Jag har i ett antal rapporter visat att de olika idrotter har olika typer av nyttovärden i samhället. Stora publiksporter skapar stora skatteinkomster. Men det finns större samhällsekonomiska effekter. Notera, det här gäller ett normalt år och visar idrottens värde i samhällsekonomiska termer, men det är också grunden till regeringens beräkning av statligt coronastöd.

Folkhälsoeffekterna av  de ca 19 000 idrottsföreningarnas ansträngningar finns hos respektive individ. Men alla unga som dominerar RF-verksamheten har redan låga sjukvårdskostnader och får inga sjukersättningar. Värdet mätt som kostnadsminskningar av färre besök och behandlingar i sjukvården (vårdcentraler, somatik och psykiatri) utgår i våra utvärderingar och mätningar från medeltalet för hela befolkningen, 50 000 kr per invånare och år men utgör hos unga egentligen låga värden kring 4-6 000 kr per år. 

En grov kalkyl kan säga att 10 procent mer fysisk aktivitet (hos tre miljoner unga friska individer dvs 30 procent av total befolkning) jämfört med idag kan ge 2 procent mindre sjukvårdskostnader. Det kan beräknas som 2 procent på 4-6 000 kr per år gånger 3 miljoner aktiva= 3 miljarder per år.

Bedömningen att idrotten har dämpande effekter på brottslighet och störningar i allmänhet som är 180 miljarder, dvs 18 000 kr per invånare.  Om den har 10 procent effekt via alla idrottsaktiva skulle det betyda en samhällsnytta på 0,1 ggr 3 miljoner gånger18 000 kr = 5,4 miljarder kr per år i Sverige.

Däremot har idrottens effekter på de ungas ordnade vardag, tidsdisciplin, läxläsning, flit i skolan, socialt samspel mm ett mycket större värde. Större än vad vi kunde se tidigare. Bättre skolresultat, bättre självförtroende och mer utbildning leder till bättre yrken med högre lön. Antag t ex att tre miljoner unga aktiva skapar bättre studier, fler färdiga gymnasieutbildningar, fler postgymnasiala utbildningar med högre produktivitet och högre BNP. 

Hög BNP skapas av att alla arbetar och driver företag på effektiva sätt. BNP per individ i snitt kan då höjas och vi beräknar grovt att det extra BNP-tillskottet som detta ger kan vara tre miljoner gånger (lågt räknat)10 000 kr i individuell BNP-ökning = 30 miljarder kr per år. 

Social och ekonomiskt forskning pekar på betydande effekter i BNP ( Putnam, Asplund, Granovettter med flera)  skapad av social samverkan och socialitet i kultur, idrott och andra gemenskaper till kanske 10-30 procent av BNP. IEC bedömer att just idrottsdeltagandes sociala och fostrande effekt just i Sverige (och Norden) är en ovanligt stark faktor jämfört med många andra nationer. 

Vi börjar förstå de krafter som skapar ett effektivt näringsliv och samhälle i övrigt.