Jag ser idrotten som den mest drivande delen i den stora upplevelse- och fritidssektorn. Det är dags för riksdagens partier och näringslivsorganisationer att inse att det är en snabbt växande framtidsbransch för Sverige. Den produceras och konsumeras både lokalt i varje kommun och i globala event och media.

100 000 årsrelaterade jobb

Där finns idag över 100 000 sportrelaterade jobb (årsarbeten) i Sverige  att jämföra med mycket få jobb 1950 (jympalärare, vaktmästare och cykel- och järnhandlare som sålde sportprylar). Men det fanns faktiskt under efterkrigstiden ett tag tillverkning i Sverige av skidor, skridskor, klubbor, blå jympaskor, båtar, fotbollar mm. Men sedan avvecklades den delen av svenska industri nästan helt.

Då hade vi också haft kvällstidningar med en (!) sida sport och ingen TV. Jerring och Hyland rapporterade ibland i radio.Vi gjorde annat på fritiden helt enkelt.

Förändringen till dagens situation är ofantligt stor. Konsumtion och investeringar inom sport växer snabbare än BNP. De globala sporterna skapar kraftig impact och dominerar media vilket leder till att de stora konsumentmärkena i världen använder sporten och dess fält för sin sponsring, sin reklam och andra marknadsåtgärder.

Når marknadsresultat

De största sporterna genererar via kombinationen av publik och utövare väldiga intäkter. Fotbollens industri är runt 600-700 miljarder kr totalt i världen och golfen med 30 000 anläggningar i världen ca 400 miljarder. Hästsporter, motorsporter och segling når liknande nivåer.

Det här skapar i sin tur resurser till sina professionella individer, klubbar och förbund och stimulerar bredd i deltagande och i publik. De kommersiella processerna hos de globala företagen använder sporterna i sin marknadsmix. Arenorna för sport blir ytterligare redskap i marknadsföringen.

Det globala näringslivet (media, bilmärken, drycker, finansiella tjänster, mode etc) är loken som drar sporterna med sig om dessa ger effektiva marknadsresultat.

Några sporter lever farligt

De skickligaste dvs individer, klubbar, förbund och specialiserade sportföretag samspelar allt bättre med marknadsekonomins övriga företag.

Andra sporters förbund och klubbar når inte detta samspel och lever farligt. Om t ex inte motorsportens traditionella aktörer med förbund och klubbar står för effektiva event kommer motorbranschens aktörer och media skapa egna upplevelser för publik och deltagare.  

Det jag påstår är att sporter kan utvecklas av olika krafter i samhället och detta sker alltmer omvälvande just nu. Däremot, de sporter och de organisationsformer som är inte är flexibla,attraktiva och samverkar bra med publik,deltagare och sponsorer kan de inte vidareutvecklas på internationell elitnivå.

De minskar i attraktivitet

Vissa sporter i Sverige som bordtennis,tennis, backhoppning, skridsko, flera motorsporter m fl har inte kunnat behålla internationell nivå när omvärlden och resursbaserna förändrades.

De som inte kan bygga allianser på effektivt sätt kanske väljer att fortsätta som helt eller delvis frivilligstödda sportsektorer. Se på breddverksamheten som kan hållas uppe av medborgarna i ideella föreningar och där elitambitionerna överges. 

Det gäller att hela tiden vara vaken för möjligheterna.

Ideligen nya genombrott

Den globala konkurrensen i idrotten och i näringslivet skapar dynamik och oväntade samverkande processer. Genom innovationer i teknik, träning och organisering uppstår nya genombrott i organisationer, orter och regioner i övriga världen.

Där finns 99 procent av sportens volym totalt dvs utanför den svenska organiseringen av sporten. I vissa sporter är Sveriges andel hög och har en stark påverkan som orientering,innebandy men också ishockey,golf och hästsport, i andra är vår roll obetydlig. 

Många miljarder kr av landets konsumtion och investeringar i sport importeras från världsledande sportföretag som Nike, Adidas, Titleist, Bauer etc. Kan sportnationen Sverige bli en framtida exportnation som i andra moderna näringar?

Idrott, en tjänsteexport

Det diskuteras nu alltmer innovationer i sport i några av landets centra för idrottsvetenskap som t ex mitt Lund men också sportregionen Umeå med Västerbotten. En annan förebild är skidsporternas utveckling i Östersund och Åre.

Sveriges ”export” består annars främst av professionella idrottsutövare. Det kan ses som tjänsteexport.

I kommande krönikor återkommer jag till idrottens ständiga dynamik och vad det betyder för de svenska delarna av dessa sporter.