Ordväxlingen ur Alice i Underlandet är tänkvärd när det gäller Brand Alliances – och övrig kommunikation. Utan tydliga målsättningar, och en bra strategi, är risken stor att man hamnar var som helst utom dit man vill komma. Efter pandemin har många kunnat göra en omstart. 

Många av de aktiviteter vi har varit vana vid frös plötsligt inne. De var omöjliga att utföra via events. I stället var vi tvungna att styra om för att möta målgrupperna via andra plattformar. Den digitala kreativiteten tog ett jättesprång och här finns mycket att fortsätta arbeta med. 

Vi har tidigare skrivit om ”distansfansen”; alltså de som inte nödvändigtvis besöker varje match, konsert, eller utställning – av geografiska, tidsmässiga eller ekonomiska skäl. 

Ändå har de ett grundmurat engagemang för aktiviteten ifråga och är kommunicerbara, fast på lite längre håll. Dessa grupper har faktiskt ökat i storlek under pandemin. 

Naturligtvis kvarstår de trogna kärnmålgrupperna – säsongskortsinnehavare, medlemmar, musikfans, eller konstintresserade. Men tänk på hur empatin växt oss människor emellan under pandemin. 

Ett djupare engagemang

De som tidigare kanske bara varit lite flyktigt intresserade av humanitär- och samhällsaktiviteter har plötsligt fått ett djupare engagemang. De har fått sig en tankeställare och reflekterar oftare på hur omvärlden beter sig. 

I undersökning på undersökning ser vi även hur kraven på avsändaren skruvas upp. I de yngsta generationerna är det en självklarhet att ansvaret för ett rättvist och inkluderande närsamhälle är mycket stort. Och denna inställning smittar av sig. Allt fler äldre sällar sig till de starkare kraven på företagsvärlden. 

Om morgondagens målgrupper ska veta om ni arbetar hållbart och humanitärt så måste ni berätta om det. Folk vill veta mer! De vill kunna välja produkter och leverantörer utifrån ett hållbarhetsperspektiv. 

Företag som inte ställt upp för andra under pandemin, eller tagit fel beslut nu under krigsförödelsen i Ukraina, väljs helt enkelt bort i framtiden. Konkurrensen är så stark i de flesta branscher att det i fortsättningen måste finnas ett ärligt och genomgripande förhållningssätt till dessa frågor. 

Med detta sagt är det ju inte en självklarhet att alla företag ska in och sponsra organisationer som arbetar för världsfreden, minskad fattigdom, svält- och hungerkatastrofer, eller medicinsk forskning. 

Visst, det finns gott om plats för fler samarbeten inom alla dessa områden, men med vår inledning om ett strategiskt grepp är det egentligen en kommunikativ twist vi vill lyfta för alla de företag som arbetar med Brand Alliances.

Vilken väg ska vi ta då?

Strax innan pandemin startade, blommade diskussionerna kring ett företags ”purpose” (ett ”högre syfte”) upp ordentligt. Det blev naturligt att ställa sig frågan varför företaget alls skulle finnas till. 

Vilken nytta gjorde man i samhället? Hur bistod man sina under/målgrupper/fans i vardagen? 

Vi såg redan innan pandemin många sponsorer som vävde in

• samhällsengagemang i sina satsningar. 
• Lika stor sponsring till klubbens herr- och damlag. 
• Sommaraktiviteter för utsatta ungdomar. Lokala insatser för nyanlända. 
• Insamlingar för minskad mobbning eller ökad forskning. 

Exemplen var många på fina aktiviteter. De goda kommunikativa insatserna var färre. I värsta fall gjorde en del företag så kallad ”syftesdriven reklam”, dvs utan att ett fastslaget syfte genomsyrade hela företaget. 

Aktiviteter som hejades på av en kommunikationsbransch som såg möjligheten att skapa kampanjer med en ”liten tår i ögat”. Och här är det oerhört lätt att gå bort sig...

Vilka effekter vill du nå?

Ta dig därför nu tid att strategiskt utvärdera din situation. Gå då inte fel på vad en strategi är och bör hjälpa dig med – tänk inte initialt på om du ska sponsra fotboll, segling, Rädda Barnen eller Stadsteatern. 

Nej, strategin måste starta i ditt företags värderingar, dess verksamhet, ett tydligt syfte, vilka målgrupper ni vill nå, samt vilka effekter ni vill nå. Först därefter är det dags att välja områden för samarbeten. 

Och när ni funnit era rätta partners, blir det även här ett strategiskt val vilken typ av aktiviteter och kommunikation ni ska skapa för olika målgrupper.

Svårare än så är det faktiskt inte. Ändå satsas så mycket pengar på felriktade val av partners, slarviga avtal, oengagerade kommunikationslösningar, och storögd förvåning när någon frågar ”Vad fick ni ut av detta…?”. 

Att jobba strategiskt är inte tråkigt. Lägg bara lite kraft och ork på en strategisk plattform, så kan den bära dig i många år framöver. Och då finns det gott om tid att leka med kreativiteten i smarta lösningar efteråt.