt på fina sittplatser och är mer ett problem på årsmöten än på matcherna. Dessutom utgör de ett problem för polisen.
Alla blir Huliganer
Nu skall vi inte förvänta oss att ledarskribenter, kulturredaktörer, politiker på alla nivåer och allmänheten gör de här distinktionerna. De flesta klumpar ihop alla och kallar dem för huliganer.
För mig är det uppenbart att de som kommer att förlora mest på de våldsbejakandes agerande är Ultras.
Genom att inte omvärlden gör skillnad så kommer de restriktioner som blir konsekvensen att skada Ultras mycket mer än den enskilde individen med våld som affärsidé.
Det vi ser inom fotbollen är också ett väsentligt förbättrat klimat mellan ligan och polisen som jag tror gör säsongen 2016 till den bästa ur ett ordningsperspektiv även om det känns tufft att lova det efter Göteborgsskandalen.
Bakvänd effekt
Kvarvarande problem är då åklagarmyndigheten. För dem är en kastad banger en ordningsstörning, dvs ett så ringa brott att de omgående lägger ned målet. Att det är en väsentlig skillnad om jag kastar ett knallskott i skogen eller kastar in ett knallskott i en folkmassa verkar de inte förstå.
Att nedlagda mål får en motivationsdämpande effekt på de poliser som försöker behöver man inte vara raketforskare för att förstå. Hanterar vi ett hundratal idioter på det viset försvinner problemen på arenorna, det är den slutsatsen som polisen och klubbarna delar som gör åklagarna till fiender.
Men, är det troligt att Ultras har gjort någon typ av konsekvensanalys?
Den är enkel.
Om det slängs in knallskott på fler matcher, vad händer då är frågan?
Självklara slutsatser
De logiska svaren är följande:
Polisen tvingas (media, politiker, allmänhet) använda den här typen av händelser för att i sin tillståndsgivning (utan tillstånd ingen match) minska antalet åskådare på ståplatsläktare.
= Polisen ser att åklagarnas agerande med löpande avskrivning, dvs ingen möjlighet få bort idioterna från arenorna , som skäl till att man måste minska ner på antalet ståplatser.
= SEF, klubbarna och förbundet tvingas agera av polisen, politiker, media, sponsorer och andra besökare. Men för klubbarna, SEF och fotbollförbundet så är en sjungande klack med positiv läktarkultur på ståplats en omistlig del av fotbollen så de agerar emot vad de önskar.
= Det enda vi vet är att de måste agera och att deras agerande kommer att vara negativt för klacken på ståplats som då till stor del är Ultras.
Här någonstans börjar vi närma oss lite slutsatser.
Rensning bland fansen...
De som då skadar samhällsutvecklingen, fotbollen, klubbarna, åskådare är de våldsbejakande idioterna och deras kompisar i åklagarväsendet.
De våldsbejakande skiter självfallet i fotbollen. Ytterligare ett område där de står ideologiskt nära åklagarkåren.
Min enkla slutsats är att här har klubbarna, Ultras-grupperna och polisen ett gemensamt intresse att se till att de här våldsbejakande idioterna tas om hand. Jag känner mig trygg i bedömningen att Ultras-grupperna kommer att vara de effektivaste.
Vestberg inser det förnuftiga
Hans Vestberg och SOK:s verksamhetschef Peter Reinebo har nu börjat jobba tillsammans. Foto Henrik Montgomery, TT
I affärstidningar förekommer kritik av att Hans Vestberg tagit på sig ordförandeuppdraget i Sveriges Olympiska Kommitté. Kritiken går ut på att Ericsons senaste bokslut inte var tillräckligt bra för att göra kritikerna rikare och att Vestberg därför borde använda all vaken tid till Ericson.
Det är korkad kritik. Den kommer från s.k. finansanalytiker, en yrkesgrupp som har till uppgift att förutsäga vad som händer på finansmarknaden och som konsekvent har misslyckats med uppgiften och därigenom skapat fattigare kunder samtidigt som de berikat sig själva.
Han vill ha det ideella uppdraget
Vestberg, som jag inte känner, byter nu ordförandeskapet i Handbollförbundet till ordförandeskapet i SOK. Han kommer till en organisation som samtidigt byter från arbetande ordförande till den traditionella inom idrotten med en ideell styrelse, dvs de som utan ersättning på fritiden skall fatta övergripande beslut. Styrelsen är dock inte på något sätt operativ.
SOK är i ett mellanår när det gäller arbetet med en OS-ansökan. Det är staden som nu har stafettpinnen, som skall genomföra en fördjupad förstudie och så småningom ta beslut. Underlagen som staden behöver från SOK finns framme.
SOK har anställda som hanterar de aktiva som deltar i årets OS, ekonomi, elitutveckling med mera.
Hans Vestberg skall precis som i de flesta förbund leda ett litet antal styrelsemöten som sker helg eller kväll. Det är som sagt ett ideellt uppdrag. När det börjar dra ihop sig till en OS-ansökan lär han få använda sina kontakter så att SOK:s anställda kan samordna stödet från näringslivet.
Han lär vara nåbar...
