Jämlikhet ett hopplöst mål
Krönika | Publicerad: 2019-08-30 17:45
Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.
Alla elitidrottare i tävlingssporter runt om i världen som når stor framgång internationellt eller nationellt gör ett enastående arbete för att nå en position. Det gäller såväl lagsporter som individuella sporter. Men för den skull hör inte jämlikhet till idrotten.
Marknaden i världen producerar och konsumerar sport till ett värde på 10 00 miljarder kr (IEC 2019). Denna industri består av fler än 100 sporter som vi kan se som sportens delbranscher. En del sporter utövas enbart i vissa länder och andra i alla länder.
Av världens befolkning på 7,7 miljarder utövar eller ägnar sig cirka 2 miljarder åt frivillig fysisk lek, sport eller sportspel minst en gång i veckan.
Kopplat till publikvolymer
Publikens och åskådarnas volym växer till många miljoner i de mest attraktiva sporterna. Företagens marknadsföring kopplas till dessa stora publikvolymer (publik via olika digitala kanaler och fysiskt på allt större arenor). Intäkterna vid de största eventen och arenorna blir för de största rättighetsägarna till flera miljarder kr per år.
Frågan är vilka som ska få betalt för all denna sport? Svaret är självklart, de professionella artisterna ska ersättas först. Det rör sig om 20-30 år av aktivt utövande för de flesta av de ca 200 000 proffsen i världen där det också handlar om cirka 2 000 svenskar).
De största klubbarna, eventen och arenorna genererar störst intäkter och via dessa skall de största ersättningarna betalas till de aktiva.
De som skapar de största upplevelserna och prestationerna i de största sporterna och inför de största publikvolymerna har moraliskt sett rätt till den största ersättningen.
Vilka andra skall annars ha intäkterna om vi inte i en fullständigt egalitär stat menar att staten hör ta in kanske 90 procent av dessa pengar för t ex spridning till alla i idrottsrörelsen i t ex Sverige.
Bara förunnat några få
Inom Sveriges gränser med 10 miljoner invånare skapas inte särskilt stora intäkter per event, klubb eller arena och därmed inte för de aktiva i sporten. Eventen (Vasaloppet, GöteborgsVarvet) kan ta in 100 miljoner per tillfälle som mest, klubbarna med seriespel som mest 2-300 miljoner per klubb och år (MFF)och de individuella stjärnorna kanske några 10 miljoner kr per år av detta.
Skall de tjäna mer måste de befinna sig på andra och större marknader internationellt. Typfallet är en vunnen proffsmatch i VM i tungviktsboxning med rätt TV-kanaler och rätt bälte (500 mkr).
Det blir i alla länder mycket stora skillnader i intäkter för olika sporter, klubbar och individer.
Att det ska ske en fördelning av intäkter från de största sporterna till de små har inte framförts – från t ex fotboll till brottning. Det är fullständigt orealistiskt i Sverige med vår etableringsfrihet och näringsfrihet). Endast frivilliga avtal kan ändra rätten att behålla kontrakterade intäkter mellan organisationer. Förbund kan via seriesystem avtala detta.
Skall då en viss sportsektor som t ex fotboll fördela intäkter från de klubbar som drar in mest till andra klubbar?
TV-miljoner fördelas
Indirekt sker detta redan i dag när TV-miljoner för en hel liga fördelas mer eller mindre till de klubbar som har mindre publik och därmed mindre reklam – och sponsorvärden att erbjuda. Den här viljan till”solidaritet” är dock bräcklig.
En tanke som växer allt starkare är om herrligan i fotboll, hockey, handboll etc bör fördela delar av sina intäkter till damligan i samma sport?
Det finns rationella skäl till detta genom att de två ligorna tillsammans når större impact för sporten (intresse, kunskap) än en ensam herrliga även om denna ensam når större kommersiella effekter i sina målgrupper dvs större reklam-, sponsor- och sponsorvärden.
Herrligan skapar mer betalningar än damligan som ändå bidrar till sportens breda räckvidd. Finns det något som säger att lägre kunskaper och intresse och därmed mindre positiva attityder till damligan sänker dessa värden för herrligan? Inte om vi kan se av data (IEC,2019). Damsporter skapar ofta lägre intäkter till sina aktiva (15 procent enligt IEC och Fairpay 2019) eftersom de faktiskt har mindre publik i all media och därmed lägre inkomster.
Individuella sporters starka värden för t ex damtennis, damskidor etc visar dock att detta kan ändras över tiden när publikvärden och räckvidden ökar.
