Dan Perssons blogg

Dan Persson är Idrottens Affärers bloggare. Han arbetar med kommersiell utveckling av idrott. Dan har stor erfarenhet och kompetens och kan både se och bedöma såväl möjligheter som faror, något som passar Idrottens Affärer ypperligt. Han läser hellre årsredovisningar eller trendrapporter än tittar på sport och för honom är en arena en fastighet vars försäljning ska öka.

Dan Perssons blogg

Lugnt trots rekordpubliken

AIK:s Dickson Paul Etuhu i kamp om bollen med IFK:s Hjalmar Jónsson. Emellanåt small det rejält i närkamperna, men det urartade aldrig - varken på planen eller läktaren. Foto: Janerik Henriksson, TT

 

Stormatchen mellan AIK och Göteborg var det fotbollen skall vara, passion, glädje och klackar som skapar stämning. Trots att några enstaka idioter brände bengaler och det var säkert någon litet gruff någonstans också.

Men med 43 000 människor på samma plats, med guldstrid som flyttar känslorna till utsidan av kroppen, med en historisk rivalitet mellan klubbarna så var det ytterligare ett exempel på att ett långsiktigt och klokt arbete med att minska störningar, bråk, bengaler, hata och istället göra fotbollen till de glädjeyttringar de skall vara.

Mest folk - minst trubbel

Att ett väl genomfört event inte uppmärksammas i stora media får vi leva med. De har inte längre råd med seriös journalistik där man analyserar och beskriver skeenden utan måste fokusera på det korta ytliga som ger klick och på det sportsliga resultatet som självfallet är intressant för flest antal läsare. 

Själv försöker jag se trender och förstå bakgrunden till dem och i det här fallet så är det hårt och gediget arbete på flera nivåer i många år. Både på klubbnivå och hos SEF har man haft en stringent strategi och god kommunikation.

Av nästan 500 fotbollsmatcher i år har det funnits ett mindre antal matcher som har urartat men på det stora hela har det varit den lugnaste säsongen på mycket lång tid. Detta samtidigt om det slås publikrekord, dvs intresset för fotbollen har aldrig varit större.

Den här utvecklingen är inte baserad på någon grundbult utan effekten av väldigt många åtgärder under lång tid. Kombinationer av fysisk säkerhet, SLO-er, värdar, kommunikation och mind set-förändringar hos hela publiken.

Det har inte varit enkelt, vissa supportergrupper har drivits av kamp om makten över klubben, det finns människor med begränsat omdöme i grupperna såväl som på sittplats av en del utrop att döma. Lägg till problem med droger och alkohol och kriminella element.

Och föräldrarna!

Eldas det inte bengaler är det genomgående ett bevis för ett positivt grupptryck i klacken. Det har skapats av klubb och liga men det är först som det når klacken som vi kan få bort de bengaler som primärt får människor att stanna hemma för att de inte kan tidsbestämma eventet. Att bengaler skadar den egna klubben och det egna lagets vinstmöjligheter är en bidragande orsak men det är kul att vi nästan är där då den förståelsen finns i klackarna. 

Sedan får vi acceptera att det aldrig är problemfritt när stora människomassor samlas så visst kommer det hända tråkiga saker i samband med fotboll även i framtiden. Det är inte konstigt. 

Vi har accepterat att +3 000 människor dör av felmedicinering (och vi gör inget åt det), 1 000 dör i fallolyckor i hemmen, sockret kostar +10 000 liv per år. Misshandel, drogmissbruk och stök vid krogcentra som Avenyn, Medborgarplatsen, Stureplan har vi också till fullo accepterat.

När onyktra adrenalinstinna tonåringar i grupp skrämmer slag på t-banepassagerare och skriker könsord skall vi inte kritisera fotbollen utan föräldrar och samhället. 

Vi bör i det här sammanhanget komma ihåg att vi i god demokratisk ordning i Sverige valt en modell där en myndighet har hela ansvaret för att beivra brott och lagföra brottslingar. 

Men färre uppklarade brott

När det nu visar sig att polisen och rättsväsendet löpande skriver av anmälningar med god bevisning och inte klarar sitt uppdrag (färre uppklarade brott och färre dömda som andel av antal brott) så ökar problemen för medborgare, företag och verksamheter som skola och civilsamhälle. 

Här har vi ett problem som är ofantligt mycket allvarligare än de inom fotbollen för här pratar vi om tilliten till civilsamhället. Här blir fotboll som engagerar så många olyckligtvis en symbol för polisens oförmåga och i de korttänktas ögon skuldbeläggs fel aktör.

Men, vi hade 43 000 personer på Friends igår och trots att den stora majoriteten av de närvarande inte tyckte om slutresultatet så var det ett event vi kan vara stolta över.

Det finns alltså all anledning att berömma alla de personer i klubbar och på ligorna som är ansvariga för det långsiktiga arbetet när vi nu säsongen 2015 börjar se tydliga resultat på en vänligare, trevligare och mer spännande Allsvenska.

Belöningen i form av ökad publik, ökat sponsorintresse, ökade biljettpriser med mera är välförtjänt. 

Men förvänta er inget beröm i stora media, deras roll är trots allt att berika sina ägare genom att peka på det som går fel. Något uppdrag att utveckla samhället har de inte längre.

Hur stöttas laget bäst?

Supporterorganisationen Lakers Lakejer och ståplatspubliken i Växjö har inte alls samma åsikter om hur deras favoriter, dvs laget, ska stöttas. Foto: Pontus Lundahl, TT

 

Det finns all anledning för klubbarna att ha en god relation till klacken. Det är dock inte enkelt. Det visar händelserna i Växjö.

Återinförande av klappor i Växjö har skapat en konflikt mellan supporterorganisationen Lakers Lakejer och klubben. Vid den senaste matchen gick det så långt att sittplatspubliken markerade missnöje mot klacken genom att klappa högt och mycket att man inte märkte att klacken var tyst. Det slutade med att klacken vek ner sig andra, hämtade in trumman och körde.

En bra klack är viktig

Lakers Lakejer är en officiell supporterorganisation, dvs de har en etablerad relation till klubben. De samverkar/konkurrerar med supporterorganisationen PCT som inte är sanktionerad och mer lik en s.k. Ultras organisation som vill ha en hårdare klackkultur.

LL har idag ca 500 medlemmar mot tusen för något år sedan. PCT är väsentligt mindre men ökar. Med ca 40 000 individer som besöker Vida Arena under ett år utgör de organiserade supportrarna ca 1 procent av kunderna samtidigt som de går på alla matcherna och utgör ca 10-20 procent av publiken i de flesta arenor.

LL har i flera år löpande fått beröm för stämningen i Vida, något de förtjänat. Inom både fotboll och ishockey har ett stort antal kundundersökningar visat att klacken är en mycket viktig del av matchupplevelsen för den övriga publiken. En bra klack är alltså viktig för affären för elitklubbarna. 

Årskort ståplats är oftast subventionerade platser på goda ekonomiska grunder. Ståplats behöver inte vara lönsamt och är det sällan, men de skapar lönsamhet genom att vara ett viktigt skäl för andra kunder att gå på matcher.

