Under 2017/2018 gav spel i Hockeyallsvenskan endast drygt 2 miljoner kronor per klubb, medan spel i SHL gav 29 miljoner kronor per klubb. Det nya tv-avtalet mellan SHL och C More som gäller från 2018/2019 innebär att ersättningen till varje SHL-klubb blir cirka 45–50 miljoner kronor varje säsong. 

Ekonomisk smäll att åka ur SHL

Vi ser att nedflyttning till Hockeyallsvenskan är en stor ekonomisk smäll, eftersom ersättningen till klubben minskar. Klubbens sponsor- och publikintäkter kommer sannolikt också minska. Om en klubb riskerar att behöva kvala sig kvar i ligan kanske klubben chansar genom att värva in ytterligare kvalitet i spelartruppen till högre kostnader än budgeterat. Detta risktagande kan medföra att klubbar agerar kortsiktigt, utan att ta hänsyn till de långsiktiga ekonomiska effekterna.

Alla klubbar får dock inte lika hög ersättning. SHL-klubbarna har gemensamt beslutat om att införa ett så kallat omställningsbidrag eller en fallskärm från och med 2014/2015 för att fallet ned en division ska bli något mjukare. Det innebär att en klubb som avancerar till SHL avstår 25 procent, eller max 6 miljoner kronor, av sin ersättning för kommande säsong.

Summan går i stället till den klubb som flyttas ner från SHL. Den klubben kan då i större utsträckning behålla befintlig organisation och spelartrupp under det första året efter degradering.

Ett exempel på detta är Mora IK som 2017/2018 fick 6 miljoner kronor mindre i rättighetsersättning än genomsnittet i SHL. Pengarna tilldelades i stället Leksands IF som flyttades ned från SHL till Hockeyallsvenskan. 

23 miljoner mindre i intäkter vid nedflyttning

Omställningsbidraget mildrar nedflyttningar något, men det är ändå förödande för klubbar att åka ur SHL och gå miste om nästan 23 miljoner kronor i intäkter. De måste många gånger kompensera intäktsbortfallet genom att minska sina personalkostnader och göra sig av med spelare och ledare alternativt sänka deras löner.

EY har i senaste rapporten ”Hur mår svensk elithockey?” illustrerat skillnaden i nettoomsättning genom att vi hämtat data för de klubbar som avancerat till eller degraderats från SHL under de fem senaste säsongerna. I snitt har omsättningen mer än fördubblats och i absoluta tal ökat med 25 miljoner kronor under klubbens första säsong i SHL. Motsvarande minskning är 24 miljoner kronor första året efter att klubben ramlat ur högsta serien. 

Skillnaderna mellan SHL och Hockeyallsvenskan får konsekvenser

Vi ser att klubbarna ökar eller tappar olika mycket i nettoomsättning beror till stor del på exempelvis hur mycket publiksnittet påverkas, hur sponsoravtal är skrivna och antalet hemmamatcher. Ersättningen från SHL är dock den enskilt största orsaken till att klubbarnas omsättning är högre i SHL än i Hockeyallsvenskan.

Att serietillhörighet i allra högsta grad avgör vilken kvalitet och omfattning klubbarna kan ha på spelartrupp och verksamhet i övrigt är därmed väldigt tydligt. De ekonomiska 

förutsättningarna i Hockeyallsvenskan är inte lika bra som i SHL. Fortsätter utvecklingen med avtal i mångmiljonklass till SHL finns risken att Sveriges hösta hockeyliga indirekt blir en stängd liga.