Sponsringen i dag har ett högre syfte

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.

Utan en uppdaterad karta är risken stor att hamna vilse 

”Kan du vara snäll att berätta vilken väg jag ska ta härifrån”, sa Alice.

”Det beror ganska mycket på vart du vill komma”, svarade Chesire-katten leende.

”Det spelar inte så stor roll var jag hamnar.”

”Men då spelar det ju heller ingen roll vilken väg du tar!”

Ordväxlingen ur Alice i Underlandet är tänkvärd när det gäller Brand Alliances – och övrig kommunikation. Utan tydliga målsättningar, och en bra strategi, är risken stor att man hamnar var som helst utom dit man vill komma. Efter pandemin har många kunnat göra en omstart. 

Många av de aktiviteter vi har varit vana vid frös plötsligt inne. De var omöjliga att utföra via events. I stället var vi tvungna att styra om för att möta målgrupperna via andra plattformar. Den digitala kreativiteten tog ett jättesprång och här finns mycket att fortsätta arbeta med. 

 

Vi har tidigare skrivit om ”distansfansen”; alltså de som inte nödvändigtvis besöker varje match, konsert, eller utställning – av geografiska, tidsmässiga eller ekonomiska skäl. 

Ändå har de ett grundmurat engagemang för aktiviteten ifråga och är kommunicerbara, fast på lite längre håll. Dessa grupper har faktiskt ökat i storlek under pandemin. 

Naturligtvis kvarstår de trogna kärnmålgrupperna – säsongskortsinnehavare, medlemmar, musikfans, eller konstintresserade. Men tänk på hur empatin växt oss människor emellan under pandemin. 

Ett djupare engagemang

De som tidigare kanske bara varit lite flyktigt intresserade av humanitär- och samhällsaktiviteter har plötsligt fått ett djupare engagemang. De har fått sig en tankeställare och reflekterar oftare på hur omvärlden beter sig. 

I undersökning på undersökning ser vi även hur kraven på avsändaren skruvas upp. I de yngsta generationerna är det en självklarhet att ansvaret för ett rättvist och inkluderande närsamhälle är mycket stort. Och denna inställning smittar av sig. Allt fler äldre sällar sig till de starkare kraven på företagsvärlden. 

Om morgondagens målgrupper ska veta om ni arbetar hållbart och humanitärt så måste ni berätta om det. Folk vill veta mer! De vill kunna välja produkter och leverantörer utifrån ett hållbarhetsperspektiv. 

Företag som inte ställt upp för andra under pandemin, eller tagit fel beslut nu under krigsförödelsen i Ukraina, väljs helt enkelt bort i framtiden. Konkurrensen är så stark i de flesta branscher att det i fortsättningen måste finnas ett ärligt och genomgripande förhållningssätt till dessa frågor. 

Med detta sagt är det ju inte en självklarhet att alla företag ska in och sponsra organisationer som arbetar för världsfreden, minskad fattigdom, svält- och hungerkatastrofer, eller medicinsk forskning. 

Visst, det finns gott om plats för fler samarbeten inom alla dessa områden, men med vår inledning om ett strategiskt grepp är det egentligen en kommunikativ twist vi vill lyfta för alla de företag som arbetar med Brand Alliances.

Vilken väg ska vi ta då?

Strax innan pandemin startade, blommade diskussionerna kring ett företags ”purpose” (ett ”högre syfte”) upp ordentligt. Det blev naturligt att ställa sig frågan varför företaget alls skulle finnas till. 

Vilken nytta gjorde man i samhället? Hur bistod man sina under/målgrupper/fans i vardagen? 

Vi såg redan innan pandemin många sponsorer som vävde in

  • samhällsengagemang i sina satsningar. 
  • Lika stor sponsring till klubbens herr- och damlag. 
  • Sommaraktiviteter för utsatta ungdomar. Lokala insatser för nyanlända. 
  • Insamlingar för minskad mobbning eller ökad forskning. 

Exemplen var många på fina aktiviteter. De goda kommunikativa insatserna var färre. I värsta fall gjorde en del företag så kallad ”syftesdriven reklam”, dvs utan att ett fastslaget syfte genomsyrade hela företaget. 

