Så blir ungdomars motivation bättre

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.

Det krävs starka positiva upplevelser och nya gemenskaper för att bryta en individs utanförskap. Återkommande och ledarledda fritidsaktiviteter skapar nya sociala lösningar. Dessa byggs och levereras till stor del av “den tredje sektorn”  - vilket i sin tur ger enorma samhällsvinster som både  offentlig sektor och näringslivet kan bygga vidare på.

Innan Covid-19 saknade mer än var tredje 12-18- åring en meningsfull och återkommande fritidsaktivitet, och fler befaras ha lämnat under perioden. Nu behövs långsiktiga investeringar och förutsättningar för att förebyggande verksamheter - där vi ger den tredje sektorn resurser för utveckling av nya och implementering, uppskalning av fungerande modeller för föreningsutveckling både inom och utanför idrotten, och investerar i samverkan skola-arbetsliv-föreningsliv. 

Inkludering viktigast

Den aktuella samhällsdebatten och forskningen pekar ut invånares framgångar och inkludering som starten för ett gott och fungerande samhälle. De offentliga aktörerna har nått gränsen för sin förmåga att ensamma lösa detta. 

Idag gör föräldrar, nätverk och omgivande samhälle en otroligt stor insats för ungas utveckling och inkludering. 

Det i sin tur ökar andelen som utbildar sig, som i sin tur bygger kompetens som ger inkomster och självförsörjning. Detta ökar BNP och skattekraften som ger samhället resurser även till andra sektorer.  Samtidigt minskar antalet som inte kan försörja sig under ett långt liv samtidigt som samhällskostnader för sjukvård, brottslighet och samhällsskador minskar. 

Det handlar om svindlande 8,2 miljarder i samhällsnyttovärden i en studie. Andra studier pekar på ännu större samhällsvinster som vi kan frigöra om vi gemensamt involverar oss i förebyggande insatser som stärker ungas självkänsla, ökad gemenskap, mening och riktning i livet.

Engagerande, förebyggande, återkommande och ledarledda fritidsaktiviteter ökar ungas motivation och därmed psykisk och fysisk hälsa. Oavsett om det gäller konst, musik, scouter, idrott eller något annat involverande. Ideella/frivilliga organisationer i samspel med föräldrar och med stöd från privata företag är en växande och nödvändig samhällskraft. Dessa kombinerade insatser ökar de ungas motivation och i sin tur resultat i skolan, ökar social inkludering och skyddar mot missbruk, skadebeteende och brottslighet.

Gemenskaper avgörande

Framgångarna uppnås genom civilsamhällets mobilisering av starka attraktiva gemenskaper  i organisationer som skapar tillhörighet, idrott, aktivt kultur- och konstskapande, kvalitativa studier och yrkesutbildningar mm. Denna process som måste pågå från 10-12 års ålder med samverkan mellan alla parter i lokalsamhället (t ex SSO-området) där varje individ matchar sig till sin bästa möjliga uppgift i livet. 

Utan kunskap och social förmåga hos individen uppstår  en svag SROI –effekt (Social Return Of Investment) med en följande låg BNP – tillförsel (BruttoNationalProdukt) till landets välstånd. Lägre eller mycket lägre BNP än Sveriges genomsnitt 950 tkr per år. En BNP under 300 tkr hos 5-10 procent av alla individer i varje årskull plus individens behov av samhällsstöd är bilden för närvarande.

Bra exempel på civilsamhällets starka påverkan och dess effekter av inkluderande och utvecklande aktiviteter för individer belyser vi här med några exempel. 

En intressant modell och samverkansaktör är den ideella organisationen Sparks Generation som i samverkan med kommun, idrottsförbund och föreningar får unga att prova sig fram i utbudet av aktiviteter. Tillsammans med pilotkommunen får man fler unga att ta del av det lokala utbudet av aktiviteter och kostnadsfritt prova sig fram.

Så stor blir vinsten

 Låt oss göra en försiktig kalkyl på vad Sparks och deras partners insatser är värd. Sparks har hittills på 2,5 år fått 1100 unga att prova olika aktiviteter. Låt oss anta att av dessa har 5 procent valt att fortsätta i dessa aktiviteter. Det innebär att ca 55 ungdomar har hamnat i positiva gemenskaper som i sin tur har minskat deras egna och samhällets kostnader samt nått högre skolresultat, inlett gymnasie – och yrkesstudier och på sikt kommer de in i goda arbetskarriärer. Vi gör en försiktig kalkyl för ett geografiskt område som säger att fem individer minskar sina samhällskostnader per år med 100 000 kr samt ökar sina förväntade BNP- bidrag per år med vardera 200 tkr. 