De har en skev självbild

Det finns alltså all anledning för klubbarna att ha en god relation till klacken. Det är dock inte enkelt.

Dels så finns det individer i klacken som agerar på sätt som skadar klubben. Dels har klacken/supporterorganisationen en skev självbild. De ser ofta sig själva som de enda riktiga supportrarna som borde få bestämma väsentligt mer över fler. Resonemanget blir av typen, vi är de finaste supportrarna för vi älskar laget mest och sjunger högst, sittplatspublik i kavaj är inga riktigt supportrar.

Många (inte alla) i klacken har klubben och laget och matcherna som det viktigaste i deras liv. Det skapar identitetspolitik där de som inte är med skall ses som de som är mot. Dvs samma typ av strukturer som den s.k. våldsvänstern, islamister och rasister alla använder sig av. En mycket hög andel s.k. inomgrupps-solidaritet i kombination med en större andel som kommer från s.k. Utanförskap, dvs de saknar tillhörighet till andra grupper är inte det mest positiva om man utrycker det milt.

Hard core-fansen minskar

Det här kräver självfallet personal i klubben som har extremt mycket fingertoppskänsla samtidigt som det måste finnas en värdegrundstyrd linje klubben inte kan passera i samverkan med klacken/supporterorganisationen.

Supporterorganisationen är primärt uppbyggda på tillhörigheten i gruppen, det är enligt forskare mer en slump att det blir just det laget, den sporten i större städer, i mindre finns det i regel inga alternativ. Sedan blir matcher både borta och hemma de viktigaste eventen, de är lika trogna supportrar i motgång eftersom det är gruppen och eventet som är det viktiga.

Andelen s.k. hard core-supporters minskar sakta men stabilt. Digitalisering som ger mycket breda intressen med sociala media som gör att man hänger i många olika sammanhang anses vara skälet. Ungdomars musiksmak är idag mycket bredare än min generation som hade ett extremt begränsat utbud vilket gör att vi i samma ålder lyssnar på samma musik.

För fotbollen i synnerhet och hockeyn i allmänhet utgör en positiv stor klack som sjunger fram laget en otroligt viktig del av ett event. Det är alltså ett VD-ansvar att klacken finns där och skapar den stämningen

Unga män och kvinnor med ett liv som är brett, dvs fungerande skolmiljöer, bra boendemiljöer, utbildning med den sociala miljön som utbildning ger, ofta på annan ort, akademiska arbeten med mera är i mindre grund rekryteringsunderlag.

Ovan baserat på vad jag läst mig till. Någon egen erfarenhet av supporterorganisationen har jag inte och under de perioder jag varit engagerad har det varit som medlem i en klubb jag tycker om, inte i en supporterorganisation.

Båda måste bjuda till

För att försöka sammanfatta så är det så här:

1. Klubben och supportergruppen har inte samma agenda

2. De har i stor utsträckning olika värdegrund.

3. Klubben måste få klacken att trivas utan att andra grupper vantrivs eftersom klacken är en viktig del för upplevelsen även hos övriga kundsegment.

4. Supportergruppens organisation och struktur är inte homogen.

Det som nu hände i Växjö kommer alltså att hända på fler ställen i årtionden framåt, ofta är det beroende på att enskild chef i klubben har missat att läsa kundundersökningarna om vad klacken levererar och sedan agerat utan kommunikation eller med en felaktig modell för hur man kommunicerar som upprör. 

Reagerar klacken fel så beror det på att klubbens agerat fel. Så enkelt är det och om det då inte handlar om områden där klubben aldrig kan agera på annat sätt än att sätta ner foten så är det alltid klubbens fel. Sedan går felen att rätta till, för i det långa loppet har klacken inget alternativ till att gå på matcherna, det är för många av det viktigaste i deras liv.

En totalt omöjlig ekvation

Magdalena Andersson lär inte tveka, hon kommer att säga nej till den optimala lösningen till en ny spelreform. Dan Persson har nämligen ett förslag. Foto Thommy Tengborg, TT

 

SOF, dvs branschföreningen för de utländska spelbolagen hade seminarium idag. Alla var där, dvs alla som ingår i den sekt som håller på med spel. Sekt den här gången inte i någon nedsättande mening eftersom jag själv räknas in.

Temat var hur den ideella sektorn och idrotten kan tjäna på ett spellicens-system vilket SOF vill hävda. Jag hävdar motsatsen.

Eftersom frågans komplexitet får flyktingkrisen att verka enkel att lösa, utan jämförelser i övrigt så skriver jag med syfte att förklara läget på ett sätt som inte är tråkigt.

Motstridiga direktiv

Läget är som följer. Regeringen beslutade för tre veckor sedan om direktiven för en utredning om omreglering av spelmarknaden genom införande av en s.k. spellicens. 

Direktiven är extremt motstridiga av typen att staten skall få lika mycket pengar, ingen skall bli spelmissbrukare, stödet till ideella organisationer skall inte minska, licensen skall vara attraktiv för de utländska spelbolagen, spelbolag utan licens skall inte kunna verka på marknaden och så vidare. 

Att ordna fred i Mellanöstern känns enklare.

Någon utredare är inte tillsatt även om ryktet säger att hon (det är ett önskemål att det är en hon) utses i veckan. Personen i fråga skall inte komma från spelbranschen. Utredaren tillhör inte A-laget för statliga utredningar, de hade krävt att få påverka direktiven och B-laget hade när de insett att A-laget tackat nej ställt samma krav. 

Utredningstiden är kort och då frågan är komplex så innebär en utredare som inte kan spelbransch och folkrörelser att utredningstiden till stor del går åt till att läsa in sig. 

Här vill det till att regeringen inte snålar utan att utredningen får en budget som ger utrymme åt ett större antal specialister på respektive område, från blockering av merchantkoder för kort till folkrörelser och idrottens finansiering och allt däremellan.

Det går åt h-e

Ni som har läst så här långt känner tydliga vibbar av att jag inte är så positiv till framgång. Det är då en underdrift. Här krävs mer än Orwells nysvenska i 1984 för att man skall kunna presentera något ens nära direktiven.

Mina teser är då följande; huvudtesen är att det går åt helvete, dvs förslaget genomförs inte och om det inte gör det så är antitesen att idrotten torskar medan syntesen är att Globalisering, Digitalisering, utveckling i andra länder med spellicenssystem gör att det i bästa fall kommer fram en lösning som är omodern innan den driftsätts.

På spelmarknaden har vi idag två trender:

1: De utländska spelbolagen ökar sina marknadsandelar med 3-4 procentenheter per år.

2: Den digitala andelen ökar med ca 5 procentenheter per år jämfört med fysiska spel.

Om vi kan ha köra igång ett spellicenssystem 2020 vilket är en mycket snäv tidsplan så får det då konsekvensen att de aktörer som idag är verksamma med tillstånd från myndighet när det nya systemet lanseras är en spillra av vad de är idag eftersom de två trenderna ovan förstärker varandra.

Dvs de som idag är mottagare av pengar från spelbolag med tillstånd, från Sjöräddningssällskapet, cancerforskning, socialdemokraterna, idrotten med flera, redan om något år börjar tappa intäkter.

