Finns det ett samband mellan klubbars idrottsliga framgångar och ekonomiska förutsättningar? Det är syftet med den analysen som Carlos Esterling och Mikael Bergsten, ansvariga partners vid EY Sports Business Sverige,  gör av SHL-klubbarnas ekonomi. För tredje året i rad har revision- och rådgivningsföretaget EY analyserat SHL-klubbarnas fem senaste årsredovisningar. hur mår egentligen elithockeyn i Sverige?

Vår analys visar att finns en del framtida utmaningar för SHL-klubbarna. Under 2017/2018 ökade omsättningen för de 14 klubbarna i SHL med 1 procent till totalt 1 698 miljoner kronor. 44 procent av omsättningen utgörs av intäkter från reklam och sponsring, där bl.a. rättighetsersättningar ingår. SHL-klubbarnas totala kostnader är 1 728 miljoner kronor och det är en liten ökning jämfört med föregående år.

62 procent är personalkostnader

Personalkostnaderna står för 62 procent av de totala kostnaderna och under 2017/2018 ökade lönekostnaderna med 32 miljoner kronor. Om vi ser till det totala rörelseresultatet (exklusive övriga rörelseintäkter) gjorde SHL:s 14 lag en sammanlagd förlust på 30 miljoner kronor. 

För tredje året i rad är klubbarnas totala rörelseresultat negativt. Det är 8 av 14 klubbar som gör ett negativt rörelseresultat. Det innebär att över hälften av klubbarna har löpande kostnader som överstiger de återkommande intäkterna.

Vår sammanställning visar klubbarnas eget kapital, vilket speglar deras finansiella ställning eftersom det visar totala tillgångar minus totala skulder. Det egna kapitalet i klubbarna uppgår till totalt 323 miljoner kronor, vilket är en ökning med 64 miljoner kronor mot föregående år. 

Ska klara licensnämndens krav

Ökningen utgörs av 20 miljoner kronor från årets resultat, det vill säga vinster i klubbarna, och 42 miljoner kronor från nyemissioner och aktieägartillskott. Soliditeten uppgår till totalt 10 procent.  

För att Svenska Hockeyförbundets licensnämnd ska bevilja elitlicens måste bolaget eller föreningen som ansöker ha en stabil ekonomi, god organisation, ungdomsverksamhet i rimlig omfattning samt en arena med tillräcklig kapacitet och kvalitet. 

Den 30 april 2018 var licensnämndens krav på eget kapital 4 miljoner kronor. Samtliga klubbar, bortsett från Karlskrona HK som åkte ur SHL, klarar denna gräns. Licenskraven kommer att höjas successivt fram till 2022 då gränsen är 10 miljoner kronor i eget kapital. I nuläget klarar hälften av klubbarna denna gräns enligt senast fastställda årsredovisning. Det återstår att se om de nya licenskraven kommer att resultera i större vinster hos klubbarna eller större aktieägartillskott för att ha tillräckligt med eget kapital.  

Varje klubb får 45-50 miljoner

Det nya tv-avtalet mellan SHL och C More som gäller från 2018/2019 innebär att ersättningen till varje SHL-klubb ökar – från 29 miljoner kronor till cirka 45–50 miljoner kronor varje säsong. Ersättningens storlek beror på hur väl klubbarna uppfyller vissa kriterier i ett nytt incitamentsprogram. För att få de sista 5 miljoner kronorna måste klubbarna uppfylla krav på exempelvis samhällsansvar i form av CSR-projekt samt viss kvalitet vad gäller kameraplattformar och möjligheter till bra tv-sändning. Förhoppningsvis kan detta leda till att klubbarna får ännu bättre anseende i sina hemstäder och att intresset för SHL som liga ökar. 

Vi tror att de ökade ersättningsnivåerna och kravet på eget kapital och samhällsansvar är positivt för svensk ishockey. Klubbarna får möjlighet att stärka sina finanser och incitament att lägga pengar på rätt saker. Vår förhoppning är att det kommer skapa långsiktigt, hållbara elitidrottsklubbar.