Små kommuner med begränsade möjligheter. Stora städer utsatta för knivskarp konkurrens inte bara nationellt utan även globalt. Var och en har sina problem – och möjligheter.

Många frågor och svar

Alla har sina frågor.

Det gäller i lika hög grad ekonomi som näringsliv som vakna kommunalråd. Och idrottens förmåga och vilja att framhålla egna fördelar och kunna presentera en bättre morgondag.

Vad karaktäriserar en typisk sportstad? Jag vill kalla dem kunskapsstäder och det bygger på kultur och sport, det som attraherar människor och företag. 

Möjligheter i punkter

Här är mina observationer från flera års forskning och praktik: 

- Många idrotter och sporter och arenor för olika livsstilar.

- Stark elit och samtidigt en breddidrott för alla nivåer av utövande.

- Framträdande idrottsklubbar med några som uppnår internationell elitnivå.

- Stadsutformning för uthållig god miljö, hälsa och friskvård.

- Ett rikt kulturliv som attraherar inflyttning, inpendling från omvärlden och företagsetableringar.

- Starka evenemang inom sport och annan kultur som uppmärksammas.

- Utbildning som skapar forskning, kunskapsnäringar och innovationer.

- Kultur- och sportkonsumerande medborgare som är unga och arbetar i kunskapsnäringar.

- En företagskultur som ger etableringar via nya och inflyttande företag.

- Infrastruktur som underlättar resor, transporter, upplevelser och möten.

- En folkhälsa med låg sjuklighet och lång genomsnittlig livslängd.

- Stadens identitet bygger på sport, kultur och utomhusaktiviteter. 

- Stadens naturförhållanden med vattendrag, kust, berg, natur stimulerar sådana sporter.

Egentligen en lista över en rad önskemål där bara stora metropoler kan uppfylla alla kriterier.

Skala ned och se klart

Mindre städer och kommuner ska skala ned frågor och svar. De ska se till egna tillgångar och framför allt syna utbudet på hemmaplan – vad och vilket kan växa med uppmuntran och om nya resurser tillförs.

Många ska alltså göra hemläxan. 

Här ligger en stor del av svaret. Inventera vad som sker, i vilken form och omfång, vad som saknas, vad som har en potential i människor, anläggningar, naturen, läget etc.

Svaren kan dölja upptäckter av sällan skådat slag.

Syna egna fördelar 

Till just det arbetet ska vi återkomma och djupborra. En sak är säker, det finns så många svenska städer som inte har insett vilka möjligheter de faktiskt förfogar över.

Om man tittar globalt får städer med väl genomförda olympiska spel långvariga eftermälen som naturliga sportstäder och några tycks behålla denna värdeskapande process. Det gäller t ex Stockholm alltsedan 1912 och senare Barcelona, Oslo, Melbourne, Sydney och Vancouver.  

De ekonomiska effekterna av de största evenemangen skapar synergier först när de genererar event regelbundet över decennier.

Tradition och identitet

Faktorerna på listan här ovanför visar hur de olika processerna bör samverka i en tradition som skapar en äkta identitet och kraft i staden.

Ekonomisk sett mäter vi sportstaden i termer av sportens produktion (inklusive export av tjänster dvs event och utövare), konsumtion, sysselsättning och investeringar . 

Andelen sport av stadens eller regionens BNP bör vara högre än sportnationernas 2-3 procent och nå upp till 4-5 procent.   

I stort - och smått

En stor andel av BNP kommer att inverka på framtida rangordningen av sportstäder i deras attraktivitet för inflyttning av ny kompetent arbetskraft och framtidens företag.  

Sådana städer som når 3-4 procent finner vi i Skandinavien (i Sverige Åre, Östersund, Båstad men troligen också expansiva kunskapsstäder som Uppsala, Umeå och snart Lund), i övriga norra Europa, USA (Denver, Boston), Canada (Vancouver, Toronto), Australien (Melbourne och Sydney) och Nya  Zeeland ( Auckland). 

Allt tyder på att framtidens mest högproduktiva kunskapsstäder också kommer att vara utpräglade sportstäder i stort men även smått.