Det tydligaste som skapats är en större känsla för empati och samhörighet hos alla och inte minst bland företag. Områdena samhällsengagemang, CSR och syftesdrivna företag har bubblat och vuxit år för år. Mattel, skaparna av de världskända Barbie-dockorna, ligger långt framme här. Från att förr ha befäst en underordnad position för kvinnor, har man de senaste åren gått mot att lyfta alla barns rätt att drömma och skapa sig en egen stark position i samhället.

 Tjejer det pratas om

Vi ser Barbie-dockor som lyfter fram idoler från idrott som tennisens Naomi Osaka och 13-åriga skateboardåkaren Sky Brown. Andra serier lyfter värdefulla STEM-yrken (Science, Technology, Engineering, Maths) som t ex läkare, forskare och ambulansförare. Här finns Dame Sarah Gilbert – en frontfigur i framtagandet av Covid-vaccinet!

Vi har vant oss vid begreppet influencers. Men en stor del av ”influerarna” består trots allt av ”traditionella” idoler inom sport, kultur, musik etc. Vad som där märkts är ett allt starkare ställningstagande kring samhällsfrågor, framför allt från en yngre generation. Engelske fotbollsspelaren Marcus Rashford har fått mycket beröm. Under pandemin lyckades han få brittiska regeringen att fortsätta servera skolluncher eftersom många barn inte hade råd med mat och att lunchen var deras enda riktiga dagliga mål.

Under OS i Tokyo fick vi insikt om mental ohälsa. Naomi Osaka, Simone Biles och vår egen Jenny Rissveds syntes i media – inte för framgångar under OS, utan för att de vågade berätta om baksidan av idrotten. Och inom musik har vi t ex sett Lady Gaga sen länge engagera sig i HBTQI-frågor och Billie Eilish har, som ett av flera engagemang, satt fokus på klimatutvecklingen.

Vikten av att kunna vara den du är

Många företag har under sommaren glatt gjort om sin logotype i regnbågens Pride-färger. Noterbart, då kortvarigt ändrade loggor i reklamvärlden tidigare varit ett stort NO-NO. Men det är viktigt att påpeka att företag, bara genom färgbytet, inte automatiskt löser rättvise- och inkluderingsfrågor. Oerhört mycket finns att göra här, men är engagemanget genuint och långsiktigt är det förstås bra att markera ett ställningstagande. Man får bara inte ta det för lättviktigt.

Vi har även sett de första ”accepterade” trans- och icke-binära personerna göra entré inom idrotten. Ett viktigt steg då de blir inspiratörer för många unga. Bland dem som märkts finns den första transpersonen i basketligan WNBA Layshia Clarendon, den kanadensiska mittfältaren i fotboll, Quinn, som blev första icke-binära OS-medaljör, och Loui Sand som efter 105 matcher i damlandslaget i handboll nu i höst gör premiär i herrallsvenskan för Kärra HF.

En tydlig trend är satsningar på bättre förutsättning för damidrott. Landslagen i fotboll, handboll och volleyboll har i sommar charmat oss med idrottsliga framgångar och en öppenhet i vanliga och sociala media. Tove Alexandersson mosade all konkurrens i orienterings-VM, Sarah Sjöström gjorde en remarkabel comeback efter armbågsbrottet i vintras, och i Paralympics togs alla svenska medaljer utom en av tjejer. Det känns både roligt och viktigt att dessa superduktiga atleter belönas, men samtidigt känns det inte så bekvämt att tala om ”jämställd idrott”.

Avgörande på gräsrotsnivå

Hur ska vi då betrakta idrotter som skidor, friidrott, simning, orientering, innebandy och andra där resurserna oftast redan fördelas lika mellan landslagen? Nej, lösningen ligger nog snarare på lokal- och ungdomsnivå. Här gäller det att ge flickor rättvisa förutsättningar vad gäller träningstider, ledare och andra resurser. Men det kanske inte är storföretagen som kan göra något åt det. Utan alla tusentals lokala sponsorer ute i landet. Go for it på gräsrotsnivå helt enkelt!

Under pandemin har spelandet i världen ökat markant, där vår påtvingade hemmatillvaro förstås bidragit. Borttagna restriktioner gör nu att Major-tävlingen i CS:GO i november kan bli av på Avicii Arena. Vi missade ett av världens största e-sportevenemang 2020 – slutspelet i DOTA 2, The International – som skulle avgjorts på samma ställe. Nu får både media och stockholmarna en bättre inblick i denna värld.

Känner du fortfarande att gaming inte är bra bör du kasta en blick på samarbetet mellan Fortnite och TIME Magazine. Tidigare har vi sett DJ-spelningar och rapkonserter live i Fortnite. I höst kan man återuppleva Martin Luther King Jr:s berömda tal ”I have a dream” från 1963. Genom din Fortnite-avatar kan du ta plats vid Lincoln-monumentet tillsammans med andra gamers och få en viktig historielektion.

Därifrån kan du ta dig till en digital utställning, vilken TIME Studios satt ihop för att belysa de orättvisor som den svarta befolkningen fått genomlida. Ytterligare ett exempel på det starka samhällsengagemang som tilltalar den så kallade Gen Z.