Alla sporter i världen har ett värde som bruttonationalprodukt som uppgår till ca 9 500 miljarder kronor. Sveriges sportsektor är ca 1 procent av totala volymen,  dvs ca 100 miljarder skr. (IEC,2019)

Mycket liten jämfört med fotboll

Världshandbollen har en ekonomisk volym på 28-35 miljarder skr och därmed är världshandbollen 0,3 procent av alla sporter i världen. Handbollen är som en jämförelse i storlek ca 3 procent  av världsfotbollen som uppgår till ca 700 miljarder kr, motsvarande ca 7 procent i partiell BNP av all sport). 

Antalet aktiva tävlande handbollsspelare i alla åldrar i världen kan bedömas vara 4-5 miljoner varav 99 procent är barn och ungdom . 

Den globala sportindustrins 9500  miljarder skr  byggs upp av några stora sporter som utövas både på bredd- och elitnivå i de flesta länder (fotboll, basket, friidrott) i flera världsdelar,  som vintersporter t ex främst i Europa, Nordamerika) mot bandy enbart i några få nationer . 

Stora handbollsklubbar i världen har intäkter och BNP-skapande på mer än 200 miljoner kr per år och de största i Sverige har ca 40 miljoner kr. Med standardvärden från nationalekonomin (IEC med flera) motsvarar varje heltidsanställd i klubben några miljoner kr i BNP för de mest värdeskapande spelarna och för övriga en miljoner skr per år.

Kvoten mellan högbetald elit och övrig personal avgör teoretiskt sett hur en klubb måste öka intäkterna för att kunna attrahera tillräckligt många och ledande elitspelare för att tillhöra de 50 ledande klubbarna i Europa.

Stjärnspelarna avgörande

Inkomsterna till stora handbollsklubbar är i stort sett den vanliga mixen med publikintäkt på arenor (30-50 procent ), sponsorer/reklam (20-30 %) och mediaintäkter (20-30 procent). 

Skickligare spelare och spektakulära matcher ökar dessa olika intäkter. Uppåtgående spelare som säljs till de största klubbarna i Europa ger därtill alltmer intäkter till mindre elitklubbar i respektive lägre rankad nationell liga. De monetära värdena för herrhandboll är många gånger större än för damhandboll. Denna skillnad ökar i kronor, men minskar relativt sett i procent.

Handbollen växer internationellt genom att flera ekonomiska och geografiska områden utvecklas parallellt och på olika sätt. Vi kan urskilja det nordeuropeiska klustret, norra Tyskland, Nederländerna, Danmark, Norge samt södra och mellersta Sverige. Dessutom mellan- och östeuropeiska med mycket stark handboll i t ex Visegrad och Balkan.

Därefter en snabbt växande stark handboll i latinspråkiga kulturer som Frankrike och Spanien och via påverkan från dessa Nordafrika. Numera finns också en tillväxt i Sydamerika. Därtill en växande handboll i Ostasien. Där det finns herrhandboll är också damhandboll stark med små variationer. Data saknas om världshandbollen men IEC gör här kontinuerliga försök att beräkna dess storlek i olika avseenden.

IEC bedömer andelen kvinnor till ca 15-20 procent av antal aktiva i världen medan andelen av inkomster till kvinnliga spelare, ledare och tränare kan bedömas vara 5-10 procent (IEC och stiftelsen FairPay). Handbollen kommer att öka marknadsvärdena hos alltfler av de ledande stora (fotbolls)klubbarna i Europa. I sin tur växer marknadsvärdet för de klubbar som allt oftare bygger flera sektioner på hög elitnivå i flera sporter. Då kan inkomsterna för kvinnor som proffsspelare i Europa öka. 

Hallarna styr utvecklingen

En reflektion här om handbollens ekonomi är att dess logik styrs av de alltmer resurskrävande arenorna/hallarna (ofta multiarenor eller kombihallar av olika slag). Det finns utomhusbanor i mindre utvecklade sportnationer men det som förklarar volym och tillväxt är främst inomhushallar.

Sporten är därmed kapitalkrävande och kräver då en relativt stor ekonomi för sin drift. Utomhusspel på andra underlag har obetydlig omfattning utom i vissa turneringar där nya format prövas som beachhandboll. En stor kostnadsfördel än så länge för Sverige är enligt IEC att kommunalt finansierade sporthallar håller uppe ungdomshandbollen.

Vi får en världshandboll på ca 25-35 miljarder skr BNP. Handbollens andel av svensk sport-BNP är ca 1400 miljoner kr av de totala 100 miljarder (2016,IEC) dvs 1,4 procent.

Konkurrensen på världsmarknaden och i globala media respektive mellan olika sporter är allt intensivare. En oligopolstruktur utvecklas där de stora reklamköpande konsumentmärkena samspelar med de stora mediekoncernerna och de stora idrottsförbunden vilket gör att stora sporter växer mer än de små. 

Fotboll, cykel, rugby, tennis, friidrott, golf, hästsporter etc tar allt större del av inkomsterna och påverkar konsumenternas köp av media, utrustning och kläder i dessa sporter men de påverkar också alla varumärken genom sin attribution. 

Bedömningen är att handbollen minskar sin andel av alla inkomster i sport i världen men att detta mönster kan ändras i de starka handbollsnationerna i Europa genom professionell utveckling av handbollens klubbar, event och upplevelser och därmed attrahera mer reklam, media, publik och breddkonsumtion (barn och ungdom).

Klubbar som PSG och Barcelona

Det innebär större resurser till fler storklubbar/sektioner med stora intäkter på nivån 100 miljoner skr eller mer hos kanske hundra klubbar i Europa – det är vad som kan driva handbollssporten framåt. Detta kan behöva ske genom att de stora allroundklubbarna (drivna genom fotbollsintäkter på mer än fem miljarder skr per år per klubb) kan addera marknadsvärde i egna hallar kopplade till de egna stora arenorna, dess resurser och den egna affärsprocessen (se Barcelona, PSG m fl). 

Därmed är det nödvändigt att det i Sverige utvecklas tre-fem internationella och resursstarka klubbar för att bibehålla en stark svensk närvaro i internationell handboll (jämför t ex med svensk fotboll som måste utvecklas och ishockey där Sverige redan har elitklubbar på Europanivå ). 

Elitserierna i handboll måste skapa sin utveckling grundad inom svensk sportmarknad och därmed nå en allt högre handbollskvalitet i Sverige. En komplementär och växande strategi är den sociala inriktning genom arbete för mer ungdomshälsa, inkludering och integration som handbollen bedriver lokalt (exempel är #vi ställer upp). Kanske kan de mest sociala idrotterna dit handboll bör räknas skapa nya resurser , folkhälsoresurser från stat, regioner och kommuner ?