Så här det. Idrottande och fysisk aktivitet sker i tre olika former:

Vårt samhälle har tre institutionella former för sport, motion och lek:

1. den klassiska svenska RF-anknutna idrotten med medlemskap i 20 000 föreningar med regler och tävling. I princip amatöridrott och frivilliga organisationer förenade med de 290 kommunerna på olika sätt via bidrag och subventionerade arenor i de flesta sporter
2. den internationella sport-och upplevelseindustrin som växer snabbt. Därtill kopplad också den nationella professionella och delvis RF-anknutna karriärsporten . Denna världssport omfattar kanske 100 000 proffs med 3000–4000 svenskar. Dessa är proffs individuellt och i de lag som anställt dom. Allt större eventsystem skapas drivna av omgivande media, reklamköpare, publik och anläggningar.
3. till denna volym kommer den mycket stora icke-RF-anknutna fysiska leken, motionen, vardagens fysiska aktivitet med gång, cykel, skola, friluftsliv sommar och vinter, skidresor etc. Denna väldiga sektor är den ekonomiskt och folkhälsomässigt största och viktigaste fysiska folkrörelsen. Den utövas under fritid, på väg till och från arbete, i skola mm och drivs av individer och deras familjer och av konsumtionsekonomin. Struktur och innehåll i denna volym av fysisk aktivitet påverkar alla sektorer av samhället. Där konsumeras kläder, utrustning, media och tjänster från anläggningar och ekotjänster från naturen till miljard- värden varje år.

Cirka 2 procent av Sveriges BNP, dvs 90 miljarder kr, definieras som sport industry, dvs en samhällssektor med olika idrott, sporter och allt som hör till denna sektor. Skatteintäkterna från sektorn är 44–47 mdr kronor per år. Offentliga kostnader för anläggningar och föreningsstöd till sektorn är 10 miljarder. Bra avkastning dvs ROI av denna offentliga årliga kostnad således.

Den stora insatsen görs av alla sportrelaterade konsumenterna som är alla medborgare. Deras årliga köp av kläder, utrustning, biljetter, media, spel, sportrelaterade resor mm uppgående till 70 miljarder kr per år. Alla 6 miljoner hushåll konsumerar räknat på detta sätt sport i någon form. Och de utför definitionsmässigt alltid fysisk aktivitet. 30–40 % av befolkningen rör sig tillräckligt men de övriga 60–70 % konsumerar också varor och tjänster inom sport.

Min poäng är att vi bör definiera tre olika sportsektorer och utveckla mer kunskap och förståelse av samhället med dess tre samspelande sportsektorer. En sådan kunskap kan leda till en mer dynamisk utveckling av den samlade stora sportsektorn i Sverige. Här finns en början till nytänkande.

Släpp loss den kommersiella marknadskopplade sporten för eliten i svensk fotboll, ishockey, handboll, friidrott etc. i nya institutionella former. Hästsport, motorsport, golf, skidsport m fl. har redan skapat sin självförsörjning i sina kluster med media, sponsorer, reklam etc. Det rika Sverige kan skapa 3–4 starka miljardklubbar i t ex fotboll. Sverige med samma invånartal som Portugal och Grekland har dubbel BNP mot dessa länder. Bejaka marknadsekonomin och Sveriges starka näringsliv och exportnäringar det kommer att ge än mer konkurrensförmåga för svensk internationell sport.

Vidareutveckla den halvkommersiella modellen, den idéburna och blandekonomiska tävlingsidrotten i RF-systemet och de offentligt subventionerade anläggningar etc. i nya partnerskap. Systemet är viktigt som kulturskapare i idrott, för folkhälsan och det sociala livet. Särskilt för de 6–7 miljoner invånare som är passiva och allra främst den miljon barn och ungdom som inte tillhör de resursstarka hushållen.

Låt oss dock inse att den dominerande och växande sportsektorn för alla 10 miljoner invånare är den fria hushållsbaserade och marknadsbaserade leken, spontanidrotten, motionen, nya sporter etc. Det är samhällets fjärde sektor, dvs civilsamhället som på sikt deltagarmässigt växer förbi den tävlingsinriktade och RF-reglerade tredje sektorn. I fjärde sektorn utövas motion, fotbollslek, e-sport, streetbasket, skidturer, bad och sjöliv, cykel, naturvandringar etc. Här finns den breda publiken, de många utövarna och konsumenterna. Denna fjärde sektor skapar huvuddelen av fysiska aktiviteter och dess bidrag till folkhälsan. Det skapar också grunden för idrott i de två andra och detaljstyrda sportsektorerna.