Medias jätteinkomster

Det finns alltså goda skäl att vara negativ på nivån dystopisk. För att då ytterligare komplicera det redan obegripliga så tillkommer det faktum att för media så är spelannonser från de utländska spelbolagen idag ett större belopp än vad de statliga presstödet ger dem. 

Här finns det alla skäl för i synnerhet kvällstidningarna och tv-bolagen att högljutt agera för att ingenting som skadar dem får hända. Vi kan anta att de på pappret oberoende ledarskribenterna viker ned sig och blir lydiga megafoner då deras egna löner finns i potten. 

Lite lustigt att s.k. fri och oberoende media vars uppdrag är att bevara och stärka demokratin är beroende av utländska spelbolag men egentligen inte konstigare än när SVT påstår att de är fria och oberoende och objektiva. 

Vad borde då staten som en naturlig konsekvens av att man lyckats skriva ihop direktiven göra, dvs man har analyserat marknaden och borde veta vilka åtgärder som krävs för att inte barnet skall spolas ut med badvattnet?

Den omöjliga lösningen

Svaret är enkelt - redan från 2016 tillåta en högre andel som går tillbaka till spelarna, dvs ge i första hand Svenska Spel och ATG bättre möjligheter att konkurrera genom att acceptera en lägre vinst från Svenska Spel och en lägre skatt som ATG skall betala.

Om inte annat för att den minskade intäkten leder till ett ökat värde för det statliga Svenska Spel. 

Att så sker är osannolikt i det budgetläge som Magdalena Andersson sitter med.

Regeringen (både den nuvarande och den förra) riskerar då att liksom i ett antikt drama vara modern som tar livet av sina barn. Barn i liknelsen Svenska Spel, ATG, idrotten, hästsporten och stora delar av övrigt civilsamhälle.

Fortsättning följer, själv skall jag läsa på mer så jag förstår bättre. Väljer mellan Cervantes Don Quijote och Machiavellis Fursten.

Misslyckas trots alla förutsättningar

Jan Jönsson kom hem till Halmstad och fann att resurserna inte räckte till för allsvenskt spel.Foto: TT

 

Det finns som jag skrivit många gånger tidigare en hög korrelation mellan tabellplacering och omsättning. Den är för vilken liga som helst i Europa 93 procent över en tioårsperiod. Enstaka år är sambandet väsentligt svagare vilket skapar den spänning som är så viktig för ligan.

En idrottsklubbs omsättning är också direkt kopplad till BNP i upptagningsområdet. Den enda siffra som finns är amerikansk och påstår att Idrottsklubbarna på en ort kan nå 1 procent av BNP i upptagningsområdet. Huruvida den siffran är sann är en annan fråga, undersökningar i Sverige som vi gjort pekar på att det spretar dramatiskt. Men att det finns en koppling torde ingen förneka. 

Gigantisk BNP, men...

En del av spretande är naturligt. Storstockholm har en gigantisk BNP i upptagningsområdet som inte återspeglar sig i lagens omsättning. Det beror på många faktorer, en primär sådan är att så stor del av befolkningen är inflyttad med eget favoritlag från hemorten med sig i bohaget. 

Sedan skall pengarna fördelas på fem klubbar i form av Djurgården Hockey, AIK Hockey, Djurgården Fotboll, Solna AIK och Hammarby. Dessutom ett stort antal lag i basket, handboll, bandy, fotboll som tar en liten del var som blir en stor peng tillsammans. 

I Stockholm är konkurrensen från andra event skyhögt högre än på landsort. Spelar Luleå Hockey hemma, händer inte så mycket mer i Luleå den dagen, I Stockholm finns det 1 000 alternativ till att se på idrott. Stockholm lider också av en trafikinfarkt som minskar upptagningsområdet. En timma restid till Friends kan vara de fyra km man promenerar vid fel tid på dygnet. 

Större andel på mindre orter

Klubbar på små orter kan få med sig en större andel av samhället och därigenom få en högre andel av den relativt begränsade summan som BNP i upptagningsområdet utgör. Falkenberg är ett sådant exempel.

Men i det stora hela och över tid så styrs tabellplacering av omsättning och potentialen omsättning av BNP i upptagningsområde.

Det leder till att lag kan överprestera och underprestera ekonomiskt ett enskilt år. MFF, på femte plats med en omsättning som är lika stor som de åtta minsta lagens gemensamma och mer än dubbelt så stor som tvåan, har onekligen underpresterat i tabellplacering även om omsättningen visar på god förmåga att få "sin" andel av idrottens pengar i Malmö.

HBK och Åtvid, så olika

Tittar vi på de två lag som nu åker ur Allsvenskan är Åtvidaberg en liten ort som saknar näringsliv och i den närliggande staden Linköping tar ishockeyn merparten av syret. Vi har sett hur ett ekonomiskt och sportsligt framgångsrikt Växjö Lakers tagit allt syre och fått Öster att åka hiss nedåt i seriesystemet.

Åtvidaberg har ur många perspektiv gjort ett bra jobb utifrån de förutsättningar de har och att de ändå åker ur Allsvenskan beror på att förutsättningarna inte räcker till.

Samma gäller inte Halmstad BK. Tidigare ett framgångsrikt topplag och nu utslaget ur Allsvenskan. Halmstad är residensstad, har ett väl utvecklat näringsliv, högskola, tillväxt och finns med på listan över de regionala kluster som har egen tillväxtkraft. 

Nu är hallänningarna helt utan eget elitlag tillsammans med bara två av de städer som lirar i den divisionen, dvs Västerås och Uppsala.

Givna skäl att Halmstad åker

Vad beror det på är en bra fråga att ställa. Utan att ha gjort någon djupare research så är det några områden som är orsaken..

1. Arenan skapar inte förutsättningar för omsättning och är inte attraktiv för den penningstarka sällanbesökaren.

2. Klubben har inte fått med sig befolkningen på samma nivå som de mest framgångsrika som exempelvis Skellefteå Hockey där i praktiken varje innevånare i Skellefteådalen följer laget, pratar om laget och har ett hjärta för laget.

3. Klubben har inte heller fått med sig kommunen. Företrädarna har inte lyckats förklara varför ett elitlag i någon av de stora sporterna skall ses som en katalysator för tillväxt, sammanhållning och stolthet.

4. Och klubben har inte fått med sig näringslivet. Dvs man har inte lyckats skapa paketeringar som näringslivet kan tjäna pengar på. Om inte företaget tjänar pengar är det inte sponsring utan välgörenhet. 

Sedan förvärras läget av att man kombinerar ovanstående. Men det vi kan konstatera är att Halmstad till skillnad från Åtvidaberg har alla förutsättningar med en stark växande ekonomi i upptagningsområdet och ändå har misslyckats fundamentalt. 

Det finns väsentligt allvarligare självmål än det som nu var spiken i kistan som orsak till att HBK nästa år spelar i superettan.

Brynäs tillbakavisar anklagelser

Johan Stark, Brynäs klubbdirektör, tillbakavisar alla påstående i Arbetarbladets artikel.