Således - 5 unga ggr samhällsvinster på 300 tkr vardera som ger 1,5 miljoner kr per år. Det blir 15 miljoner kr efter tio år. Mer noggrant räknat är alla individer olika i dessa avseenden men det är ett pedagogiskt exempel. I många fall når parterna i denna samverkan högre utfall i socialisation och bra yrkesframgång. Genom  stöd från stiftelser som Idéer för LIvet och Erling Perssons Stiftelse kan Sparks hjälpa föreningslivet och andra ungdomsverksamheter att nå ut. 

Många andra samhällsnyttostudier av social-, ekonomisk – mfl inkludering visar liknande mönster av samhällsnytta. Undertecknade BA Larsson har under 30 år genomfört ett par hundra sådana studier. En serie sådana samhällsnyttiga verksamheter drivs av Stiftelsen Goodsport och Patrik Asplund ofta i samverkan med ledande fotbollsklubbar. 

Stiftelsen Intrasenze har sedan något år utvecklat unika sociala metoder som kombineras med nätverk av individers mobiltelefoner och av digitala system för samverkan mellan ”alla” aktörer i bostadsområden.

Nedan visar vi resultat i konkreta siffror Svensk Elithandbolls stora nationella projekt #Vi ställer upp 2018-2020 och dess samhällsvinster ( Björn Anders Larsson, Frans Fransson). Detta har nyttoberäknats på följandsätt:

Värdeskapande hälsoeffekter – Skolungdomsprojekt Hälsovård i de två utvalda målgrupperna ”ungdomar i ordinarie handbollsverksamhet” och ”skolungdomsprojekt”. Vi antar här att skolungdom kostar 17 000 kr (hälsovård). Hälsovård (ingen FK) per individ för alla i Sverige är i rikssnitt 36 000 kr/år. För 1 deltagare #viställerupp i skolungdomsprojekt, effekt vid 2 procent förbättring: 340 000kr För 100 deltagare #viställerupp: 34 000 kr För 27 000 skolelever i #viställerupp: 9,2 miljoner kr  Total förväntad hälsoeffekt i minskade sjukvårdskostnader i de två målgrupperna (ungdomar i ordinarie handbollsverksamhet och skolungdomsprojekt): 15,8 miljoner kr

Integration Värdeskapande (1/2) Värdeskapande hälsoeffekter Snitt primärvård mer än 10 000 kr (rikssnitt 7 000 kr) och specialistvård mer än 40 000 kr (rikssnitt 30 000 kr) per år = 50 000 kr som förbättras med minst 5  procent = 2 500 kr per år För 1 deltagare #viställerupp effekt vid 5 procentförbättring: 2 500 kr För 100 deltagare #viställerupp: 250 000 kr . Total förväntad hälsoeffekt för #viställerupp på 2 500 kr och 6 300 deltagare: 15,8 miljoner kr

Inkludering Värdeskapande (1/2) Värdeskapande hälsoeffekter I snitt beräknas dessa individer i Sverige kosta minst 15 000 kr i primärvård och minst 45 000 kr i specialistvård d.v.s. ca 60 000 kr per år. Vi beräknar förbättringen för de som deltar till 4 % per deltagare d.v.s. 2 400 kr För 1 deltagare #Viställerupp effekt vid 4 procent förbättring: 2 400 kr För 100 deltagare: 240 000 kr  Total förväntad hälsoeffekt för #viställerupp på 2 400 kr och 2 800 deltagare: 6,7 miljonerkr.

Värdeskapandet bara växer

Värdeskapande under ett verksamhetsår och som därefter ger successiva effekter kunde beräknas med större säkerhet genom storleken på detta projekt med många deltagare, föreningar och över lång tid.

 Vi beskriver här en del förklaringar till varför tredje sektorns organisationer ofta uppnår en sådan stor effekt i vår tid. På nationell nivå försöker den första sektorn (staten, regioner och kommuner) skapa en sammanhållen gemenskap på det lokala planet men det lyckas inte särskilt bra. Den andra sektorn- med 1,5 miljoner  företag allt från små enpersonsverksamheter  till flera tusen mycket stora och internationellt inriktade företag har redan massor av engagerade medarbetare och skapar stora resurser i sina rationellt inriktade affärsystem.

Företagen som utgör denna marknadsekonomi skapar ofta på detta sätt lokala levande sociala och ekonomiska nätverk genom idrott (på liknande sätt som i Gnosjöbygdens samverkande gemenskaper i kyrkor mm) i Leksand, Örnsköldsvik, Degerfors, Åre och andra sådana kommuner och orter. Där sker inkludering genom familjernas och företagens jobbskapande från unga år. I dessa orter är samverkan mellan näringslivet och de frivilliga organisationerna stark. Robert Putnam beskiver detta i norra Italiens entreprenörregioner där tredje sektorn skapar  sociala nätverk med körsång och fotboll (se Making Democracy Work: Civic Traditions in Modern Italy (1993).