Aktiviteter som hejades på av en kommunikationsbransch som såg möjligheten att skapa kampanjer med en ”liten tår i ögat”. Och här är det oerhört lätt att gå bort sig...

Vilka effekter vill du nå?

Ta dig därför nu tid att strategiskt utvärdera din situation. Gå då inte fel på vad en strategi är och bör hjälpa dig med – tänk inte initialt på om du ska sponsra fotboll, segling, Rädda Barnen eller Stadsteatern. 

Nej, strategin måste starta i ditt företags värderingar, dess verksamhet, ett tydligt syfte, vilka målgrupper ni vill nå, samt vilka effekter ni vill nå. Först därefter är det dags att välja områden för samarbeten. 

Och när ni funnit era rätta partners, blir det även här ett strategiskt val vilken typ av aktiviteter och kommunikation ni ska skapa för olika målgrupper.

Svårare än så är det faktiskt inte. Ändå satsas så mycket pengar på felriktade val av partners, slarviga avtal, oengagerade kommunikationslösningar, och storögd förvåning när någon frågar ”Vad fick ni ut av detta…?”. 

Att jobba strategiskt är inte tråkigt. Lägg bara lite kraft och ork på en strategisk plattform, så kan den bära dig i många år framöver. Och då finns det gott om tid att leka med kreativiteten i smarta lösningar efteråt.

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

Svenska Bandyförbundet drabbas av en rekordstor ekonomisk smäll. Nu avslöjas att underskottet är på nästan 5 miljoner kronor för 2022/2023. En av anledningarna är att Ryssland exkluderats och att det internationella utbytet inte  blev som det var tänkt.

Idrotten kan vara en riskmiljö för mäns våld mot kvinnor. Samtidigt är idrottsrörelsen en viktig aktör för att minska detta allvarliga samhällsproblem. Det visar en regeringsrapport från Centrum för idrottsforskning.

–  Ideella ledare, volontärer och frivilliga föräldrar har motivationen, viljan och energin finns stora möjligheter, fortsätter Susanne Strand

All mat som blir över från Blodomloppet Stockholm den 13-14 juni skaskänkas till akutboenden i staden redan samma kväll. Initiativet, som görs i samarbete med Stockholms Stadsmission och DB Schenker, innebär att fler människor som lever i utsatthet kan äta sig mätta.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Norge och skidsport.Då finns det pengar om nån gång, kan vi tro.Men det stämmer inte alls. .På onsdagen fick landslagsåkarna beskedet att det blir nedskärningar till kommande säsong på grund av ekonomin.

Intresset för Obos Damallsvenskan fortsätter att stiga; det mediala intresset ökar liksom publiksiffrorna. Också intresset från spelmarknaden ökar. Generellt spelas det för 20 miljoner kronor på varje damallsvensk match, en tredubbling jämfört med för tre år sen. Med den ökade omsättningen ökar också risken för matchfixning. Något som Elitfotboll Dam (EFD) och huvudsponsorn Svenska Spel aktivt informerat samtliga lag i damallsvenskan och Elitettan om under våren.

Expressen har tagit ett nytt, kreativt grepp.  Med början på onsdagen inleds  den nya podden:  "Läget". Varje vardag släpps en nytt avsnitt med mix av nyheter. Där finns Sport men också nöje, krim, politik och längre fördjupningar. 

– Vi vill fånga lyssnaren som är i farten och snabbt vill få en uppdatering på väg hem från jobbet eller skola, när de handlar, lagar mat eller tränar, säger programledaren Sally Sjöberg.

SHL-ishockeyn köpkarusell snurrar vidare, trots alla kristecken i svensk ekonomi. På torsdagen offentliggjordes att Linus Omark, 36 år, bryter sitt kontrakt med schweiziska Servette Geneve och flyttar hem till Luleå.

 En affär som knappast varit möjlig om inte it-miljardären och Luleå-supportern Gustav Porser agerat i bakgrunden.  Omark har en succésäsong bakom sig, han bidrog i hög grad till Servettes ligaguld med 56 poäng plus 12 poäng i slutspelet.