Kommunernas jakt via idrott

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.
De stora eventen, de stora satsningarna, eller för den delen även de medelstora, visar inte alltid ekonomiska överskott för kommunerna. Men de motiveras ändå, det finns andra och stora värden, de verkliga vinsterna.
Att locka människor, och vilka synergier det kan innebära, lockar allt flera människor. Här ger Björn Anders Larsson hur de kan gå tillväga.

 

I regioner och kommuner sker ett uppvaknande och en ökad medvetenhet.

Idrottsevent eller turismekonomi, välj själv, är vägen till större uppskattning från invånarna, bättre konkurrenskraft, ökad turism, ja, säg en allmän förnöjsamhet.

Vill känna stolthet

Det är något som många politiker upptäcker när de ser hur andra kommuner gör och när de själva saknar en egen strategi. 

Människor vill vara stolta över sin ort. De vill ha något eget, att berätta om och att vara stolta över, inte minst inför andra kommer för att se och uppleva. 

Det kostar, det kräver investeringar. En förutsättning är att politiker i första läget blir medvetna och vill inventera och precisera. Det är början till en strategi, en vetskap om man var man och vad man vill.

 Omvandlingens Sverige

Jag fortsätter tankens vandring genom Sverige. Den rent fysiska vandringen i norrut i Tornedalen vintervilar. Från mitt Lunda-fönster och datorn blir allt tillgängligt, all information och alla bilder om Sverige.

Lyssnade i veckan en stund på en TV-sänd konferens om regioner och professor Lars Westin, Umeå, berättade medryckande om koncentration av befolkningen till växande städer och i tätorter och även i nära landsbygd runt de stora städerna.

Det pågår en snabb omvandling av Sverige. I många kommuner minskar befolkningen. Vi är många som analyserar och försöker hitta nya vägar till tillväxt. Norrlands befolkning minskar och stora städer som Umeå växer. Utanför städer och tätorterna bor en allt mindre andel av befolkningen och i stora delar av glesbygden finns nu enbart skogen.

Allt fler av oss pendlar allt fler mil från bostad till arbete men vi pendlar också från staden till naturen och fritidshusen. 

Missar hemläxan

En fråga ställdes om varför den dominerande andelen av befolkningen vill bo i städer? Svaret är att vi vill vara nära varandra och alla de upplevelser som vi skapar i städer. Ju större städer desto mer upplevelser. Därför är upplevelseindustrin, the leisure and pleasure industry en så stark kraft och näring. 

Städer som enbart ger arbete och utbildning är inte nog. Glädje, händelser, positiv dramatik måste till.

Så hur gör nu alla de kommuner och städer som vill bli attraktiva att leva i? Svaren från kommuner och beslutsfattare, utöver alla försök att etablera företag, har varit allt mer att bygga anläggningar för sport och event av olika slag. Men har man gjort hemläxan dessförinnan? 

Konkurrens på många håll

Sportinvesteringarna, har som jag bedömer det, varit i storleksordningen 7-9 miljarder kronor årligen sedan millenieskiftet.

Här finns dock en begynnande mättnad och tveksamhet om det verkligen blev rätt.

Under en period från 1970-talet och framåt prövades olika lekland men mer behövdes för att attrahera. Som exempelvis skidliftar, men endast de professionella med full service skapar volymer med lönsamhet. Vi fick också en våg av is- och multihallar och de tävlar om de lönsamma eventen och framgångar i högsta serierna. De tre stora städerna tävlar med sina stora inomhus- och utomhusarenor om stora event och resor från grannländerna.

Det finns andra värden

Jag har utvärderat , föreläst och beforskat denna process sedan 1980-talet. Ständig upptrappning av arenor, bättre event och mer elitsatsningar, men nästan inget exempel på monetär normal lönsamhet.

Lokala partnerskap inklusive kommunens subventionerade arenor får inte vara en förutsättning för att nå nollresultat.

Men är det kanske andra värden som innebär de verkliga vinsterna och på lång sikt? Vinner kanske samhället och kommunen Leksand på hockeyn trots allt? Eller Ljungskile och därmed även Uddevalla kommun på fotbollen?

Gillar att hitta sitt eget

Alla kan inte som Mora ha ett Vasaloppet som skapar stor nytta i samhällets alla avseenden…

Eller som i Kristianstad, få en handbollsklubb som gör total succé, lockar 5 000 och gör varje hemmamatch till en upplevelse. Där bidrar alla, invånarna, föreningen och arenan. Var och en producerar och är beroende av de övriga. 

Det som krävs är ett uthålligt och långsiktigt värdeskapande och byggande.Det finns möjligheter att odla fram lokala upplevelser med sport kombinerade med andra attraktioner. Alla kommuner innehåller idrott och andra sporter. De 290 kommunerna är var och en unik i många avseenden.  

Säg så här – alla har något. Därför kan varje kommun inom sport skapa sin unika profil och  särpräglade innehåll.  

Var finns tillgångarna?

Vissa kommuner blir attraktiva genom att de har mer av forskning och utbildning som t ex Uppsala, Lund, Linköping och Umeå. De tre storstäderna har massor med sport men innehåller många andra upplevelser och  urbana funktioner.

Jag har nu i vinter nära inblick och även uppdrag i flera kommuner som vill bli sportinriktade. Här skall jag i fortsättningen beskriva hur det kan gå till. Det finns ingen standardmall, men första steget är tämligen självklart.