 

Idag åker Brynäs IF på en orättvis käftsmäll. Arbetarbladet i Gävle publicerar en artikel som är lika vinklad som när Putin förklarar sig oskyldig till det nedskjutna planet. Enda syftet är att skapa klick trots att man vet att man på extremt orättvisa grunder skadar föreningen och kommunen.

Vore jag Gävlebo hade jag sagt upp min prenumeration på stående fot. Detta helt oavhängigt om jag håller på Brynäs eller ej. Vem vill betala pengar för falska beskrivningar som helt saknar fakta och helhet.

Ni kan läsa artikeln Barnens pengar går till Brynäs tröjor här. 

Brynäs svar under rubriken: Gällande Arbetarbladets granskning av En Bra start

Artikeln ser ut som den gör trots att den är baserad på de fakta som finns i Brynäs svar.

Ren desinformation

Vi skall inte utse ansvarig utgivare Daniel Nordström till en av Lenins nyttiga idioter. Han förvanskar fakta för att tjäna pengar åt sina ägare så han vet precis vad han gör. Han bör snarare buntas ihop med Putins desinformatörer alternativt med mediemoralen hos den högerpopulistiska nätmobben.

När han tar publiceringsbeslutet så vet han tre saker.

1. Artikeln ger en gravt felaktig bild av projektet och Brynäs, kommunens och andras agerande.

2. Artikeln är perfekt vinklad för att klickas, tweetas, retweetas, delas på FB, dvs den är skriven för att bli viral.

3. Han skadar medvetet föreningen, kommunen och ett antal andra företag med den falska vinklingen som skapar andemeningen av bedrägligt beteende trots att det inte finns en tioöring till grund för detta.

Idrotten har blivit en slagpåse

Jag är inte journalist, jag skriver krönikor om det lilla jag kan något om som jag arbetar med, dvs kommersiell idrott, idrottspolitik och arenor utan att förhålla mig till någon mediaetik, bara till min egen grund om att jag måste kunna validera fakta. Dock är jag media och samhällsnörd så jag är allvarligt bekymrad över medias utveckling. I det här fallet hade jag kunskap. Nu måste jag utgå ifrån att när Arbetarbladet skriver om sådant jag inte kan så är det lika falskt som detta. 

Det skadar demokratin när förtroendet för media minskar för att media i en svår situation glider på sanningen. Den här artikeln är snubblande nära begreppet förtal, inte i bokstav men i andemening. Av naturliga skäl har vi en tryckfrihetsförordning som skall fria Arbetarbladet en sådan här gång eftersom inskränkning av tryckfriheten och yttrandefriheten vore värre.

Det här är en del av en trend där idrotten blivit någon slags allmän slagpåse som bekymrar mig. 

Går man igenom ett par hundra artiklar om idrott som inte handlar om enskilda matcher så framstår idrotten som mer moraliskt förkastlig än Volkswagens agerande i utsläppsskandalen och Aftonbladets ledarsida (kultursidan säger sig vara kommunistisk så där kan vi inte ställa krav på demokratisk grundsyn). Det är självfallet medvetna vinklingar och undanhållande av fakta som är grunden.

Ett underbetyg till medias ansvar

Idrotten pumpar utan större mottagande ut massor med information om all den samhällsnytta man skapar, man når dock inte genom bruset för fem öre. Idrottens åtagande utan extra resurser på migrationsområdet är något alldeles fantastiskt och så skulle jag kunna fortsätta en bra stund. 

I det här fallet hjälpte inga fakta, inga goda förklaringar om vad man gör, hur man gör och varför man gör, ingen målande bild om varför Brynäs, liksom tusentalet andra föreningar har i sin värdegrund att vara den gode medborgaren. Det ingår i idrottens DNA helt enkelt.

Här har vi ett av de större CSR projekten i Sverige, fortfarande under uppbyggnad med en hög grad av komplexitet att hantera där man transparent och i samverkan med ett stort antal partner agerar för att göra skillnad.

Då kommer det en klickkåt ansvarig utgivare med begränsat omdöme och målar bilden av den bedrägliga omoraliska föreningen. Det är beklämmande och ett underbetyg till medias ansvar och etiska regelverk. 

Jag upprepar, det är korkat och på gränsen till skadligt att prenumerera på Arbetarbladet. Säg genast upp prenumerationen.

Stora skillnader i villkor

Det är mycket skilda förutsättningar för elitlagen i Småland, Kalmar FF:s fotboll och Växjö Lakers hockey, här i form av Robert Rosén som en firad målgörare. Foto: Mikael Fritzon, TT

 

Läser en artikel i tidningen Barometern som är en intervju med Kalmar FF:s ordförande Anders Nyblom. Ekonomin är ett bekymmer inte helt oväntat. Kalmar är i min bok en välskött klubb och det är viktigt att en klubb som Kalmar får rätt möjligheter att konkurrera sportsligt, dvs en ekonomi som har rätt struktur på kostnadssidan.

Där är man inte idag. Arenan kostar 19 miljoner kronor per år och det är för mycket för en allsvensk klubb på en ort av Kalmars storlek med en fotbollsarena med naturgräs.

Jämför man med deras granne Växjö Lakers så kan man enkelt konstatera ett par saker. Växjö har en arena som används tre gånger så ofta som Guldfågeln Arena i Kalmar. Effekten på arenaekonomin kan till och med riksbankschefen Stefan Ingves förstå. 

Stora skillnader

Växjö har väsentligt högre intäkter per matchstol och väsentligt högre nivåer på arenakonsumtion per arenabesökare, fler event och ungefär samma årskostnad.

Växjö har en modell från kommunen som fungerar väl för en hockeyarena med en klubb med Lakers omsättning. Kalmar som omsätter en tredjedel, om jag kommer ihåg rätt, får självfallet inte samma förutsättningar.

Kalmar med elitlag i en av de kommersiella sporterna skall allt annat lika ha ekonomiskt upptagningsområde för att kunna vara på övre halvan i Allsvenskan som genomsnittlig placering över tio år.

För att förklara för de som tror att alla har samma förutsättningar så är det så enkelt att kommersiella elitklubbar på en ort når ett max runt 1 procent av BNP i upptagningsområdet i omsättning. Ett lag från en liten ort har sämre förutsättningar. 

Klara villkor

De lag som går bäst är nästan genomgående dominerande aktörer på en ort som är tillräckligt stor, har högskola, differentierat näringsliv och tillväxt i befolkning. Kalmar med omnejd är tillräckligt stort men näringslivet är lite klent och tillväxten är inte bra nog.

I nästa led så är korrelationen mellan omsättning och tabellplacering 93 procent för en tioårsperiod. Vill man nå toppen på ligan skall man lägga fokus på att öka omsättning. Så enkelt är det vi kallar för den ideella idrotten fotboll.

Ur det här perspektivet så kan myndigheternas decennier långa oförmåga att göra E22 till motorväg, dvs förbättra Kalmars ekonomiska position ha större påverkan på inte bara Kalmars ekonomi utan även fotbollens tabellplacering. 

Klara samband

Det här kan för en del supportrar framstå som långsökt och komplext men sambanden är extremt väl klarlagda. För enskilda säsonger kan lag både över och underprestera men över tid så är det helt klarlagt att ökad omsättning ger bättre tabellplacering. 