Det förekommer självfallet aktiviteter som tar lite tid, möten med IOK, närvara några dagar på OS och liknande. Men Hans Vestberg är koncernchef på Ericsson. Det är alltså sannolikt att han har en mobiltelefon, en padda och en laptop som gör honom nåbar oavsett tid eller var i världen han befinner sig. Vi pratar om en global jätte där det högsta chefsgänget genomgående är någon annanstans och kommunicerar digitalt.
Sedan har vi så länge jag kan minnas haft en diskussion där vi påtalat hur viktigt det är med att även näringslivets toppar har en förankring i civilsamhället.
Idrotten är Sveriges i särklass största folkrörelse som tar hand om miljoner ungdomar med tiotusentals ideella idrottsledare. Olika företrädare för idrotten för dagligen samtal med näringslivet där man är överens om symbiosen och att det idrotten ger ungdomar är något företagen sedan kapitaliserar på.
Lär man sig fungera i laget, respektera sin ledare, vara i tid till träningen och alltid göra sitt bästa så är man anställningsbar. Idrottande ungdomar klarar skolan i väsentligt högre grad.
Det kloka i att ta ett uppdrag
Vi har otaliga idrottare som visat att träningen, ambitionen och förmågan att sätta höga mål har lett till tunga positioner i näringslivet.
Vi har tusentals chefer och entreprenörer som är kloka nog att fungera som ungdomsledare i barnens fotbollslag och ser det som en väsentlig del av sin samhällsgärning att ta på sig uppdraget.
I ett helt förändrat medielandskap ökar behovet av samverkan mellan näringsliv, folkrörelser och även politiken. När DN på helt felaktiga grunder skandaliserar Carema för några år sedan såg vi början på något nytt. När ingen under 35-40 år numera läser lokaltidningen är det den lokala elitklubben som är det enda sammanhållande kittet i staden.
Det här sammanhållande kittet som skapar gemenskap är också för ägarna av företagen på orten en mycket viktig del av deras fortsatta framgångar.
Stjärnförvaltarna förstår inte, förstås
Att så kallade stjärnförvaltare inte förstår det här är inte så konstigt, de har inga emotionella relationer till en plats som gör att de kan förstå ett samhälle. Deras kapitalt är globalt, när företag läggs ned i Sverige har de redan flyttat pengarna till New York.
Det är mer förvånande när chefen för ledarredaktionen på DI kritiserar uppdraget. Om han inte förstår hur ett samhälle fungerar är det ett problem.
Men svenskt näringsliv är inte det Stig Malm kallade finansvalpar, det är till den absoluta majoriteten långsiktiga kloka ägare som förstår näringslivets roll i samhället. De förstår den helhet som civilsamhället, politiken och näringslivet utgör. De ser allt det fantastiska som idrotten gör på integrationsområdet, de förstår hur viktig folkhälsa är och att en befolkning där alla tränar som nödvändig för att behålla välfärdssamhället.
Med detta som grund är det ett bra tecken på ett fungerande samhällsbygge när koncernchefen för Ericsson kan lägga någon timme per vecka på att vara ordförande i Sveriges Olympiska Kommitté. Det är också bra för Ericssons ägare.
Kom in i verkligheten!
Travsporten precis som alla andra sporter måste lägga mer resurser på kunden, dvs besökaren eller åskådaren. Foto: TT
De skriver bland annat att ”TV och media har avfolkat travbanorna”. Jaha, fotbollen slår publikrekord och hockeyn gör det samma.
Fotbollen har konkurrens från tv-sändningar från alla stora ligor i världen utöver att alla matcher i Allsvenskan visas på tv. Ishockeyns alla matcher visas direkt i tv, NHL och andra ligor likaså.
Bakgrunden till att jag har reagerat är att tio travsällskap kritiserar i en motion både Svensk Travsport och ATG. Det är en skrämmande läsning. De som undertecknat motionen har väldigt tydligt påvisat att de inte förstår någonting om vad en marknadsekonomi är.
Helt utan omvärldssyn
Det de säger är alltså inte sant. Deras agerande är så introvert och helt utan omvärldsanalys att maken inte skådats sedan Neville Chamberlain.
ATG med vd Hasse Skarplöth har levererat ett starkt resultat med ökade intäkter i en mycket svår konkurrens och skall ha all cred för detta.
Jag vill dock upplysa travsällskapen om att det inte är Skarplöth som har uppfunnit internet, smarta telefoner, streamingtjänster, paddor, wifi med mera. Det ATG gjort under 30 år är att anpassa sig till kunderna och följa med i samhällsutvecklingen. Det är förutsättningen för att bevara en fungerande verksamhet och tvärtom mot travbaneägarnas agerande.
Samhället har förändrats drastiskt sedan slutet 80-tal, primärt drivet av Globalisering, Urbanisering och Digitalisering, det jag kallar GUD i mina föredrag. Avsaknad av förståelse för den förändringen är skälet till att travbanorna tappat besökare varje år sedan 1990.
De glömde kunderna
Den trista sanningen är att landets travsällskap som äger travbanorna inte har investerat i kundupplevelse i någon omfattning.
Fokus har i tur och ordning varit på hästägare, tränare, hästar, uppfödare med kunden som besöker deras arena på en femte plats. Någon större investering har inte skett sedan 1983. Man har tappat omsättning sedan varje år.
