Sportsektorn byggde under 100 år alltmer på upplevelser, stark social närhet (motsats till social distansering), resor, stora massevenemang. Volymen växte till en världsindustri på 10 000 miljarder skr. På grund av pandemin beräknas en tredjedel falla bort de närmaste åren.

Nu blev det blev nu tvärstopp för hela upplevelse- och reseindustrin, inklusive de stora sporternas ekonomi. Pengarna till klubbar, professionella aktiva och ledare måste skapas på nya sätt. 

Nytt tänk och beteende

Alla sporter måste nu tänka nytt. Börja om med det som finns att göra med klubbar, arenor, rättigheter.

Vi åskådare  har saknat showen men vi kan ägna oss åt friluftsliv, motion och lek och det kostar egentligen inte mycket.

Partiell BNP (BruttoNationalProdukt)  i sport i utvecklade länder var till januari 2020 ca 2 procent av nationernas ekonomi vilket i Sverige betyder ca 100 miljarder kr. Sektorns sammansättning av sporter och produkter byggde på en efterfrågan som nu genomgår en chock, intäkterna för de flesta sporterna minkar reller till och med försvinner, kostnaderna blottläggs och verksamheterna måste förändras även i Sverige. Några sporter gynnas. Det gäller t ex golfen, naturvandringar, sjösporter mm som utövas inom landet. 

Hushållens inverkan

Hushållens konsumtion genom eget sportdeltagande med allt dyrare utrustning, resor, boenden och media växte snabbt fram till år 2020. Ännu mer växte medborgarnas konsumtion av sportupplevelser på plats på stora arenor och via alla media. Sportsektorns intäkter av reklam från de globala varumärkena ökade starkt. De stora lagsporternas väldiga betalningar till sina stjärnor blev möjliga.  Sporterna har skapat (för stora?) överbyggnader av internationella förbund, media och experter .

Allt detta måste nu anpassas till en ny hård verklighet.

De 20 000 svenska idrottskubbarnas och seriesystemen och eventen som är huvuddelen i den svenska sportsektorns 100 miljarder kommer också att minska med 30 procent (enl IEC). Kommersiella sportevent försvinner och svårigheter i elitkarriärer har redan skapat lägre löner för åtskilliga. 

Den stora volymen av klubbarnas föräldrar och barn kommer att vilja samverka socialt på nya sätt och mer drivet av glädje, kamratskap, olika intressens utveckling och för hälsa i en bred syn på personlig livs - och karriärutveckling .

Samhällsnyttan

Statens 1-2 miljarder per år och kommunernas 8 miljarderr i anläggningar, skolor och personal inom idrott  måste söka nya former och partnerskap med skolor, föräldrar, lokalt närings- och övrigt föreningsliv. Mer samhällsnyttiga värden för mindre offentliga pengar. VSROI- effekter kan ökas (Voluntary-Social-Return-Of- Investments) 

Sportsektorn i Sverige var nyss 100 mdr per år och den har redan minskat 30 procent och ligga på den volymen i år och troligen 2021 när BNP gått ner. Samtidigt ändras den sportsektor vi vant oss vid . Andra ekonomiska och organisatoriska strukturer uppstår. De olika idrotternas tekniska och sociala former  ändras för att säkra folkhälsomässiga behov.

Den nya sportsektorn i Sverige och globalt har i vår börjat leva utan fysisk närvarande publik och det skapar nya åskådarbeteende, mindre publikintäkter, färre sportresor internationellt och nationellt, minskad kvalitet i eventen, minskade reklam- och sponsor-samarbete och minskade intäkter till klubbar och professionella utövare. Sporter med låga kostnader och priser som utövas mer i familjer och hemmiljöer, under skoltid  och mer utomhus blir vanligare. 

Det blir trendigt med enkelhet och mer folkhälsa. Nyttovärden i nya sociala förhållanden och folkhälsa kommer att betonas mer av marknaden och de politiska institutionerna. 

Trender är redan tydliga i egen vandringssport och naturlivet i närmiljö och i Sveriges stora natur. Sjölivet i den stora blå fritidssektorn likaså. Golfen med sina öppna ytor, fysisk distansering och friska natur men trots det goda sociala relationer har redan en ny tillväxtvåg.

Sporter med alla kompletterande bekväma upplevelser där mat, dryck, kläder och party är basen blir nu en mer asketisk, fysiskt aktiverande och basic rörelseglädje. Nya former för innehåll och utövande utvecklas snart och snabbt när sportens marknadsekonomi och dess entreprenörer måste söker nya vägar i samspel med medborgarnas nya värderingar och beteenden.

Värdet för folkhälsan

Det finns många värden som idrotten kan utveckla. Låt oss således söka nya vägar utöver de kvarvarande och nu minskade monetära värdena i de hittillsvarande verksamheterna. Se här en meny av möjligheter att skapa värden och därmed nya resurser.

• Samhällsnyttiga effekter och värden av alla typer av idrott, friluftsliv,   event,  besöksnäring mm i en ort i en kommun eller nation
• Utveckla ny produktion och konsumtion inom fysisk aktivitet, ökad BNP, genom mer BruttoKommunProdukt (BKP), turistekonomi och skattekraft lokalt
• Skapa sysselsättning och inkomster på olika nivåer o cirklar runt om från deltidsjobb till livslång karriär i nya verksamheter i en vidgad hälsoinriktad fritidsverksamet
• Utveckla klusterbyggande effekter, tillväxt av sidonäringar, kunskapsutveckling mm t ex i skidsportens stora centra, i båtsport och marint friluftsliv m fl
• Ny aktivering av lokala verksamheter genom samverkan i PPP (Public Private Partnership) och IOP (Ideburna Offentliga Partnerskap), överenskommelser (ÖK) med t ex skolor i alla åldersgrupper, försvaret, äldreomsorgerna, socialförvaltning, sjuk- och hälsovård
• Undersök och utveckla demografiska effekter, deltagande hos olika åldersgrupper
• Social inkludering, jämställdhet, integration och aktivering från utanförskap i olika former
• Social och moralisk fostran av barn o ungdom, värdegrund känsla av sammanhang 
• Minskade konflikter, brottslighet, förstörelse, utveckling och förbättringar i SSO-områden
• De samlade folkhälsoekonomiska effekterna fysiskt och psykiskt behöver öka.
• Stat,region och kommun inser alltmer av de värden som idrott,lek och friluftsliv skapar.

Så många möjligheter

Platsens, ortens, stadens, regionens livsmiljö, attraktivitet (upplevd sportstad - region etc), kännedom kan öka på nya sätt och skapa värden i kommunerna 

Platsens, ortens, laddning av varumärket, legacy, samhället med speciell kultur, stolthet, passion, glädje etc hos medborgare och organisationer, innehåll av associationsvärden mm t ex via nya event, tävlingsformer

Sportens fysiska former och effekter på stadsbyggnad, landskap, miljö och olika naturvärden  (bygg ut vandringsleder, en riksled syd-nord genom Sverige, skapa mer naturturism, båtturism, sportfiske, jakt alla dessa som möjliga allianser i IOP, PPP)

Besöksnäringens tillväxt och klusterbyggande lokalt, regionalt, nationellt via vandringsleder, natur- och närmat ,kulturturism,nytt upplevelsestråk efter Inlandsbanan, nya kustleder för båtsport med mer service,miljöstöd,naturhänsyn och därmed högre upplevelsevärden.