Det gäller att analysera de idrotts- och sportprocesser som finns. Kan befintliga klubbar med publikdragande lagsporter bygga regelbundna event? Var finns tillgångarna? Det kanske finns någon dold och oupptäckt.

Research, analys och resultat

Vad har kommun X som är unikt och kan bli framträdande och som skapande människor och klubbar kan bygga upp till hållbara attraktorer. Ekonomisk tillväxt sker genom att projekt och företag skapas lokalt och växer genom sin egen attraktion.

Varberg kan bli ledande surf och badcentrum genom att verksamheterna som finns kombineras med olika värden. Jokkmokk kan bli norra Europas mest attraktiva genuina natur för olika aktiviteter. Överkalix kan bli ett nationell utvecklings – och besöksområde för både sportfiske och jakt. För att ge några exempel.

Tillgångarna är inte till större delen fysiska anläggningar utan innehållet dvs verksamheterna och dess erbjudanden. Och människorna. De som vill, vågar och har idéer. Som politiker.

Björn Anders Larsson

Fakta

Allt fler kommuner söker sin chans till utveckling via idrott som i allra högsta grad berör turismekonomin. Björn Anders Larsson, i dag knuten till IA Event, skriver om hur arbetet går till i allt fler städer som vill utreda möjligheter. Första artikeln hittar du här. 

Jan Wiklund (inte verifierad)

tis, 2015-02-10 09:58

1. Finns även interna skäl till event?

Sanningen att säga finns väl direkta egenintressen från administrationen av event. Sådana - till skillnad från kontinuerlig verksamhet - stora möjligheter till ett tillfälligt låglöneanställt prekariat såväl som till högbetalt konsulteri. Med andra ord ökade klasskillnader. Samma effekt - mer upplevelser - ger ju också täta städer där upplevelserna är en följd av vanlig vardaglig interaktion. Men sådana skys av någon anledning av kommunadministrationer som hellre bygger glest och utspritt. Det ger ju inte samma interna möjligheter för administratörerna.
Färjestad ärSHL-ishockeyns mest välmående förening, med ett eget kapital på 150 miljoner, men har nuryggen mot väggen och tvingas vinna fyra matcher i rad för att överleva kvartsfinalserien mot Rögle, på nionde plats i grundserien.
Ännu har inget lag i SHL:s historia, på 41 försök, lyckats med den bedriften.
 För Färjestads BK, tabelletta och mästare säsongen 2021-2022, totalt 10 SM-.guld och 21 finaler, har allt gått snett i jakten på 2024 års mästartrofé, Le Mat pokalen. 

På lördag, 30 mars, inleds 100 års jubilerande allsvenskan i fotboll, i en tid när våld och allvarliga incidenter på läktaren har ökat kraftigt. Ansvariga inom polisen talar till och med om att supporters till  lag från Stockholm, Göteborg och Malmö har ”radikaliserats” och inte är främmande för omstörtande verksamhet.Enligt en kartläggning av SVT har 224 personer tillträdesförbud till den allsvenska premiären.

Om ett år kommer Lidköping, bandyorten nummer ett, både publikt och sportsligt, att stå som värd för världsmästerskapen i bandy. 

I  Vänerland har det vid flera tillfällen varit Vänersborg som välkomnat bandyvärlden. När det spelades enstaka VM-matcher i ”Lidköping” under -60- och ,70-tal har det aldrig varit någon publikrusning. Då uppstod talesättet   ”folket älskar Villa, inte bandy”.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

- Egentligen har vi inget genuint idrottsintresse, trots att vi åkt både Vasaloppet och sprungit Lidingöloppet, säger Jan Blad,69, företagsledare och gudfader för Amo Handboll, nykomlingar i handbollsligan.

I Alstermo i Kronobergs län finns elit-handbollens mest anonyma lag, men med störst optimism via stor framtidstro. Och med stort stöd av Amokabel, en skandinavisk branschledande koncern med tre kabelbolag som tillverkar olika typer av ledningar och kablar. 

Striden mellan ATG och Svenska Spel fortsätter., Men i en första instans, – Patent- och marknadsdomstolen (PMD), vann ATG. Och nu har även Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) dömt till ATG:s förde.

ATG har sedan 1973 registrerat företagsnamnet Aktiebolaget Trav och Galopp hos Bolagsverket. När Svenska Spel 2020 lanserade spel på hästar använde man trots det ordkombinationen ”Trav & Galopp” i sin kommunikation. ATG valde därför att stämma Svenska Spel för intrång i ATG:s företagsnamn.

Den 14 mars släpps podden Radiosporten Hockey och leds av journalisten Magnus Wahlman tillsammans med experten Per Svartvadet. Här ska mixen av intervjuer med stora hockeyprofiler, historierna bortom isen och aktuella händelser ge något den hockeyintresserade publiken inte får någon annanstans.
Radiosporten Hockey med Wahlman och Svartvadet är en podd där lyssnaren i varje avsnitt får höra några av de mest aktuella och tongivande rösterna inom svensk och internationell hockey. Här blandas intervjuer med aktuella och profiler med analyser från programledarna.
Det är nya tider i svensk fotboll, transferintäkter eller intäkter från försäljning av spelare, sätter allt större avtryck i de allsvenska lagens bokslut efter 2023 års säsong.
Nykomlingen BP, som räddade det allsvenska kontraktet via kvalseger mot Utsikten,  redovisar inför årsmötet ett eget kapital på 48,5 miljoner kronor, ett historiskt högt belopp.