Det finns ingen arenaidrott utöver backhoppning som i samma utsträckning tappat publik i vårt land i modern tid. De enda ansvariga för detta är ägarna till banorna. Förstår man inte det så är läget allvarligt för svensk travsport.
ATG ökar omsättningen med drygt 5 procent jämfört med samma period ifjol. Detta på en mycket konkurrensutsatt marknad. För oss som lusläser Lotteriinspektionens förnämliga årsrapport om spelmarknaden är det en prestation.
Det finns +100 spelbolag som erbjuder mig att göra av med mina pengar, flertalet också genom spel på hästar.
Nu är jag ingen spelare, min trehundring i veckan på V75 måste rent statistiskt ses som ett frivilligt ensidigt bidrag till hästsporten, men jag följer marknaden och den digitala utvecklingen.
De bara önskade garantier
E-sport exploderar, spel på e-sport likaså, spel via dator, mobil, padda tar marknadsandelar från ombudsspel varje år. VR-utvecklingen förutspås ta massor med pengar från konsumenter också på spel. Det kommer hända mer digitalt de kommande fem åren än vad som hänt de senaste fem. Klart att ATG om man skall vara med på marknaden inte har något alternativ till fortsatt satsning på den digitala kanalen. Bara då som det blir avkastning till ägarna i svensk hästsport.
Istället för att gå hem och lära sig hur man skapar attraktiva event så satt flera idag och ville ha garantier för 300 miljoner till år 2018. De forskare som i Cern letar efter ett parallellt universum kan nu välja mellan miljöpartiets kongress i maj eller nästa större möte för svenska hästägare.
Om vi jämför med fotbollen satsar de stenhårt för att på fem år dubbla omsättningen med fokus på arenaomsättningen. Travbanorna bör göra det samma. Det går nämligen att göra. Bejaka tekniken och sätt kunderna först.
Här är villkoren
Läget är nu nämligen följande.
· Skekarabi och Hallstedt har en tidplan med utredning i november, remissinstans Q1 2017, proposition hösten 2017 och införande juli 2018 av den omreglerade marknaden. Att jag tror det blir minst ett halvårs försening är oväsentligt. Det är deras tidplan. Det nya systemet kan hamna var som helst från 10 procent sämre till 10 procent bättre för ATG. Just nu är jag rädd det blir sämre men jag hoppas jag har fel.
· Penningtvättlagstiftningen omfattar från 2018 eller 2019 också spel. Här har Finansinspektionen i Sverige en konstig och väsentligt sämre tolkning än vad motsvarande myndigheter har i länder som UK, Malta, Cypern, Luxembourg med flera. Vi vet inte i vilken utsträckning det påverkar spel.
· Svenska Spel skall säljas, i bästa fall till folkrörelserna och i sämsta fall till en kapitalstark utländsk aktör.
· Vi kan inte bedöma effekten att ett 20-tal idag utländska bolag som av stora grupper kunder kan ha upplevts som lite suspekta som följd av licenssystemet legitimeras av svenska staten.
· Digitaliseringen gör att styrkan som ombudsnätet utgör kan diluteras mycket snabbt.
Banorna måste locka
På plussidan finns starka varumärken som V75, möjligheten att söka licens i andra länder och bygga affär där, en stark position i Sverige så det finns ingen anledning att hänga med huvudet, men den största branschförändringen sedan Bellmans dagar måste tills motsatsen bevisats ses som en affärsrisk.
Då kvartalsrapporten bevisar att ATG gör rätt saker så är faktiskt det viktigaste nu att travsällskapen ser till att deras banor blir attraktiva besöksmål. Ett tips är att sätta kunden före ägarna.
Mer pengar till hästägarna förutsätter kunder som lägger mer pengar på travbanor och ATG.
Ett SOK i förvandling
Avlösning, Hans Vestberg tar över som SOK:s ordförande efter Stefan Lindeberg som ändå väntas få en framtida roll. Foto: Henrik Montgomery, TT
Den olustiga situation som hade uppstått med en ordförandestrid i SOK var helt borta på årsmötet. Hans Vestberg avlöste Stefan Lindeberg enligt ritningarna.
Allt var lugnt och positivt. Vi fick den sedvanliga presentationen om vad som hänt och händer. Minglet innan var som vanligt det som gav mest information av värde.
En ordförandestrid hade varit en garanti för att vi inte får regeringen med oss om en OS-ansökan. Signalen därifrån är entydig.
Enighet ett krav från regeringen
En enad idrottsrörelse är en absolut förutsättning. Som jag tidigare skrivit är min analys att ett OS i Stockholm 2026 både blir lönsamt och är bra för Sverige. Länk här.
Nu är Hans Vestberg vald. Är man så duktig att man blir koncernchef på Ericsson har man allt kunnande som behövs. Vestberg lär dessutom vara en bra ledare och han har idrottsbakgrunden via handbollsförbundet.
Hans har ett otroligt kontaktnät inom svenskt näringsliv, mycket goda kontakter internationellt upp på statschefsnivåer i stora länder.
Personstrider och personliga ambitioner skapade en situation där idrotten och drömmen om ett OS riskerade att bli den stora förloraren.
Med Hans Vestberg som ny ordförande i SOK är hälften på plats. Men det kommer att krävas mer.
Irriterad valberedning
Det stora problemet var att SOK:s ordförande Stefan Lindeberg meddelade sin avgång med väldigt kort varsel.
