I dag efterfrågas i allt större utsträckning att organisationer tar ansvar för och rapporterar sin påverkan på samhället. Att kunna visa på sin samhällsnytta är många gånger en förutsättning för att näringslivet ska engagera sig i verksamheten. 

Vi tycker att de 32 klubbarna i Allsvenskan och Superettan gör ett fantastiskt arbete med att bygga samhällsnytta och bidra till ett bättre samhälle. Men vi tycker också att klubbarna kan bli bättre på att paketera och kommunicera sitt samhällsengagemang. 

Visste du till exempel att under 2017 bidrog klubbarna med 775 miljoner kronor i samhällsnytta inom områdena hälsa och välbefinnande, ideellt arbete och inkludering genom sysselsättning?

En halv miljard till statskassan

Varje år släpper EY rapporten ”Hur mår svensk elitfotboll?” som analyserar de allsvenska klubbarnas ekonomi. I årets rapport tittade vi även närmare på Allsvenskans bidrag till den svenska statskassan i form av form av skatter och avgifter för verksamhet och personal. 

Vi uppskattar att de allsvenska klubbarna bidrog med cirka 493 miljoner kronor till statskassan under 2018. Den egentliga summan är dock betydligt högre, eftersom klubbarna skapar intäkter till statskassan även i nästa led via exempelvis hotell- och restaurangverksamhet, transport och souvenirförsäljning.

Om klubbarna tydliggör sina bidrag till samhället kan de skapa förtroende hos medlemmar, anställda och inte minst sina sponsorer. Klubbarna skapar också förutsättningar för olika partnersamarbeten med privata och offentliga aktörer. 

En tydligare bild av klubbarnas samhällsengagemang stärker inte bara fotbollens varumärke, utan även klubbarnas och de inhemska ligornas varumärken.

Ökad transparens och jämförbarhet med UEFA

Hur kan då klubbarna belysa sitt samhällsengagemang? Vi rekommenderar att de upprättar sina årsredovisningar med hjälp av den så kallade UEFA-uppställningen och ett kompletterande CSR-avsnitt (corporate social responsibility). 

Om alla klubbar redovisar på samma sätt blir det lättare att jämföra klubbarna samtidigt som det blir enklare för fotbollens intressenter att läsa och tolka årsredovisningar. Detta skulle gynna allt från klubbarnas egna supportrar till potentiella sponsorer. I dag använder hälften av de allsvenska klubbarna UEFA-uppställningen så här finns utrymme för ökad transparens. 

Vi menar att en ökad transparens även skulle gynna klubbarna ekonomiskt med hänsyn till de stora samhällsvärden som klubbarna inom både Allsvenskan och Superettan skapar.

Finansiell stabilitet är a och o

Många elitföreningar i Allsvenskan driver delar av sina verksamheter via ett eller fler aktiebolag. Klubbarna måste ofta ta stora finansiella risker samtidigt som de ska uppfylla verksamheternas ideella mål. 

För att få behålla sina elitlicenser kräver Svenska Fotbollförbundet att klubbarna har ett positivt eget kapital per den 31 december. I praktiken innebär det att en klubb kan ha så lite som 1 öre i eget kapital. Det tycker vi är alldeles för lågt om målet är att hålla koll på vilka klubbar som har det svårt ekonomiskt. 

En lösning på detta skulle kunna vara att Allsvenskan inför ett “lägsta krav” för eget kapital likt det som finns i SHL. Där måste klubbarna ha ett eget kapital på minst 4 miljoner kronor. 2018 var det tre av klubbarna i allsvenskan som inte klarade av denna gräns. 

Sätt nedre gräns för klubbarnas soliditet 

Men en nedre gräns för eget kapital skulle kunna bli besvärlig för mindre klubbar som precis har avancerat till Allsvenskan från Superettan. 

Vi föreslår därför att man i stället sätter en nedre gräns för klubbarnas soliditet. Soliditeten visar klubbens långsiktiga förmåga att klara av förluster enskilda år, utan att förmågan att betala externa lån och skulder påverkas.  

Ju större osäkerhet det finns i en bransch, desto högre soliditet bör ett företag ha för att reservera kapital för framtiden. Idrottsklubbar är visserligen inte som vanliga företag, men de kan ändå anamma vissa förhållningssätt som finns i näringslivet.

 Vi anser att allsvenska klubbar bör ha en soliditet på 30 procent eller högre. Genom att sträva efter en hög soliditet minskar klubbarnas risk att på kort tid hamna i svåra ekonomiska situationer. 2018 hade åtta klubbar en soliditet som var högre än 30 procent. 

En ljus framtid

De allsvenska klubbarna står inför ett antal utmaningar, inte bara på fotbollsplanen, utan även ekonomiskt. I dag är många fotbollsklubbar beroende av intäkter från spelarförsäljningar för att ekonomin ska gå ihop. Men om ekonomin ska vara hållbar på lång sikt bör de totala intäkterna, exklusive spelarförsäljningar, täcka samtliga kostnader. 

Trots allt ser vi en ljus framtid för denna bransch, bland annat tack vare de nya avtal som Föreningen Svensk Elitfotboll (SEF) förhandlat fram åt klubbarna. Och faktum kvarstår. Allsvenskan skapar samhällsnytta och genererar intäkter till statskassan i form av skatter och avgifter. Varje omgång av Allsvenskan gynnar Sverige i allmänhet och kommunerna där det spelas allsvensk fotboll i synnerhet 

--//--