Sveriges 290 kommuner (dvs samhällen) är alltmer olika. Se allt som attraherar och driver människor och företagande. Basen av skola, omsorg och vård må vara av jämn kvalitet, men det skapar inte den extra tillväxt av BruttoKommunProdukten (BKP) som behövs. Komplicerade funktionella egenskaper inom samhället och omvärldens upplevelse av dessa ligger bakom det vi ser. 

Tänk efter hur du känner för olika kommuner. Jag har konkreta och tydliga bilder av nästan alla. Lika olika som vi människor. Jag har vistats i och besökt alla 290 under ett långt liv och har snart vandrat färdigt till fots till Treriksröset (i sommar blir det några mil vid Karesuando) efter starten i Smygehamn 1996. 

Förstå sammanhangen

På ett ytligt plan i varje samhälle ser vi och läser data om geografin, befolkning, antalet företag, skolornas egenskaper, BKP, skattekraften, skönhet och städning, kulturobjekt, idrotter och mästerskap. Men förstår vi sammanhangen mellan de olika krafterna som driver kommunen?

Hur påverkas den till synes obevekliga och pågående sociala, ekonomiska, naturdrivna och kulturella utvecklingen, exempelvis?

Mitt dagliga arbete och forskningsinriktning som företagsekonom och organisationsexpert är analyser, utvärderingar och stöd för utveckling av lokala verksamheter i kommuner, företag och regioner. Det ger mig för varje år en djupare analys av bakomliggande processer som förklaringar till de effekter vi kan se och mäta. Och här finns dramatiken och skillnaderna. 

Toppen på isberget

De underliggande värderingarna, attityderna till utveckling och skapande arbetar under ytan och lyfter den synliga och mätbara toppen på isberget. De kan liknas med jordmånen och dess mikrobiologi. Under ytan som vi ser arbetar skapande människor med en rik fritid med studier, egen kompetensutveckling, motion, sport, knatteidrott, jakt, fiske, eget husbyggande i en mycket stor informell ekonomi. Detta är den samlade processen och inspirationen i det dagliga liv som finns i Vittangi, Överkalix, Ockelbo, Sofielind eller i Ystad. Det är förklaringar till hög eller låg BKP i formell eller informell social och konkret monetär ekonomi. Det gäller alla kommuner som därför utvecklas så olika. 

Profilerade sportkommuner

Det är sådana interaktiva processer som förklarar att profilerade sportkommuner som Leksand och Mora uppstår, men också folkhälso-, kunskaps- och motionsstäder som Lund och Uppsala. GGVV-kommunerna (öva namnen – det första är Gnosjö) som är typiska företagarkommuner har hög kvalitet i alla viktiga samhällsfunktioner och har bättre ekonomi privat och kollektivt, hushållar bättre, är friskare och mer företagsamma och har härlig natur. Åre, sportkommunen, är även bland landet bästa företagarkommuner. 

Stockholm och regionen har dubbelt så många företag och BKP per capita som Malmö som en socialt medveten utvecklingskommun där fotbollen ger identitet och mening. Utbildning och antalet forskare per capita i Lund är högst i landet men också studieintresse och motivation hos unga att lära mer - en typiskt nyfiken och lärande kommun.

Tillväxten fortsätter

Det stora svenska verkstadsklustret (fordon, maskiner, komponenter) med underliggande strukturer finns som ett vittförgrenat nätverk i västra och mellersta Sverige – det stora Bergslagen – och är särpräglat. Tillväxten forstätter över konjunkturcyklerna och skapar hög BNP och inkomst till medarbetarna där komplexa teknologier och system knyter samman de olika klustren. Även här präglas sporterna i kommunerna på olika sätt.

Nå, varför uppstår inte högt företagande per capita (snittet är tio procent företag per capita med toppvärden över 20 procent i Stockholm) och växande globala företag i alla kommuner? 

Det är en fråga som är jämförbar med varför det inte uppstår nationell topp först och därefter världsnivå i sport i fler kommuner.

Driver på individer

Svaren finns i värderingar, attityder, sociala normer med mera som lokalt eller socialt skapar traditioner av nya entreprenörer.

Denna sociala process finns ibland i familjer, nätverk och orter sådana underliggande processer som driver på individer, Den formar nätverk i sport som till exempel MoDos tidigare hockeykluster. Den formar nätverk i forskning just nu i våra science centers och i företagarkluster på många håll. Det finns även i kulturen när kluster i musik blir nyskapande genom skapande muskier, dvs entreprenörer. Statsvetaren Robert Putnam hävdar att dessa processer med samverkan (som fotboll och körsång) i norra Italien förklarar det mycket höga företagandet (över tio procent av befolkningen).

Släpp loss kraften!

Tillväxtstrateger i de 290 kommunerna, i de 21 regionerna eller i de 20 000 idrottsföreningarna måste fördjupa sin analys och sin förståelse för hur excellens och utveckling kan främjas.

Släpp loss individer och grupper och tro inte att ni kan styra eller uppfatta idrotten som förr. Det handlar om att främja processer på nya sätt. Vi har tillräckligt med tjänster, dvs administratörer, på alla samhällsnivåer. Regler och institutioner finns också så det räcker. 

Öppna upp för disruption, dvs nya öppna mönster, så kommer mer resultat att uppstå. Alla processer är intersektionella, vilket innebär att de hänger samman. Fler växande företag, mer breddidrott, större event, mer elitframgång och därmed mer attraktion till ditt samhälle, din kommun och därmed också högre BKP och skattekraft, samt medborgare som i en god cirkel driver på ännu mer. 

Det är bra med stor publik för Hammarby, MFF och Kristianstad, och stora arenor, men ännu bättre om folket skapar själva och inte agerar inlärt hjälplösa. 

Sportsektorns 70-80 miljarder i BNP i Sverige är delar i ekonomisk och social tillväxt.

Björn-Anders Larsson