Det irriterade valberedningen såväl som flera större förbund som har åsikten att en ordförande har skyldighet att i god tid informera valberedningen och att det är valberedningens sak att ta fram en ordförandekandidat enligt de demokratiska former som finns inom idrotten.
Situationen blev allvarlig på grund av bristen på tid. Brist på tid stressar fram alternativ som inte analyserats. Men de övriga kandidaterna tog sitt ansvar och drog tillbaka sina nomineringar.
Nu är allt detta bakom oss och det är dags att fundera framåt.
Nu, en OS-ansökan!
Hur får vi Stockholms stad och regeringen att se en OS-ansökan som något man skall göra för att man tjänar på det?
Organisationer skall inte förändras enligt den modell våra politiker använde för att omorganisera polisen, där uppdraget inte fanns med i analysen av hur organisationen skulle se ut.
Vi, i betydelsen svensk idrott i sin bredaste form, vill uppnå följande:
• Att Stockholms stad (väl förankrat hos opposition) vill ansöka om OS i Stockholm 2026
• Att regering, med stöd av opposition, är beredda att ställa garantier och på faktagrund ser dessa som en mycket låg ekonomisk risk.
• Att såväl SOK som RF kan fortsätta utveckla svensk idrott utan konfliktytor som skapar suboptimering.
• Att skapa de bästa förutsättningarna för ett bud som röstas igenom av IOK.
Och då krävs...
Vad krävs för att nå dit:
• Entydiga fakta som pekar på att staden kan tjäna på ett OS och att staten inte bär några egentliga risker.
• En enad idrottsrörelse där ingen aktör är emot.
• Support från näringslivet på högsta nivå.
• Individer som kan biträda stad och stat med fakta som har mycket goda relationer med politiker. Här är det ett absolut krav att politikerna har mycket stort förtroende för de här personerna såväl som en god relation med dem.
• Ett SOK som kan påvisa fortsatt framgång med att skapa ett mer transparant IOK. Här skall Stefan Lindeberg ha cred för ett väl genomfört arbete hittills.
• Goda relationer med IOK.
• En tillkommande stor samhällsvinst, exempelvis ett enormt nationellt folkhälso- och breddidrottsprojekt under hela perioden fram till OS och med fortsättning även efter OS.
SOK ska organiseras
De här kraven såg jag som omöjliga att nå om vi fick den ena grupperingen som vinnare på SOK:s årsmöte och den andra som förlorare.
Hans Vestberg väljs nu till ordförande på ett ettårigt mandat. Nästa år skall han väljas på ett ordinarie fyraårigt mandat.
Hur når vi då dit?
Tja, vi får tänka utanför boxen, inte låta traditioner och historik vara grund. Glömma den verklighet vi haft, såväl som den vi önskar att vi hade och fokusera på den verklighet som är.
• Förutsättningslöst utreda hur framtida samverkan mellan SOK och RF bäst organiseras. Fundera på hur SOK skall organiseras för att klara en OS-ansökan såväl som ett genomförande. Säkerställa näringslivets medverkan i en process.
• Utreda hur man bäst formaliserar modellen för hur stöd till förbunden skall utformas och beslutas i framtiden.
Ny ordföranderoll
Skillnaden med Stefan Lindeberg som lagt 130 procent av sin tid på SOK och Hans Vestberg som kanske kan lägga 10 procent gör att organisationen behöver utvecklas. Att gå från arbetande ordförande till en ordförande som delegerar arbetet till generalsekreterare Gunilla Lindberg och hennes stab är inte smärtfritt men måste göras.
Hans Vestberg får då, utan att hans ägare kan ha synpunkter på tid stulen från Ericsson, en bra resa för att i framtid kunna ta det större ansvaret. När han lämnat det operativa arbetet inom Ericsson torde han med sin bakgrund inom SOK och svensk idrott och sitt kunnande runt digitalisering, som kommer vara den största frågan under överskådlig tid även för IOK, också vara en bra kandidat som IOK-delegat.
Att nå fram till ett OS i Stockholm är ett så gigantiskt berg att bestiga att enskilda personer aldrig någonsin får bli en tuva som stjälper projektet.
Nu är min förhoppning att någon finner mina idéer som en väg framåt och att om de skulle bedöms som dåliga ändå ses som skapade med ett mycket gott syfte.
De knappa 40 förbund som idag har röstat på SOK:s årsmöte behöver alla ta sitt ansvar för att vi skall nå en OS-ansökan.
En inte annat än väntad smäll
Inte längre en arbetsplats utan möjlighet att hitta rätt. Nu står den nya jättegallerian Mall of Scandinavia, Quality Hotel Friends och Friends arena klar i Arenastaden. Foto: Fredrik Sandberg, TT
Bara att erkänna, jag hade fel. Min bedömning var att Friends skulle gå 200-230 miljoner kronor i förlust och nu kom beskedet att det slutar med 260 miljoner.
Vi bör komma ihåg att 200 miljoner i förlust var en förväntad nivå så länge balansräkningen ser ut som den gör och hyresintäkten är 0. På sikt kan man komma ner till ca 100 miljoner i förlust men lägre än så är inte möjligt utan att rekonstruera bolaget.