Guldfågeln Arena är en av de som jag ännu inte besökt eller räknat på så jag har svårt att ha åsikter om eventuella feltänk vid bygget. Normalt bygger man för stort men 10 700 platser är inte för stort för en ort av Kalmars storlek. Arenan har ordentlig loungeyta, restaurang och pubar så utifrån det som går att googla fram. Möjligheten till konserter och andra externa event skall dock ses som liten eftersom naturgräset krånglar till kostnaden för andra event.

Det jag vet om hur Kalmar FF driver verksamheten är positiv info. Tidigt med eget biljettsystem och bra folk i organisationen. 

Behövs flera matcher

Slutsatsen är då att det Kalmar FF behöver mest av allt är tillväxt i området för att få upp både publiksiffror och snittintäkter per besökare. Alternativt är fler matcher per år. Här ligger UEFA som en våt filt över svensk fotboll. Med vårt klimat och spel vår-höst är det mycket svårt att få ut ett spelschema som ger 18-20  matcher men det hade minskat arenakostnaden per match ordentligt. 

Kommunens stöd är logiskt och i sammanhanget relativt små pengar. Kalmar FF skapar stora lokala skatteintäkter, arenan är en viktig del av den lokala infrastrukturen och utslaget per besökare är stödet till elitidrotten i normalfallet ca 10 procent av motsvarande stöd till kulturen när man räknar per besökare.

Kalmar är definitivt en ort som skall ha ett elitlag i fotboll. Det är en viktig del av regionens tillväxt. Då bör de få rätt förutsättningar och nu tog man ett bra steg i den riktningen.

Om de ändå begrep bättre...

En bengal - som skapar hälsovådlig rök, som avskärmar planen, som orsakar spelstopp - som är ett fördärv för fotbollen. Som inte fansen tycks begripa. Foto: TT

 

De som slåss, eldar bengaler och i övrigt gör allt för att förstöra för de lag de måste hata eftersom de gör allt för att skada klubben vet det här. Men, de struntar fullständigt i att de skadar sin klubb. 

Göteborgs-Posten har idag publicerat ett brev från en supporter som varit på fotboll med sin son och svaret från en av de större sponsorerna. 

Vi vet att störningar, våld, slagsmål och bengaler kostar pengar i form av publik som stannar hemma och sponsorer som inte vill satsa på fotbollen. Vi vet dock inte hur mycket.

De skadar sin egen klubb

I ett läge när Allsvenskan slår publikrekord, när imagen har förbättrats vilket syns i sponsorintäkter och när våldet totalt sett har minskat så räcker det med några storstadsmatcher som avviker från att den gamla mediabilden åter har tagit kommandot.

Det här skadar fotbollen, det minskar intäkter för klubbarna, det förstör möjligheter att förbättra ranking så vi kommer åt fler europeiska fotbollsfester och de pengar som Champions League och Europaligan ger.

De som slåss, eldar bengaler och i övrigt gör allt för att förstöra för de lag de måste hata eftersom de gör allt för att skada klubben vet det här. Men, de skiter fullständigt i att de skadar sin klubb. De har kidnappat matcherna som blivit egna partyn där fotbollen är underordnad makten de känner när de får skapa kaos, skrämma barn och skrämma bort publik och sponsorer, slåss och i grupp agera på ett sätt som de som individer är för fega för att prova.

Publik som uteblir

En del av det här beror på den dåliga kombon av större grupper med den psykologi som finns och alkohol eller droger. Men en del måste vara medvetet agerande för att skada den klubb man i övrigt säger sig älska. Här för man samma resonemang som vilken hustrumisshandlare som helst

60-70 procent av de som har en klubb de tycker om, som gillar fotboll men som inte går på fotboll anger störningarna som huvudorsak i de kundundersökningar som finns. Vet inte hur många gånger jag läst om människor som inte vill gå på fotboll igen i höst, men det har passerat 30. Vi kan anta att mörkertalet är på ett antal tusen gånger.

Vi kan se att mängden miljardföretag som sponsrar klubbarna är försvinnande få utifrån hur det ser ut i andra länder. Vi kan se att trots den fantastiska publikökningen i år så ökar inte Allsvenskan i matchdagsintäkter i samma tempo som resten av upplevelseindustrin. 

Att företag efter skandaler i olika sporter från Ludmila och framåt idag gör omfattande riskanalyser inför ett större sponsoravtal är något alla känner. Att sponsorer agerar även när vi pratar miljardavtal kunde vi se häromdagen när tre företag kräver att Blatter lämnar Fifa omgående. 

Att omsättning och tabellplacering hör ihop har bevisats flera gånger. Det vet de här supportrarna också. Vi får anta att de ser ökad omsättning och professionellare event som ett hot mot sin egen makt över eventen. Bengalerna bör i stor utsträckning ses som en maktdemonstration.

Makten över klubbarna

Konspirationsteorin, som till skillnad från de flesta andra sådana har mycket omfattande indikationer är då att det vi nu ser är den stora slutgiltiga striden om makten över klubbarna mellan de onda och de goda krafterna.

De onda vill ha sitt event där sällanbesökare, barnfamiljer, sponsorer och vanliga svenskar enbart kan göra nytta om de förfasas och blir rädda men i övrigt inte skall ses som välkomna eftersom det riskerar minska gruppens makt över eventet. 

Vi som vill gå på fotboll med hustru och vänner några gånger per år för att det är trevligt, vänligt, stämning och roligt att gå på fotboll är inte lika ”fina” eftersom vi inte lever enbart allena för gruppen supportrar och matcherna. 

Det är inte långsökt att göra kopplingar till olika religiösa grupperingar inom samma religion. De psykologiska förklaringar som finns heter alltid något med ”sekt”.

Förlorar uppemot 300 miljoner

Det viktiga är att fotbollen är ett offer och att det handlar om ett samhällsproblem. Som Johan Esk förtjänstfullt skrev i DN idag (tack Facebook för länken, föredrar media som är faktabaserade) så är inte festivaler hotade av media trots våldtäkter, grova våldsbrott, stölder, narkotikaproblem och krogarna. Stureplanskrogarna bär inte ansvar för stöket runt omkring och så vidare. 

Min bedömning av uteblivna sponsorintäkter, uteblivna publikintäkter och uteblivna intäkter från arenakonsumtion hamnar på 200-300 miljoner kronor för Allsvenskan som helhet med knappa hälften hos tre Stockholmslag och IFK Göteborg. Det är pengar nog för att öka deltagandet i Europaspel som lätt kan ge lika mycket till.

600 risksupportrar, primärt omogna unga män (resten åker med, men de är nog inte fler) med dåligt omdöme står just nu i vägen och de kostar uppemot en miljon per skalle.

Svensk elitfotboll har stora möjligheter att växa och bli bättre men då måste man bli av med de här personerna.

När jag hade en annan åsikt...

Pöbel, bengaler, hatrop - nu sker just de avarter fotbollen vill slippa. Foto: TT

 

Idag ringde P1 morgon och undrade först vad jag tyckte i frågan vems ansvar det var att en pöbel beter sig väldigt idiotiskt på t-banan, slåss med polis och i övrigt beter sig på ett sätt som i varje drillad kommunistisk diktatur hade lett till arkebusering eller arbetsläger.