I många andra kommuner och områden med svaga arbetsmarknader, svag familje- och skolfostran och därmed socialt utanförskap är de inkluderande processerna svaga . Där förmår varken offentlig sektor och näringslivet att lösa utanförskapet och där är de idéburna organisationerna ofta avgörande.

Den tredje sektorns äkta och levande gemenskaper ( se Putnam,Tönnies, Granovetter, Asplund m fl) ger således ofta mer social bindning. Vi har enkelt uttryckt avgränsande och  tröskelförsedda offentliga förvaltningar  och företag ”Gesellschaft” å ena sidan och det  socialt värmande nätverket i tredje sektorn som skapar  ”Gemeinschaft”. 

Vi är alla civilsamhället och det är de i grunden fria oberoende individerna och familjerna som utgör en fjärde sektor och som formar starka känslofyllda nätverk och värdegrunder. Där främjas hos 80-90 % av alla familjer skapande studier och arbete underifrån som är basen för det hållbara lokalsamhället. 

Det vi gör engagerat i Sveriges 280 000 fria organisationerna förklarar därutöver hur friktioner i samhället dämpas, hur transaktioner och normer upprätthålls och hur hög produktivitet dvs välstånd skapas och sedan kan fördelas i ett välstånd för flertalet invånare.

Vi visar här ett kort räkneförsök med en samlad nationell kalkyl för de sammanlagda effekterna av alla verksamheter som skapas av den tredje sektorn (civilsamhället) i Sverige . Dessa 280 000 organisationer, föreningar, samfund mm sänker välfärdskostnaderna med 200 miljarder (som räknat på vårt sätt uppgår till 900 mdr kr men skulle ha varit 1100 mdr ) för samhället varje år och ökar BNP ( som är 4600 miljarder) med kanske 500 miljarder - jämfört med om dessa organisationer och denna positiva  sociala väv inte hade funnits (IEC, Nordeg, Stiftelsen Intrasenze).

Björn Anders Larsson

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

Elithockey: Ishockeyns mästarlag, koncernen Färjestad,  med den ideella föreningen, fastighetsbolag och eventbolag närmar sig 200-miljoner strecket i omsättning, eller för att vara exakt 190 577 miljoner kronor.

 Samtidigt växer det egna kapitalet till 130 miljoner från 114 miljoner föregående säsong. Årets resultat var succékantat, 10:e SM-guldet och plus 12 miljoner.

Idrotts-Sverige förändras. Vissa sporter ökar i antal utövare, värre är att flera tappar medlemmar. Dessutom förfaller många idrottsplatser och hallar, ett stort antal är i bedrövligt skick.

Men det finns också ett nytt idrotts-Sverige. Som i Sjötorp, samhället vid Vänern där Göta kanal börjar eller slutar.

Elless idrottsförening är modellen för framtiden.

 

I dag startar vår artikelserie om anläggningar

Svensk Elitfotboll blir en av de första enskilda aktörerna från Idrotten att vilja synas i bruset och mediapådraget under Almedalsveckan.  SEF ska tillsammans med elitfotbollens huvudpartner, Unibet, genomföra två seminarier. Ämnena är ”Hur kan idrott och spelbolag jobba ansvarsfullt tillsammans” respektive ”hur ska matchfixning bekämpas”.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Nära 7 miljoner kronor utlovas till de klubbar som kvalar till internationellt gruppspel

Europafonden ska hjälpa svenska klubbar att nå ett gruppspel i Champions League, i Europa League eller i Europa Conference League. Pengarna kommer från den så kallade Europafonden som finansieras av elitfotbollens huvudsponsor Unibet. 

Regeringen föreslår flera åtgärder som förstärker arbetet mot matchfixning. Förändringar som innebära ökade möjligheter att stoppa de som förstör idrotten. Samtidigt ska spelbolag tvingas att dela information vid misstanke om matchfixning.

Kampen om idrott i tv hårdnar. Många aktörer vill  in här.  Senast - ett unikt avtal mellan Expressen och klubbarna i Hockeyallsvenskan – minst 50 matcher ska sändas på försäsongen. Expressen har köpt rättigheterna till ett paket. 

Avtalet är möjligt genom ett samarbete mellan Expressen, Spring Media och klubbarna i Hockeyallsvenskan.

Vissa går mot strömmen.  Som Jonas Jerebko, basketstjärnan. Lagom som ishockeyspelare och fotbollsspelare flyr Ryssland skriver han ett nytt kontrakt med CSKA Moskva, vilket innebär, förstås, att han måste bo i den ryska huvudstaden! Men nu har en sponsor därför hävt ett kontrakt. Och på torsdsgen slog också Basketbollförbundet lartm och stänger av honom från landslagsspel.