Det här visste alla
Alla visste redan när beslutet togs att man skulle få den här nivån på förlusterna. Beslutsfattarna valde dock att kommunicera något helt annat för att få igenom beslutet.
15 till 30 procent fel får ses som underkänt. Min förhoppning är att när jag väl fått läsa hela årsredovisningen så har man kostnadsfört en del av de förändringar som man gjorde tidigt våren 2015. Helst 39 till 69 miljoner.
Svenska Fotbollförbundet äger 22 procent av aktierna och 33 procent av förlusterna som en del av försäljning av 11 procent av aktierna i bolaget till Anders Sundström (rent formellt var det Folksam Sak, men de hade aldrig köpt om inte Sundström tvingat dem).
Nu meddelar fotbollförbundet att de bara står för 20 miljoner av förlusten, dvs någon annan bär 68 av de totalt 88 som 33 procent utgör.
Denna någon annan är förmodligen bröderna Paulsson i antingen Peab eller Fabege eller båda. De är på god väg att slå nytt svenskt rekord i sponsring av en idrottsrörelse. Trist bara att pengarna skapar så lite fotboll.
Synd om Solnas skattebetalare
Den totala kostnaden för fotbollförbundet om tio år riskerar att hamna på långt över en halvmiljard när investeringen i arenan skrivits ned och de förluster till och med idag fått plussas på med de kommande.
Solnas skattebetalare åker på 45 miljoner kronor till. De har dessutom stoppat in ett aktieägartillskott på 69 miljoner och sitter med borgensåtaganden på 297 miljoner. Solnas upparbetade förlust är då 144 miljoner plus investeringen på ca 270 miljoner som idag är värd en tredjedel.
Som vi spekulerat så hade Lagardére nollhyra första året de ägde driftbolaget. Är de så duktiga som vi förmodar kommer de om fem år att kunna betala 75-90 miljoner i hyra. Arenafastigheten kommer alltså aldrig att bli lönsam om man inte gör en planerad rekonstruktion.
En sådan gör väldigt ont initialt men är långsiktigt väldigt mycket behagligare.
Krävs många beslut
När Arenan är bokad till en knapp miljard kan hyran från Lagardére hamna på 7-9 procent , dvs acceptabla siffror för ägare till en kommersiell fastighet.
För att komma dit måste man då tvinga Swedbank att skriva av hälften av sina lån på 1,6 miljarder (motsvarar en smäll på 10 000 för en normalinkomsttagare i Sverige). Solna får pynta in sin borgen på 270 miljoner mot att Peab/Fabege köper deras aktier för 160 miljoner, fotbollförbundet säljer hälften av sina aktier för symboliskt belopp och Folksams ägare, dvs kunderna i det ömsesidigt ägda försäkringsbolaget får ta smällen på sina aktier när Peab/Fabege köper deras aktier för säg 10 miljoner. Jernhusen får göra samma. Peab/Fabege får skriva bort sina lån men äger å andra sidan 89 procent av en fastighet som nu kan bokas för säg 900 miljoner och nå lönsamhet.
På mycket lång sikt, typ 30-40 år kan den då öka i värde beroende på väsentligt fler Stockholmare, ökade markpriser och ökning av intäkterna för operatören.
Kaffepengar
För Jernhusen (statligt), Swedbank och Folksam är det här kaffepengar.
Solna kommer att få igen sina förluster (räkna med att de har borgen på 270) 144 i upparbetat, 69 i nytt aktieägartillskott, 270 i grundinvestering dvs totalt 800 miljoner kr i istoppat och ca 160 i värde, dvs netto 640 miljoner med råge genom ökat antal skattebetalare, sysselsättning, t-bana med mera. Det tar dock ett antal år.
För fotbollförbundet som på sikt vill ner till 11 procent och en maximal förlust att bära på 20 miljoner är då frågan om den kontrollposten har det värdet. På 15 år är det trots allt 100 till 300 miljoner som man får rätt många fotbollar för. Men normalt skall förlusten bytas mot vinst på fem år om man gör den här förändringen.
Fotbollförbundet bör dock notera att skall man vara trovärdig när man fattar beslut om klubbar har ekonomi för att klara elitlicenser bör ens egen balansräkning vara bättre.
Hoppbackarna ännu värre
Min egen åsikt är att ägarna skall forcera den här nedskrivningen/rekonstruktionen. När det gäller förstaplatsen på ekonomiska fiaskon för idrottsfastigheter är det min åsikt att vi skall låta Falun behålla den med sina hoppbackar. Görs det här skall fastigheten kunna gå runt om tre-sju år och efter fem år med vinst i fastigheten är resten glömt och det går att utveckla varumärket.
Men, vi har en stor fantastisk arena, förlusterna har varit exakt de förmodade, dvs ingen har gjort ett dåligt jobb. Det återstår bara två frågor. De är:
1: Hade fotbollförbundet kunnat få arenan tillstånd utan att riskera del av driftförlusterna genom att bara satsa sin inkomst från Råsunda?
2: Hade Solna sparat mer än en halv miljard om Anders Gustav inte gått bort och kommunen inte slutat som ägare av 16,6 procent i arenan?
Sedan tycker jag vi skall notera att bröderna Paulsson tar ett moraliskt ägaransvar som är värt all beundran. De är inga bankdirektörer.