Vinklingen var uppenbart att det var fotbollens ansvar. Då jag inte höll med om detta så föll också frågan om min medverkan vilket med tanke på en förkylning som kräver två timmars uppsjungning innan jag är talbar och sändning klockan 06:30 nog var lika bra att jag slapp. 

Trött på medias syn

Jag blir ibland väldigt, väldigt trött på medias syn på frågan om Idrottens ansvar. Jag är en varm anhängare av det demokratiska system där vi gett polisen våldsmonopol, uppdraget att beivra brott och när brott begås lagföra brottslingen. Skulle rent av vara lycklig om polisen också genomförde sitt uppdrag.

På samma grunder som det när ett brott sker är fullständigt ointressant om hen är socialdemokrat eller moderat, hetero eller homo, ung eller gammal så torde en fotbollsförening lika lite som ett politiskt parti förbjuda de som håller på dem att begå brott eller bete sig dumt.

Fotbollen är ett offer. Det är fotbollen som förlorar ekonomiskt såväl som imagemässigt. I diskussionen om religiös terrorism har vi alla sunt förnuft nog att inse att kristendomen inte kan ta ansvar för Brevik eller Islam för terroristerna i IS. 

Så fort det handlar om idrott skall idrotten både bära det fulla ansvaret och lösa problemet. Vi pratar om 15 000 ideella föreningar, 30 000 ideellt arbetande, 30 000 anställda och halva befolkningen engagerad i aktiviteter som syftar till att vi idrottar eller ser andra idrotta. Vi tar hand om utanförskapets barn och ungdomar i större utsträckning än någon annan.

Ett storstadsperspektiv

Det är faktiskt så här. Idrotten och fotbollen har sett till att fler unga än annars klarar plugget och blir anställda. Idrotten ser till att fler äldre undviker sjukdagar och minskar kostnader för äldrevård. Därutöver levererar Idrotten 35-40 miljarder i skatter (mer än media) och ökar i antal kunder, dvs det som media misslyckas med. 

Samhället i betydelsen vi alla, skolan, politiker och myndigheter bär tillsammans med föräldrar ansvaret för barn som inte klarar skolan, inte ser sig ha en framtid, engagerar sig i våldsbejakande organisationer och i grupp på fyllan beter sig djävligt dumt.

Media reagerar också med ett storstadsperspektiv som är så snävt att Göran Greiders nationalekonomiska kunskap får ses som ett vidare begrepp.

Vi spelar tiotusentals fotbollsmatcher (kan vara hundratusentals). På nästan varje match är det någon individ på läktaren som skriker dumma saker. I regel en förälder i en ungdomsmatch eftersom de utgör den stora majoriteten. Är det fotbollens fel att vi valt ett samhälle där vi inte har körkort för att bli förälder?

Många unga i utanförskap

Vi har av olika skäl fått ett samhälle med många unga i utanförskap. Ungdomar utan gymnasieexamen, arbete som hamnar i dåligt sällskap för att de inte riktigt platsar bland de ambitiösa ungdomarna som utgör det stora flertalet, de som pluggar, skaffar jobb, familj, karriär och blir de goda medborgare som skapar förutsättningen för välfärdssamhället.

Ansvaret för detta torde ligga på alla politiska partier såväl som de flesta andra grupperingar som utgör vårt samhälle. Att lägga det på fotbollen kan man bara göra om man har samma värdegrund som Le Pen. Jag är uppriktigt ledsen att svensk media i så stor utsträckning hamnat så fel.

Själv har jag nästan glömt allt det trista vid derbyt eftersom veckans stora underhållning varit #montergate där kulturredaktörer och Suhonen betett sig på ett verbalt sätt som ur alla perspektiv får ses som värre än huliganerna i överförd bemärkelse. Fram till P1 morgon ringde hade jag inte ens tänkt tanken att man bör lägga ansvaret för montergate på alla media men nu börjar jag fundera på om inte alla anställda inom media har samma brist på hyfs, vett och värdegrund och lika skev självbild som Linderborg, Olsson och Suhonen. Hade jag inte fått ett samtal där syftet så uttryckligen var att den formen av rättsvidrig guilt by association skulle användas som metod hade jag självfallet inte begått våld på mina egna principer

Jag är faktiskt förvånad över att inte Ekots fällning som antisemitisk i intervjun med Israels ambassadör också på något konstigt sätt blev idrottens fel. Men det kanske är vinklingen i Konflikt på lördag.

Kan inte vara allmän slagpåse!

Idrotten skall ta ansvar för det man gör, man skall få cred för all den samhällsnytta man skapar men vi måste ändra på en struktur där idrotten blivit en allmän slagpåse för okunniga journalister som inte längre har tid att läsa in sig på ämnet och uppdraget att skapa många klick.

Med halva svenska folket delaktiga vid miljontals träningar och tävlingar sker det missgrepp, men de är få och idrotten är idag snabb att ta tag i dem. De som läser min tidigare krönika torde vara klara med att jag inte försvarar beteendet som de här grupperna har. De skadar sina lag, de skadar fotbollen, de skadar idrotten.

Nu är P1 morgon ett av mina favoritprogram, det har en kvalitativ nivå som ligger lika högt över morgon-tv som Real Madrid över Malmö FF, så jag lyssnar lika självklart i morgon som alla andra alla dagar. Jag skulle bli väldigt glad om de sköter den här frågan med den faktabaserade objektivitet som finns i uppdraget för public service.

Nu måste idioterna stoppas!

Rök och stök, bengaler och hatrop - varför måste de hålla på och förstöra matcherna i allsvenskan? Foto: Maja Suslin, TT

 

Aldrig har så många besökare sett allsvensk fotboll som i år. 2 miljoner hittills. Och ett antal idioter. De måste stoppas!

I helgen passerade Allsvenskan 2 miljoner besök i år, nytt rekord och slutsiffran hamnar i närheten av SHL:s siffror med väsentligt färre matcher. Det är väldigt bra nyheter.

De ska inte vara välkomna!

Under tre fyra års tid har klubbarna med SEF som katalysator gjort väldigt mycket rätt och fotbollen har blivit inne igen. Det är ingen slump.

Framåt med de projekt som ligger hos SEF är potentialen på ökade matchdagsintäkter väldigt god, min bedömning är att vi når en 50-procentig ökning på två-tre år och en fördubbling på fem-sex år.

Nu när allt pekar åt rätt håll på ena sidan så bör vi titta på hotbilderna också. Klacken är i de flesta klubbar och de flesta matcher något som skapar positiv stämning och är en del av upplevelsen. I söndags var det inte så.

Om flera tusen fans (medieuppgifter) skriker ”Låt han dö” när en Hammarbyspelare ligger utslagen är det ett väldigt tydligt tecken att man inte skall gå på fotboll. Vem vill associeras med empatilösa psykopater? När SFSU:s ordförande försöker förringa detta med att ”det är något vi brukar skrika” så lyckas han bara bevisa att den organisation han leder består av människor utan värdegrund.

