Här är idrottens samhällsekonomiska nytta
I vardagen har idrotten normalt ett enormnt stort ekonomiskt värde av allt utövande, konsumtion, produktion och export. Det anses motsvara mer än 2 procent, dvs 100 miljarder kr av BNP 4700 miljarder kr (2019) i Sverige ( EU, SCB m fl). Därigenom skapas ca 110 000 årsarbeten (2019).
Idrottens största samhällsekonomiska nytta finns dock i dess skapande av samspel, sociala strukturer, normer och arbetsetik. Allt ännu mera aktualiserat i denna pandemi. Betydelsen av idrott förstärks ytterligare – utan att någon har bett om att det skulle ske under de här villkoren…

Jag har i ett antal rapporter visat att de olika idrotter har olika typer av nyttovärden i samhället. Stora publiksporter skapar stora skatteinkomster. Men det finns större samhällsekonomiska effekter. Notera, det här gäller ett normalt år och visar idrottens värde i samhällsekonomiska termer, men det är också grunden till regeringens beräkning av statligt coronastöd.
Folkhälsoeffekterna av de ca 19 000 idrottsföreningarnas ansträngningar finns hos respektive individ. Men alla unga som dominerar RF-verksamheten har redan låga sjukvårdskostnader och får inga sjukersättningar. Värdet mätt som kostnadsminskningar av färre besök och behandlingar i sjukvården (vårdcentraler, somatik och psykiatri) utgår i våra utvärderingar och mätningar från medeltalet för hela befolkningen, 50 000 kr per invånare och år men utgör hos unga egentligen låga värden kring 4-6 000 kr per år.
En grov kalkyl kan säga att 10 procent mer fysisk aktivitet (hos tre miljoner unga friska individer dvs 30 procent av total befolkning) jämfört med idag kan ge 2 procent mindre sjukvårdskostnader. Det kan beräknas som 2 procent på 4-6 000 kr per år gånger 3 miljoner aktiva= 3 miljarder per år.
Bedömningen att idrotten har dämpande effekter på brottslighet och störningar i allmänhet som är 180 miljarder, dvs 18 000 kr per invånare. Om den har 10 procent effekt via alla idrottsaktiva skulle det betyda en samhällsnytta på 0,1 ggr 3 miljoner gånger18 000 kr = 5,4 miljarder kr per år i Sverige.
Däremot har idrottens effekter på de ungas ordnade vardag, tidsdisciplin, läxläsning, flit i skolan, socialt samspel mm ett mycket större värde. Större än vad vi kunde se tidigare. Bättre skolresultat, bättre självförtroende och mer utbildning leder till bättre yrken med högre lön. Antag t ex att tre miljoner unga aktiva skapar bättre studier, fler färdiga gymnasieutbildningar, fler postgymnasiala utbildningar med högre produktivitet och högre BNP.
Hög BNP skapas av att alla arbetar och driver företag på effektiva sätt. BNP per individ i snitt kan då höjas och vi beräknar grovt att det extra BNP-tillskottet som detta ger kan vara tre miljoner gånger (lågt räknat)10 000 kr i individuell BNP-ökning = 30 miljarder kr per år.
Social och ekonomiskt forskning pekar på betydande effekter i BNP ( Putnam, Asplund, Granovettter med flera) skapad av social samverkan och socialitet i kultur, idrott och andra gemenskaper till kanske 10-30 procent av BNP. IEC bedömer att just idrottsdeltagandes sociala och fostrande effekt just i Sverige (och Norden) är en ovanligt stark faktor jämfört med många andra nationer.
Vi börjar förstå de krafter som skapar ett effektivt näringsliv och samhälle i övrigt.
Kommentera
Vad anser du? Låt oss diskutera, antingen med Facebook – eller med kommentarer direkt på sidan.
- Kommentera med Facebook
- Kommentera utan Facebook
Skriv kommentar
Mest lästa just nu
SHL-laget Leksands IF , på 11:e plats och slutspelsmiss, redovisar ett minusresultat på 18,3 miljoner för säsongen 2024-2025. Föreningens väntas dock klara Svenska Ishockeyförbundets licensnämnds krav på soliditet och likviditet. Kravet är ett eget kapital på fem procent av nettoomsättningen.
Enligt föreningens hemsida uppgår soliditeten till 15 miljoner det innebär att föreningen inte behöver utnyttja det utökade borgenlöftet från kommunen under 2025.
Riksidrottsförbundet har under de senaste året stärkt arbetet för långsiktig planering av platser för idrott. Under Almedalsveckan lyfter RF frågan om ett statligt anläggningsstöd för att stimulera nytänkande i samverkan mellan idrottsföreningar och kommuner.
– För att svensk idrottsrörelse ska kunna göra mer för fler behövs statligt stöd i form av ett anläggningsstöd. Riksidrottsförbundet har rätt kunskap, metoder och lokal närvaro i hela Sverige för att leda arbetet med att skapa mer plats för idrott och rörelse, säger Anna Iwarsson, ordförande Riksidrottsförbundet, högaktuell just nu i Almedalen.
På söndag inleds årets Gotland Runt, för 78:e gången, Nära 200 båtar från tio länder samlas i Sandhamn för världens största årliga havskappsegling. Tävlingen har arrangerats sedan 1937 och lockar både elitbesättningar och entusiastiska amatörseglare i en unik mix av båtklasser och nationaliteter.
Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.
Finansmannen Christer Gardell lättar på oplånboken igen. Vill han stötta r OS-guldmedaljörerna i beachvolleyboll, David Åhman och Jonatan Hellvig.
– De är fantastiskt duktiga idrottare och de är jättefina förebilder, säger Gardell till SVT Sport.
Fredag 13 juni – en turdag för en vinnare från Dalarna.
Personen, som var på plats hos ideella Folkspel i Göteborg för högvinstskrap, fick se tre rutor innehålla 25 miljoner kronor, den största direktvinst som en skraplott genererat.
Du som gillar bordtennis kommer att jubla. Nu står det klart att SVT ska sända världstouren WTT Series och VM till och med 2028 ( först ut är VM i Doha nästa vecka) Satsningen innebär både livesändningar och massor av höjdpunktsklipp. Samtidigt är Jan-Ove Waldner klar som expertkommentator.
Supertalangen från Kallinge SK (moderklubb), Rödeby AIF och Malmö FF Roony Bardghji vet vad han vill och dit skall han. Efter fem säsonger i FC Köpenhamn – han värvades dit som 14-åring - ansluter han i början av juli till Barcelona, en klubb han drömt om sedan barnsben. Endast den obligatoriska läkarundersökningen återstår.