Lars har själv spelat handboll på hög nivå men tvingades sluta när knäna inte längre höll. Idrottsintresset växlades över till ledar- och förtroendeuppdrag i handbolls- och fotbollsklubbar och de egna barnens idrottande.

Fler födda tidigt

- När ungdomarna skulle tas ut till elitlagen var det en tydlig överrepresentation av de som var födda tidigt på året. Min son var mycket talangfull men född i oktober och därmed mindre än de flesta andra.  Han fick ta i mycket mer för att platsa i laget. 

Forskaren Lars Persson blev nyfiken och tillsammans med en grupp på IFN började han studera olika data. Det var inget nytt att de som var födda tidigt på året var överrepresenterade i elit-ungdomslagen. Hur påverkade det de ungas drivkrafter?

- De som var yngre och ofta mindre fysiskt utvecklade fick kämpa mer för att få en plats i laget, jämfört med de tidigt födda som hade det lättare. Men vad händer i slutänden? Vilka blir stjärnor, är det januaribarnen?

- Vi ser tydligt att juniorlagen har överrepresentation av dem som är tidigt födda inom årskullen. Men när vi studerar landslagen förskjuts detta, där är effekten mindre. När vi tittar vi på världsstjärnorna, så är de som är födda senare på året överrepresenterade!

Annorlunda bland äldre

Det slutliga testet gällde den europeiska Guldbollen, kanske det finaste pris en fotbollsspelare kan erövra, där de fann en överrepresentation av spelare födda i oktober och november. Och ja, Zlatan är född i oktober.

Forskningsgruppen insåg att drivkrafterna förmodligen spelade större roll än de först trott. De ungdomar som hade talang, men nackdelen av att vara mindre, tvingades kämpa hårdare. När de sedan vuxit i kapp var det just hårdträningen och rollen som ”educated underdog” som tog dem till toppen. 

- I de individuella sporterna finns inte den här effekten i samma utsträckning, där konkurrerar du i huvudsak med dig själv och selektionen är inte densamma. Men just fotboll är nog den mest konkurrensutsatta aktiviteten i världen, väldigt många försöker. Så där fanns en intressant kombination - av effekter av selektion och drivkrafter - för oss forskare att studera. 

Lars Persson konstaterar att det är utvecklande att tidigt möta svårigheter, om än inte för stora. Det kan översättas till andra områden också, inte bara till idrotten utan även till skolan.  Utmaningen blir att försöka hålla uppe motivationen och självförtroendet. 

Han tillägger att en del lag luckrat upp ålders-grupps-tänkandet och låter spelarna ibland träna med dem som är bättre, men också med andra som inte är fullt lika bra. 

Känna på att vara vinnare

- Konkurrens är positivt, men alla måste få känna på hur det är att vara vinnare OCH förlorare. Så är ju livet för oss alla. 

Bäst chanser har också de som testat olika idrotter, innan de fastade för just ”sin”. Lars Persson lyfter även fram Anders Ericssons forskning, populariserad i form av 10 000 timmars-regeln. 

- För att bli riktigt bra måste du träna mycket, men på rätt sätt, och under skickliga tränare. Överträning har fått många talanger att tappa motivationen. 

Lars Persson har tankar om mycket inom idrotten. Om den svenska ideella modellen ”den ger bredd i talangutvecklingen”, om fotbollskartellerna ”där man borde ställa högre krav på att de ska dela med sig av de stora pengarna till ungdomsidrotten”, om den europeiska modellen ”den är förlegad och borde lära sig mer av hur t ex NHL fungerar”, om Bosman-domen ”som skapat en vertikal uppdelning som varit till skada för konkurrensen-balansen i europeisk klubbfotboll men positiv för konkurrensen-balansen i europeisk landslagsfotboll”.

Landslagsverksamheten viktig

- Basketen och handbollen är sporter som gjort regeländringar, som i sin tur gör matcherna mer spännande för publiken. Att ett byte i fotboll kan få ta flera minuter är fullständigt obegripligt. Publiken borde protestera!

Så, vilka blir då vinnare i den globala värld vi nu har? Publiken framför allt, tycker Lars Persson. Grunden läggs i klubbarna och talangerna plockas sedan upp av de stora jättarna. 

- De små ländernas konkurrenskraft försämras inte på landslagsnivå, men det blir naturligtvis mindre spännande matcher på hemmaplan. 

- Det är därför viktigt att vi inte tappar landslagsverksamheten och att europeiska toppklubbar kan växa fram även i mindre länder. Detta kräver reformvilja och därför är den europeiska fotbollens konservatism ett hot. 

Jo, mycket har förändrats. Mina barnbarn håller visserligen på Djurgården i både fotboll och hockey, men 6-årige barnbarnets återkommande fråga är ändå: ”Var är min Bayern-München-tröja?”