Hon är en av många kunder...
Margot Wallström är en av de tilltänkta kunderna för idrotten. Foto: TT
Det pågår sedan länge ett omfattande värdegrundsarbete inom idrotten. Som total på nationell nivå, distriksnivå och i alla 20 000 föreningar handlar det om tusentals människor som arbetar hårt med att se till att all verksamhet och alla deltagare följer den värdegrund om etik, moral, människans lika värde oavsett kön, ålder, etnicitet, sexuell läggning, antimobbing och antirasism.
Även om det fortfarande sker övertramp blir de löpande färre och jag är mycket imponerad över hur framgångsrikt det här arbetet har varit. Det finns ingen annan organisation som gjort mer på det här området.
Dock bör det omgående läggas ned.
Det har nämligen uppstått en helt fantastisk affärsmöjlighet för idrotten.
Kunder i mängd
Vi tar alla ledare, anställda som arbetar med värdegrund och gör dem till anställda i ett av RF ägt nybildat konsultbolag som erbjuder hjälp att skapa en fungerande värdegrund.
Marknaden har nämligen fullständigt exploderat på det här området.
Swedbank, Nordea, SEB, SHB, Danske Bank, Vattenfall, UD, alla politiska partier och Volkswagen är bara toppen på listan även om samtliga är i så dåligt skick att det krävs stora insatser under flera år, med all säkerhet uppdrag för +tio miljoner per år under tre år för var och en av ovanstående.
Polisen, rättsväsendet, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Trafikverket är bara fem av nästan 500 myndigheter med ett mycket stort behov av att få en värdegrund som gör att deras agerande är bra för medborgarna och återskapar ett förtroende för dem som myndigheter.
Här är ytterligare kunder
Igår presenterades en lista över vilka företag, myndigheter, partier som vi har förtroende för. Det är att se som en lista över ett stort antal presumtiva kunder.
Sen har vi alla advokatbyråer, alla förmögenhetsförvaltare, fondförvaltare och försäkringssäljare. Nästa fas blir hela telekombranschen och deras telemarketingföretag.
Jag är tveksam om även SMHI skall upp på prospektlistan, här kan det finnas andra skäl till att de löpande missleder hela svenska folket och skapar så mycket ledsnad.
Inom något år kan RF tjäna 100-tals miljoner och Sverige som land tjäna miljarder.
Visst är det fantastiskt när en förening genom idogt arbete kan få en ideell ledare för flickor 06 att förstå varför man inte skall toppa laget, men betänk värdet för samhället när de får en bankanställd att förstå varför man inte skall medverka till skattefusk!
Fler effekter
Det är underbart när alla ungdomar i en förening lovar varandra att aldrig någonsin använda otillåtna preparat men ur ett samhällsperspektiv är det ett större värde om biltillverkarna slutar dopa sina utsläppsrapporter.
Tänk er om fotbollförbundets och SOK:s framtagna reformpaket för ökad transparens i internationella organisationer börjar användas av alla politiska partier. Vilken vitalisering av en idag icke fungerande representativ demokrati.
Jag har under flera år agerat för att vi skall tydliggöra idrottens samhällsnytta för politiker, media och allmänhet. Med min vanliga otur när jag tänker har jag missat det uppenbara. Jag har fokuserat på fler ungdomar som klarar skolan och blir anställningsbara, färre vuxna som drabbas av vällevnadssjukdomar och friskare äldre.
Återskapa samhället
Trots att dagstidningar och radion löpande kommit med det ena avslöjandet efter det andra på områden som totalt påvisar avsaknad av moral och etik i storbanker, inom myndigheter, i politiken och så vidare har jag helt missat detta.
Utöver att Idrotten här kan tjäna mycket stora pengar så kan vi återskapa ett samhälle som bygger på en fungerande värdegrund. Mer samhällsnytta än så kan ingen skapa.
Ps: Det kan föreligga ironi och sarkasm i texten. Ds
Konsten att påverka snyggt
Förre FIFA-presidenten Sepp Blatter och hans affärsmetoder bör tjäna som avskräckande. Foto: TT
Det har inte skrivits något positivt om FIFA på bra länge och av goda skäl. För att få reda på vad som händer efter alla skandaler så träffade jag Karl-Erik Nilsson, ordförande för Svenska Fotbollförbundet med den enkla frågan; Vad har ni gjort för att vi skall få ett icke korrupt och transparant FIFA?
Samtidigt exploderar media med nyheten att regeringen med Margot Wallström som ansvarigt statsråd agerat på exakt samma sätt för att få den på outgrundliga skäl så eftertraktade platsen i FN:s säkerhetsråd som olika arrangörer av mästerskap i fotboll agerat för att få mästerskapen, dvs mutor.
På Blatters nivå
De inblandade fattiga mikroländerna torde ur svensk industris perspektiv ses som totalt oväsentligt. Deras roll i världspolitiken likaså. Det påstådda skälet att också diskutera miljökonferensen saknar relevans eftersom de här länderna inte har någon kraft att påverka något.
Kvar är röstfiske inför omröstningen i FN om vilka som skall få platsen i säkerhetsrådet. Via Dag Hammarskölds stiftelse satte regeringen av 14 miljoner kronor som borde gått till utsatta människor i tredje världen. Nog så generöst då flyg i business class, rum på Grand Hotell, dyra middagar, konferenser knappast kan uppgå till mer än 3-4 miljoner även om Sepp Blatter fått bestämma kvalitetsnivån.
