Idrotten har sin struktur som bygger på resultat i en eller annan form.

Att kunna leva på sin hobby är många människors dröm och ett sätt att tidigt upprätta en målsättning.

Många fotbollssparkande småkillar lyckades bli professionella i utländska klubbar på 50-talet och senare även i Sverige. Den amatöristiska idrottsidén var och är fortfararde stark i Sverige.

Ändå var det så att duktiga spelare inte bytte klubb till en början eftersom lojaliteten mot kamraterna var starkare än möjligheten att själv utvecklas i en mer professionell miljö. Pengar som transaktionsmedel, vilket  skulle kunna underlättat  klubbyten, fanns inte. Folkrörelsetraditionen och idealism dominerade.

Turneringarna blev marknadsplatser

Men i takt med medias utveckling blev vissa spelare inte bara kända utan även idoler vilket skapade uppmärksamhet och intresse från utlandet. De internationella turneringarna blev marknadsplatser och en slags "skönhetstävlingar".

Köp och försäljning av spelare tog i praktiken fart efter de olympiska spelen 1948, då Gunnar Nordahl uppmärksammades och flyttade till Italien. Där hade fotbollsklubbarna redan funnit sin affärsmodell med köp och försäljning av spelare och andra kringaktiviteter som breddade intäktsströmmarna.

Därefter har fotbollen blivit en viktig business med hög grad av kommersialisering i de flesta europeiska länder, inklusive Sverige.

VM i Sverige 1958 blev genombrottet för TV, det dominanta fenomenet bakom den indirekta upplevelsen. Men precis som andra branscher har fotbollsbusiness många särdrag.

Att vinna över kunder

Företagande är också en ständig tävling. För företagsledaren är det en fråga om överlevnad och om att vinna över kunder från sina konkurrenter.

En match utspelas under 90 minuter och involverar två gånger elva spelare. Tiden på matchplanen är en mycket liten del av den totala tid som verksamheten tar i anspråk. Ändå är det, som i fotboll, dessa ynka 90 minuter - själva spelet, när bollen är i rörelse brukar uppta ca hälften dvs bara 23 minuter av en halvlek - som märks mest.

Långt fler personer än de på planen har också varit med i förberedelserna. Mediernas bevakning av idrottsmän och idrottsledare gör att dessa måste ta ställning till sin egen förmåga och ambition på ett mer tydligt sätt än inom företagsvärlden där mycket förblir företagshemligheter.

Tydliga mål och resultat

En fördel med en match är att de utförda prestationerna kan bedömas omgående och på ett öppet sätt. Vilka som är vinnarna är uppenbart för alla.

Den synliga och koncisa prestationen i företagets resultat- och balansräkning, det som räknas som framgång, presenteras däremot endast en gång om året.

Däremot är resultatet mycket tydligt ideligen i en klubb med matchresultaten, hur ledare och spelare bedöms, med förväntningarna och med anhängarnas reaktion. Och inte minst, beaktandet av den kontinuerliga mediabevakningen.

Kan utveckla affärerna

En viktig fråga är vad sportens värld, utöver den öppna och mätbara prestationen, kan tillföra företagare? Jag vill påstå att idrotten har egenskaper i sitt regelsystem och i utövarnas sätt att förbereda och genomföra matcher som kan skapa idéer hos affärsutvecklande företagare.

Ett exempel kan vara bedömningen av spelarens/medarbetarens prestationer. En högerback som gång på gång släpper förbi sin motspelare på kanten kan efter en knapp halvlek bedömas som "oduglig" och bytas ut.

Idrotten ger direkta signaler för åskådaren direkt. Slutresultatet ger även en tydlig signal om hur laget (det hade här kunnat vara företaget) presterat. Analogier av detta slag förekommer ofta och är användbara inom en rad olika vetenskaper.

Att söka efter likheter och associationer mellan managementutveckling och fotbollsverksamhet kan ge nyttiga erfarenheter.

Sten Söderman