Det är dags för riksdagens partier och näringslivsorganisationer att inse att det är en snabbt växande framtidsbransch för Sverige. Den produceras och konsumeras både lokalt i varje kommun och i globala event och media. 

En ny industri

Där finns idag över 100 000 jobb (årsarbeten) i Sverige att jämföra med mycket få jobb 1950 (jympalärare, vaktmästare och cykel- och järnhandlare som sålde sportprylar). Men faktiskt fanns det under efterkrigstiden ett tag tillverkning i Sverige av skidor, skridskor, klubbor, blå jympaskor, båtar, fotbollar mm. Den svenska industrin avvecklades nästan helt därefter. Vi hade kvällstidningar med en (!) sida sport och ingen TV. Jerring och Hyland rapporterade ibland i radio.Vi gjorde annat på fritiden helt enkelt.

Förändringen till dagens situation är stor. Konsumtion och investeringar inom sport växer snabbare än BNP. De globala sporterna skapar kraftig impact och dominerar media vilket leder till att de stora konsumentmärkena i världen använder sporterna och dess fält för sin sponsring, reklamutrymme i massmedia och andra marknadsåtgärder. 

De största sporterna skapar genom kombinationen av publik och utövare väldiga  nettointäkter (BNP); fotbollsindustrin kanske 600-700 miljarder kronor totalt i världen, golfen med 30 000 anläggningar i världen  ca 400 miljarder kr, hästsporter, motorsporter och segling når liknande nivåer. 

Skickliga sportföretag

Allt det här skapar i sin tur resurser till sina professionella individer, klubbar, företag och förbund i dessa sporter och stimulerar bredd i deltagande och i publik. De kommersiella processerna hos de globala företagen (Coca Cola, Ericsson, BMW, VW, flygbolagen etc) använder sporterna i sin marknadsmix. 

Arenorna för sport blir ytterligare redskap i marknadsföringen. Det globala näringslivet (media, bilmärken, drycker, finansiella tjänster, mode etc) är draglok som drar sporterna med sig om dessa ger effektiva marknadsskapande resultat. 

Men de skickligaste sportföretagen dvs individer, klubbar, förbund och specialiserade sportföretag  samspelar allt bättre  med marknadsekonomins övriga företag. Motorsportens traditionella aktörer med förbund och klubbar samspelar med motorbranschens leverantörer. Men andra sporter lyckas inte skapa detta samspel.  

Oväntade processer

Det jag påstår är att sporter kan utvecklas av olika krafter i det svenska samhället och vi ser detta ske alltmer omvälvande just nu. De sporter och de hittillsvarande organisationsformerna som är flexibla och samverkar bra med de resursskapande krafterna kan vidareutveckla sin sport. 

De som inte kan skapa dessa allianser kanske väljer att fortsätta som helt eller delvis frivilligstödda sportsektorer. Breddverksamheten kan hållas uppe av medborgarna men elitnivån globalt blir svår att nå. 

Den globala konkurrensen i sporterna och i näringslivet skapar dynamik och oväntade samverkande processer. Genom innovationer i teknik, träning och organisering uppstår nya genombrott i organisationer, orter och regioner i övriga världen.  Där finns 99 procent av sportens volym totalt dvs utanför den svenska organiseringen av sporten. I vissa sporter är Sveriges andel hög och har stark påverkan i andra är vår roll obetydlig.  

Skapar nya möjligheter

Många miljarder kr av landets konsumtion och investeringar i sport importeras från världsledande sportföretag som Nike, Adidas, Titleist, Bauer, mediaföretag etc. 

Kan sportnationen Sverige bli en framtida innovations- och exportnation som i andra moderna näringar? 

Det diskuteras nu alltmer om innovation i några av landets centra för idrottsvetenskap som t ex mitt Lund men också sportregionen Umeå med Västerbotten. En förebild för oss är skidsporternas utveckling i Östersund och Åre. Sveriges ”export” består hittills främst av professionella idrottsutövare – det är en bra tjänsteexport från sportnationen Sverige.