Vad stiftelsen gjort med de kvarvarande 10 miljonerna är i nuläget inte klarlagt. Vi får väl hoppas att de inte haft det gamla FIFA som föredöme i sådan utsträckning att de köpt röster för pengarna.
Genuint intresse för skärpning
Varför detta inlägg som inte har med idrott att göra undrar nu vän av ordning.
Jo, just för att allt berättigat skäll på FIFA och UEFA får ett annat ljus när det visar sig att även vår feministiska utrikespolitik accepterar att betala fattiga länders representanter för att få deras röster.
Då har jag ett tips till regeringen. Be att få kopiera det reformpaket som antogs i sin helhet på FIFA:s årsmöte.
Här har fotbollförbundet som samverkat med de nordiska länderna genom samverkan med europeiska förbund varit pådrivande för att få igenom ett reformpaket som återskapar FIFA:s nedsolkade varumärke genom att få bort korruption och skapa ett transparent och mer demokratiskt styrelseskick.
Jag uppfattar att det finns ett genuint intresse från många, dock inte alla, att rensa upp FIFA och att den processen både är påbörjad och att grunddokumentet för vad som skall göras är bra. Skälet till att det finns acceptans är självfallet att FIFA annars riskerar sponsorintäkter såväl som lägre tv-intäkter.
Fotbollen på rätt väg
Här finns också med att formalisera processerna för stödet till fattiga länder så att inte det blir en anledning för representanter från de länderna att stötta en enskild person i val (det var så Blatter byggde sin maktbas).
Det finns alltså anledning att ge cred till fotbollförbundet och deras nordiska kollegor för ett arbete som krävt sin man. Jag är imponerad över det man fått med i reformpaketet.
Samtidigt kan jag konstatera att om nu Margot Wallström vill att FN och UD inte skall bli sedd som lika korrupt som FIFA under Blatter så kan man med förkärlek studeras FIFA:s reformpaket och deras nya policies. Då kanske man av misstag inte mutar fler än de här 27 ambassadörerna i sin strävan att vara en röst för demokrati, Öppenhet och respekt för mänskliga rättigheter i FN:s säkerhetsråd.
Ett projekt för ökad livskvalitet!
Ett svenskt OS tar allt mera form. Drömmen kan bli sann. Foto: TT
Just nu funderar Stockholms Stad på om man vill gå vidare med en ansökan om ett vinter-OS år 2026. Det tycker jag man skall ansöka om. Det är bra för Stockholm och bra för Sverige.
Minnesgoda läsare kommer ihåg att jag var väldigt mycket motståndare mot en ansökan till 2022 för några år sedan.
Då uppstår frågan varför jag ändrat mig?
Avgörande skäl
Skälen är självfallet de enda möjliga. Nya fakta ger helt andra förutsättningar.
Nya fakta är då:
• IOK har efter utrensning och reformer blivit en organisation som Stockholm och Sverige kan samarbeta med. Ett omfattande förändringsarbete pågår för fullt med att få transparens och bli av med korruptionen. SOK har tillsammans med kollegor i Europa varit pådrivande för detta.
• IOK ger 7 miljarder i bidrag till värdstaden. Det förändrar alla kalkyler och nu går ett OS att räkna hem utan påstådda s.k. dynamiska effekter, framtida turistintäkter med mera flum.
• 2026 är förbifarten, t-baneutbyggnad och Slussenombyggnad klar. I bästa fall finns även en Österled. Vi har alltså infrastruktur där det går att ta sig från ena sidan av staden till den andra.
• Teknikutveckling gör att hoppbackar och rodel går att hantera utan risk för att vi står med fiaskon av Falun-modell. Resterande anläggningar får funktion för bredd-idrott efter OS.
Plus ett gigantiskt folkhälsoprojekt
På den negativa sidan är fortfarande kraven på IOK delegaternas lyxliv ohemula och även om kostnaden för ansökan har minskat är den nog så hög. Men på totalen vore det bra för Stockholm och Sverige att få ett vinter-OS.
På det kommer möjligheten SOK bör utnyttja, nämligen att hela perioden från ansökan till eventet görs till ett gigantiskt nationellt folkhälsoprojekt. Ett vinter-OS som blir symbolen för ett projekt där vi löser de extrema utmaningar för framtiden som vällevnadssjukdomar utgör. Sjukdomar som kostar flera tiotalsmiljarder redan idag och där botemedlet inte är medicin och vård utan träning och nyttigare mat.
I en OS-budget på 10-12 miljarder i kostnader och 13-15 miljarder i intäkter där hälften är säkrade dag ett är det inga problem för SOK att stoppa in medel för ett nationellt folkhälsoprojekt som också får rätten att använda de olympiska ringarna.
IOK lär inte ha något att erinra. Vällevnadssjukdomar är en global farsot i alla länder med mer än genomsnittlig ekonomi. OS kopplat till friskvård och folkhälsa är mer än perfekt för sponsorer och andra partners.