De stora strukturerna i sport domineras fortfarande totalt sett av herrsportens tävlingssystem, resultat, personer och mediareaktioner och denna typ av utbud och efterfrågan ändras mycket långsamt.
Slutsatsen blir att förbund, event, klubbar kan och kommer att då avtala om fördelningar från herrsporters framträdanden. Massmedias diskussion i ämnet jämställdhet i vissa lagsporter kan leda till att nationella lag inledningsvis får samma ersättningar i tävlingar med andra nationer.
Om, RF, SF och SOK förmådde, eller ville
Kanske kan RF och alla SF och SOK enas om lika ersättning med början i fotboll, ishockey osv. Men fortfarande kommer andra ekonomiska processer att ge herrlagets spelare högre ersättningar genom större klubbintäkter. I synnerhet i de stora herrklubbarna i andra länder.
Ojämlikhet och ojämnställda villkor i intäkter både mellan de stora sporterna och mellan herrar kommer troligen att alltid bestå. Likaså intäkterna mellan de individuella sporternas stjärnor i varje sport.
Fackförbundens traditionella värderingar om lika ersättning för lika många timmars arbete för kvinnor kontra män, olika etniska grupper etc håller inte i tävlingssportens värld där de som vinner och därmed skapar mest kommunikation, varumärkesbyggande och upplevelser tjänar mest. Just det bygger ojämlikhet.
Kommentera
Vad anser du? Låt oss diskutera, antingen med Facebook – eller med kommentarer direkt på sidan.
- Kommentera med Facebook
- Kommentera utan Facebook
Skriv kommentar
Mest lästa just nu
SHL-laget Leksands IF , på 11:e plats och slutspelsmiss, redovisar ett minusresultat på 18,3 miljoner för säsongen 2024-2025. Föreningens väntas dock klara Svenska Ishockeyförbundets licensnämnds krav på soliditet och likviditet. Kravet är ett eget kapital på fem procent av nettoomsättningen.
Enligt föreningens hemsida uppgår soliditeten till 15 miljoner det innebär att föreningen inte behöver utnyttja det utökade borgenlöftet från kommunen under 2025.
Riksidrottsförbundet har under de senaste året stärkt arbetet för långsiktig planering av platser för idrott. Under Almedalsveckan lyfter RF frågan om ett statligt anläggningsstöd för att stimulera nytänkande i samverkan mellan idrottsföreningar och kommuner.
– För att svensk idrottsrörelse ska kunna göra mer för fler behövs statligt stöd i form av ett anläggningsstöd. Riksidrottsförbundet har rätt kunskap, metoder och lokal närvaro i hela Sverige för att leda arbetet med att skapa mer plats för idrott och rörelse, säger Anna Iwarsson, ordförande Riksidrottsförbundet, högaktuell just nu i Almedalen.
Det finns många exempel på att svenska mästerskap är det finaste som går att vinna i den nationella idrotten. Jodå, det är förstås mycket större att vinna VM, OS och en del andra internationella tävlingar, men SM är ändå en tävling som i de flesta idrotter avgör vem som är bäst i Sverige.
SM är något många kan sikta mot och, som väldigt många elitidrottare har en realistisk möjlighet att vara med på och även vinna. - SM berör väldigt många, inte bara den allra yppersta eliten, betonar O Anders Johrén, ordförande i Spårvägen som den här veckan väntas erövra sitt 1 000:e SM-guld och blir störst i landet.
Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.
Finansmannen Christer Gardell lättar på oplånboken igen. Vill han stötta r OS-guldmedaljörerna i beachvolleyboll, David Åhman och Jonatan Hellvig.
– De är fantastiskt duktiga idrottare och de är jättefina förebilder, säger Gardell till SVT Sport.
Fredag 13 juni – en turdag för en vinnare från Dalarna.
Personen, som var på plats hos ideella Folkspel i Göteborg för högvinstskrap, fick se tre rutor innehålla 25 miljoner kronor, den största direktvinst som en skraplott genererat.
Du som gillar bordtennis kommer att jubla. Nu står det klart att SVT ska sända världstouren WTT Series och VM till och med 2028 ( först ut är VM i Doha nästa vecka) Satsningen innebär både livesändningar och massor av höjdpunktsklipp. Samtidigt är Jan-Ove Waldner klar som expertkommentator.
Supertalangen från Kallinge SK (moderklubb), Rödeby AIF och Malmö FF Roony Bardghji vet vad han vill och dit skall han. Efter fem säsonger i FC Köpenhamn – han värvades dit som 14-åring - ansluter han i början av juli till Barcelona, en klubb han drömt om sedan barnsben. Endast den obligatoriska läkarundersökningen återstår.