Avarter som måste bort

När Hammarbyklackens spontana reaktion på målet är glädje över att AIK tappar i guldstriden framför det egna säkrade kontraktet som målet utgjorde har vi tiotusental som har missförstått det mesta om hur vi får ett samhälle att fungera.

De idioter som hatar sin klubb så mycket att de tänder bengaler för att skrämma bort de ekonomiskt så viktiga sällanbesökarna skyddas från påföljd av den nog så ovanliga kombinationen av de som står bredvid i klacken samt polis och åklagare. När polisen påstår att man göra något åt bengalerna är det nämligen lögn. I stort sett samtliga fall där det funnits bevis har lagts ner av polis och åklagare. Långa förseningar förstör upplevelsen för alla de som har ett riktigt liv utanför fotbollen.

När en berusad pöbel på t-banan skanderar ”Hora, hora” mot oskyldiga tjejer, en klunga på hundratal man som anfaller och skadar poliser (lindrigt) och alla andra slagsmålsincidenter är tillkommande tecken på att något i vårt samhälle är käpprätt åt helvete.

De slutar gå på fotboll

Jag skriver medvetet samhälle. Fotbollen är i de här sammanhangen lika mycket ett offer som alla andra. Men många låter självfallet bli att gå på fotboll efter det här. Om supportrarna nu har åsikten att bara de som tycker och beter sig som dem skall gå på matcherna så är det ett eget problemområde. Alla skall kunna gå på fotboll och vara trygga och glada. Det är förutsättningen för mer omsättning vilket är förutsättningen för bättre fotboll.

Vad gör vi åt det är den svåra frågan att hantera. Det finns ingen grundbult som löser allt utan lösningen är en komplex historia som tar tid. Däremot går det självfallet att lösa.

Mina idéer ser ut som följer:

• Inför nya villkor vid biljettköp som ger klubben rätt att fakturera den som bryter mot villkoren och polisanmäla de som bryter mot lag typ maskering). Lämpligt belopp är 30 000 kronor. Civilrättsligt och tekniskt är det rätt enkelt och billigt. ID-kontroll vid inträde, fotografering (kameror på arenan får med allt numera). Inte konstigare än att man åker dit på att betala en skadad hyrbil eller ett förstört hotellrum.

• Se till att politikerna tvingar polisen att lagföra de som anmäls för bengaler. Redan anmälan torde dessutom räcka för uteslutning ur föreningen.

• De klubbar som har problem med fel supporterbeteende bör sparka igång ett omfattande värdegrundsarbete. Några har redan gjort så vilket gläder mig. Här bör man komma ihåg att värdegrundsarbetet inte bara handlar om föreningens framtid, det handlar också om tabellplaceringar i framtid. Värdegrunden är nämligen förutsättning för ökad omsättning. Här bör man som klubb vara tydlig med vilka kunder man vill göra sig av med. De som skadar varumärke och affär skall man inte ha som kund.

• Tacka klacken när de förtjänar det men låt alltid bli när de inte förtjänar det, dvs när det brunnit bengaler. Se till att alla spelare förstår vilka åsikter de skall stå för om de vill ha lön.

Sedan är jag tveksam till hela idén med externa organisationer som organiserade supportrar. Tycker man om en klubb skall man vara medlem i den klubben, följa stadgar, agera för klubbens bästa enligt den folkrörelsetradition vi har. Supporterorganisationer är ingen bra modell. Klubben skall ta hand om sina medlemmar och kunder men inte via mellanled.

Finns det verkligen en lösning?

Spel via besök i en spelbutik eller via nätet och via vilka bolag - hela spelmarknaden ska ny genomlysas. Foto: TT

 

Direktiven till utredningen om spellicens har kommit. En mindre väntad upplevelse var att de är så omfattande. De är dessutom mycket välskrivna. 

Det är ett brett helhetsgrepp som kommer att kräva sin person för att kunna leverera.

Det är svårt att tolka direktiven på annat sätt än att regeringen är beredd att förutsättningslöst ta fram ett helt nytt system för att den vägen tillse att den här marknaden fungerar under lång tid framåt.

Är det verkligen möjligt? 

Det är efter att ha läst direktiven två gånger svårt att tro att det systemet finns i sinnevärlden.

Att statens ägande av Svenska Spel finns med som förutsättningslös punkt förvånade mig eftersom jag sett det som logiskt under flera år och utredningsdirektiv har en mycket hög tendens att inte omfatta sådant jag sett som logiskt och skrivit om. Skrivningen i övrigt indikerar att man föredrar en renare statlig roll. Nu har SEF, RF och de andra stora förbunden chansen att bli ägare av Svenska Spel.

Det som så här långt förvånar och gör mig misstänksam är att det inte finns en utsedd utredare.

De mer erfarna och kompetenta utredarna har lärt sig att ställa krav på hur direktiven skall se ut innan de accepterar. Hade så varit fallet hade utredaren varit utsedd nu. Här krävs en mycket erfaren och kompetent utredare som dessutom får budget till en ganska bred stab/inhyrda konsulter. Direktiven har varit på gång sedan i våras så man har all tid i världen att plocka fram en utredare. Nu blir det svårare eftersom många av de duktigaste har vett nog att inte ta omöjliga uppdrag.

Enda egentliga fördelen utredaren får är att jag har svårt att se en oense riksdag den dagen det finns en proposition. Nackdelen är att det enligt min rudimentära bedömning är omöjligt att få ihop den här utredningen till en proposition.

Å ena sidan, å andra sidan

En lösning är att de spelbolag som avser söka licens delar upp sina bolag där de har ett bolag med de spel som blir godkända i Sverige, erlägger skatt i Sverige och följer regelverket och i gengäld har en enkel väg (fast med hård konkurrens) till de svenska kunderna utan tekniska begränsningar.

Sedan har de ett bolag med de lönsamma högriskspelen som inte är tillåtna där kunderna måste använda utländska proxyservrar och betal/kredit/pre paid kort utgivna i annat land för att hantera betalning. Det blir den bästa av två världar men är knappast vad regeringen tänkt sig som utfall.

Jag arbetade ett antal år inom Stenbecksfären. Jan Stenbeck, salig i åminnelse myntade uttrycket att ”Politik spöar marknad men teknik spöar politik”. 

Här finner jag ett av de moment 22 som gör mig tveksam till framgångspotentialen med den här utredningen.

Även om direktiven är konstruktiva, omfattande, heltäckande, explicita med mera så finns tulipanarosen i undertexten. Den är så svensk den bara kan bli. Å ena sidan är spel inte bra och farligt å andra sidan så vill staten tjäna pengar på det, å ena sidan skall man ha begränsningar i marknadsföring och spelformer som trygghet för de svenskar som inte ses som myndiga fria människor här heller å andra sidan skall man få de utländska spelbolaget att betala mycket skatt till staten. 

Viss hänsyn till egna lotteriet

Idrotten och de ideella föreningarna nämns särskilt med allsköns tydlighet. Det är osannolikt att ett S-märkt statsråd skulle föreslå något som skadar partiets stora livsviktiga egna lotteriverksamheten som är en förutsättning för partiet och ungdomsförbundets verksamhet.  Här är stalltipset för resten av det ideella Sverige att ta rygg på Anders Johansson på Kombilotteriet, hans kontakter och påverkansmöjligheter hamnar före Björn på RF och övriga förbund och organisationer.