SOK är trovärdigt
SOK är trovärdigt i sina modeller på hur ett OS kan genomföras i Stockholm inklusive problem som snögarantier. OS-byn kan fyllas med unga som söker första bostaden samma vecka som atleterna flyttar ut.
IOK är tydlig med att man vill ha ekonomiskt vettiga, hållbara OS där demokratiska länder med krav på att eventet går ihop ekonomiskt också kan ansöka och genomföra ett OS.
Stockholm är utifrån sina idéer om stad i världsklass perfekt värdstad för ett OS som handlar om folkhälsa och hållbarhet.
Regeringen har signalerat att man vill stödja en ansökan. Det är bara hoppas att man står för det man lovat men idrottsminister Gabriel Wikström har varit positiv hela tiden.
7 000 miljoner i bidrag från IOK förändrar hela OS-budgeten och gör ett positivt besked från regeringen möjligt eftersom riskerna nu är låga.
Väcka liv i döda sporter
Svensk idrott skulle få ett lyft och ett folkhälsoprojekt kopplat till OS skulle bli en vitamininjektion för att få igång mer breddverksamhet i alla andra förbund också.
Därifrån till att ett OS skulle väcka liv i döda sporter i Sverige som backhoppning, rodel, skridsko är det långt. Skridsko som breddidrott och motion är dock en snabbt växande sport även om vi inte lär ha några deltagare 2026.
Ett gigantiskt folkhälsoprojekt kopplat till en ansökan handlar om att minska de skenande kostnader för Försäkringskassan och Landstingen och de extrema kostnader som ökad livslängd skapar i kombination med fler år som gamla och sjuka.
Rent statistiskt kan varje svensk minska tiden som gammal och sjuk från tolv till tre år genom att träna regelbundet och äta nyttigare. Utöver väsentligt bättre livskvaliteten för den enskilde så handlar det här om kostnader för äldrevård som riskerar att spränga 50-kronorsnivån i kommunalskatt om 20 till 25 år. Dvs en nivå där vårt välfärdssamhälle slutar fungera.
Går inte att säga nej
Här skulle SOK om man anammar den här idén göra ett svenskt OS till något som både ger mer livskvalitet och ett bevarat välfärdssamhälle. Den här kopplingen gör också att vara sig staden eller staten kan säga nej till en OS-ansökan.
Nu har jag inte räknat men ett framgångsrikt tio-årigt folkhälsoprojekt skulle förmodligen kunna bedrivas för mindre än 100 miljoner per år där det dessutom kommer att gå att skapa intäkter som täcker en stor del av kostnaderna. Till detta kommer en ny modell för finansiering av idrotten där partierna redan idag sitter och ritar på hur det kommer att se ut i framtiden.
Här finns stora möjligheter med symbios mellan vad SOK kan leverera och vad samhället behöver så samverkan för att nå gemensamma mål.
Stockholms stad bör lämna ett positivt och tydligt besked till SOK att man gärna ansöker om ett OS.
Zlatan Ibrahimovic är van vid att gå vinnande ur kamper. Men nu tvingas han acceptera en förlust. En dom i Stockholms tingsrätt slår fast att en hyresgäst får bo kvar Zlatans och Helena Segers hus på Östermalm i Stockholm.
Vi svenskar älskar vår fotboll – med alla dess brister.
Avbrutna matcher, publikstörningar, hot och hat, vi bryr oss inte. Det spelar också mindre roll att herrallsvenskan rankingmässigt tillhör Europas svagaste, ligans utländska spelare är oftast inhyrda från Europafotbollens överskottslager.
Nu finns boken eller reglementet . Den som ger stöd för avstängning av besökare vid idrottsevenemang. Handboken är tillkommen via samverkan mellan Riksidrottsförbundet tillsammans med representanter från Svenska Fotbollförbundet och Svenska Ishockeyförbundet.
Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.
En prenumerant i handbollsklubben vann 100 000 på senaste dragningen i JOYNA, ett digitalt lotteri från ideella Folkspel. Samtidigt fick Rimbo HK, som sålde lotten, samma summa.
– Ett oerhört viktigt tillskott till vår verksamhet, säger styrelsemedlem Therese Hurtig.
Totalt har svenskt föreningsliv tjänat 319 miljoner på att sälja lotter från ideella Folkspel, föreningslivets eget lotteribolag, under det senaste verksamhetsåret.
– En fantastisk siffra och en ökning med 25 miljoner kronor jämfört med föregående år, säger vd Hans Sahlin.
Se hela listan över vilka föreningar som sålt mest och hur mycket som har betalats ut till respektive län, idrott, Riksorganisation och förbund.
Tiden är inne… Svenska vinterhjältar på skidor gör entré igen i TV. Den alpina säsongen drar igång på Viaplay Vinter. Premiären sker i Sölden med storslalom för både damer och herrar. Men helgen bjudet ocks på ett antal fotbollsmatcher, eroende på vilken tv-kanal du har.
Du som gillar att se idrottsdramatik på TV får fullt upp i helgen.
Mästartiteln är säkrad, men det betyder inte att arbetsro infinner sig i Malmö FF. Många spelarfrågor behöver slutföras.
På tisdagen tillkännagav MFF-ledningen att skyttekungen Isaac Kiese Thelin förlänger sitt kontrakt med MFF. Den 32-årige forwardens nya avtal gäller till och med 2026.