Jag ser fortfarande trots detta stora risker för Idrotten.

Som jag tidigare skrivit så måste någon hamna med Svarte Petter om det här skall bli verklighet. Att Magda är beredd att ensam ta hela smällen ser jag som icke troligt, paketet måste vara bra nog för de utländska spelbolagen och risken att då Idrotten tappar intäkter och position är överhängande. Till del, men bara till del kan de större förbunden kompensera sig med sponsoravtal med de utländska bolagen.

Det sitter också ett antal chefredaktörer i allmänhet och deras ekonomichefer i synnerhet och hickar över dels förslaget att ändra i tv-radiolagen så även spel ingår i reklamformen som förbjuds och dels kraven på ”måttfullhet” i reklamen. Det senare betyder ingen reklam för de farligaste spelen och inga bonusar blir tillåtna. Media kommer tjata om yttrandefriheten och mena sina egna annonsintäkter tills vi kräks.

Inte alls bra i de två exmplen

Vore jag marknadschef på något av det 40 tal banker och kortbolag ute i Europa som har bra kredit och pre-paid kort i sin produktportfölj skulle jag inte skrivit den här krönikan utan suttit och bokat möten med de utländska spelbolagen med syfte att sälja på dem program där deras kunder under utredningsperioden får kort utgivna i annat land som de kan använda för betalning på spel.

Vore jag Hasse Skarplöth på ATG så skulle jag svära ve och förbannelse då det mest troliga scenariot är att vi får tre-fem år där ATG förlorar på det befintliga regelverket utan att det kommer något nytt och utan villkor som gör att de kan konkurrera. Här måste det till en interimslösning som ger ATG möjlighet att betala ut mer till spelarna, dvs betala mindre i skatt och Svenska Spel att betala ut mer till spelarna, dvs medvetet betala in mindre i utdelning till ägaren. Annars riskerar vi att regeringen spolar ut barnet med badvattnet.

Digitaliseringen med Moore’s lag om fördubblad processorkapacitet innebär att det går fortare och fortare medan den politiska modellen för utredning är anpassad till 1800 talets förändringshastighet.

Men det gick ju bra i Danmark och Frankrike är den naturliga invändningen. Nja, i Frankrike har licenser återlämnats och i Danmark har svinnet (spel på bolag utan licens) ökat med 5 procentenheter per år tre år i rad. Fortsätter den utvecklingen så kommer det danska systemet att ramla i småbitar innan det finns en proposition i Sverige. Hade den danska modellen varit tillräckligt bra hade man inte tillsatt någon utredning, då hade tjänstemännen fått skriva av den danska modellen.

Internet en viss omständighet

Anpassningen till gällande EU-lag där Sverige är bäst i klassen och Danmark sitter längst bak som busige Benke med kepsen bak och fram är en tillkommande komplexitet. 

Den största enskilda frågan är självfallet Internetutvecklingen. Att under 2018-2019 skriva ihop de lagar som gör att betalningar och spel kan blockeras på nätet för de bolag som finns på marknaden och inte har licens är ingen lek direkt. I synnerhet inte då risken att det inom ett år finns ny teknik som lagstiftarna inte kände till när lagen skrevs är ca 100%. Det enda land som lyckats blockera Internet är NordKorea genom att se till att det inte finns några gränsöverskridande kablar. Det kan inte Sverige göra då vi lovat USA att genom FRA kunna avlyssna allt. 

Googlar man ”utländsk proxy” får man på 0,44 sekunder 23600 träffar och även mina minst kunniga kamrater på IT-området (vi är inte så unga längre) kan på fem minuter fixa en sådan. Finns bl.a som tillägg till webbläsaren Crome som de flesta svenskar använder. 2017 försvinner roamingavgifterna för mobiler och då blir ett utländskt simkort en annan möjlig väg rent tekniskt, för inte kan vi väl förbjuda engelsmän som är i Sverige på tjänsteresa att lägga det vanliga bettet på att Arsenal spöar Tottenham på lördag även om det inte ger så mycket att spela till så låga odds.

Sammanfattningsvis så är de av regeringen idag beslutade direktiven så nära en Skvader man kan komma. Men visst är det vackert tänkt och välskrivet.

SHL-laget Örebros tidigare vice ordförande och sportchef, Mikael Lindqvist, tidigare Fahlander, 49 år, dömdes på tisdagen av Örebro tingsrätt till tre år och sex månades i fängelse, i tre fall av grova skattebrott, samt fem års näringsförbud. Han var under flera säsonger, 2010-2014, ishockeylagets största sponsor.

På lördag, 30 mars, inleds 100 års jubilerande allsvenskan i fotboll, i en tid när våld och allvarliga incidenter på läktaren har ökat kraftigt. Ansvariga inom polisen talar till och med om att supporters till  lag från Stockholm, Göteborg och Malmö har ”radikaliserats” och inte är främmande för omstörtande verksamhet.Enligt en kartläggning av SVT har 224 personer tillträdesförbud till den allsvenska premiären.

Nu börjar det bli trångt på läktarna runt centercourten vid Båstad tennisstadion. Räkna med nytt publikrekortd i sommar. Den ene världsstjärnan efter den andre har gett klartecken till att komma i sommar. Senast  sa världstvåan Jannik Sinner ja till Nordea Open.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

- Egentligen har vi inget genuint idrottsintresse, trots att vi åkt både Vasaloppet och sprungit Lidingöloppet, säger Jan Blad,69, företagsledare och gudfader för Amo Handboll, nykomlingar i handbollsligan.

I Alstermo i Kronobergs län finns elit-handbollens mest anonyma lag, men med störst optimism via stor framtidstro. Och med stort stöd av Amokabel, en skandinavisk branschledande koncern med tre kabelbolag som tillverkar olika typer av ledningar och kablar. 

Sedan starten 1991 har den ideella organisationen Folkspel, via främst BingoLotto och Sverigelotten, betalat ut uppemot 18 miljarder till svenskt föreningsliv.  Men det är inte nog.nu startar Folkspel Joyna, ett nytt digital tlotteri.

Den 14 mars släpps podden Radiosporten Hockey och leds av journalisten Magnus Wahlman tillsammans med experten Per Svartvadet. Här ska mixen av intervjuer med stora hockeyprofiler, historierna bortom isen och aktuella händelser ge något den hockeyintresserade publiken inte får någon annanstans.
Radiosporten Hockey med Wahlman och Svartvadet är en podd där lyssnaren i varje avsnitt får höra några av de mest aktuella och tongivande rösterna inom svensk och internationell hockey. Här blandas intervjuer med aktuella och profiler med analyser från programledarna.
Köp – och säljfesten rasar med oförminskad intensitet i hockeyns högsta divisioner. Vad som tidigare dementerats med eftertryck blir den här årstiden till sanningar. Kontrakt rivs, och nya skrivs. 
Att SHL-lag har spelare i karantän, och vägrar  tillträde till omklädningsrum, har mindre betydelse – bara kontraktssumma och längd är tilltalande.