Kostnadsfrågan främst. Som världsmedborgare vill man veta vad som gick fel. Olika siffror har nämnts såsom den planerade 14 miljarderssatsningen som uppgetts sluta på 300 miljarder. Var det felplanering från början och/eller oskickligt genomförande under projektets gång? Blev det väldigt bråttom (typ en låda spik måste skaffas och levereras med helikopter), höjdes ambitionen på slutet (inte ovanligt i byggprojekt) eller är det bara slarv med kontrollerna s.k. korruption.

Hur mycket måste Putin riva?

Att se denna oväntade kostnadsutveckling liknas vid en planets förutbestämda bana leder till funderingen om denna prislapp ska bräckas nästa gång. Var ska det sluta? Är det SOK:s nye president (som inte ens kom till evenemanget) som ska stoppa utvecklingen? Miljöförstöringen lär ha varit stor och hänsynslös då nya motorvägar byggdes, dalgångar täpptes till liksom floder. Människor tvångsevakuerades och bostadsområden revs. Vad ska man göra med alla nya byggnader i framtiden?

Resursförbrukningen verkar bli ett problem för de flesta stora evenemang. Förläggningar och arenor kan inte användas utan måste rivas, det hände efter fotbolls-VM i Japan men har hänt också på andra ställen. Vad vet vi om detta i fallet Sotchi?

President Putin vill visa upp makt, teknik och Rysslands nya välfärd kan man ana, men man får inte veta till vilket pris. Det har uppenbarligen  slösats rejält med skattepengar, vilket säkert många ryssar tycker är det pris som landet måste ta.

Kameramännen på golvet

Vad betyder spelen för sponsorer som Coca Cola och McDonald? Vilka siffror talar de om, hur många flera hamburgare säljs under och efter ett OS? Som konsument tycker man att det kunde ligga i allmänhetens intresse att bli bättre informerad. Hur lättlurade är vi? Hur många av oss springer ut och köper en Coca snarast vi sett en skymt av dess reklam? I USA verkar konsumenterna ha mer att säga till om då tittarna i Superbowl härom veckan fick veta att en enda sekund i TV-rutan kostade sponsorn 1 miljon svenska kronor. 

Min svenska TV- och sport-nördkamrat är mycket nöjd med sändningarnas kvalitet. Särskilt när störtloppskillarna lämnade startbåset då kameramännen satt med sina kameror på golvet nästan under skidorna vilket skapade en känsla av närhet som aldrig tidigare. Upplevelsen var total och detaljerad.

Nörden tyckte att totalplaneringen var uppenbar vid inmarschen då vackra ryska flickor gick före vart och ett av de skilda landslagen. Alla flickorna hade en fräck slits på framsidan av den långa kjolen, alla utom hon som marscherade före det iranska landslaget, hon hade ingen slits.

Måste skylta om

Min kamrat som jobbar med TV-rättigheter, tycker att reglerna som OS ensidigt har formulerat är alltför hårda. SOK:s top sponsorer, som just Coca Cola, är alldeles för prioriterade. Världen är ju kommersialiserad och atleter som skidåkare har flera sponsorer och tillhörigheter.

Nio dagar för spelens öppnande och fram till och med tre dagar efteråt får de tävlande inte förknippas med en sponsor som inte är en av OS-sponsorerna.

Petter Northug exempelvis, som sponsras av Coop Norge och som normalt finns i nästan varje norskt skyltfönster, måste alltså tas bort. Det är många fönster som måste skyltas om. Men hittills kanske inte den norske Coopen tycker att det gör så mycket....

Min norska vän efterlyser "folkfesten", den stämningen finns bara inte i Sotchi.

"Passion, inte manipulation"

Jag ringde min pakistanska favoritstudent som förstås har sitt utvecklingsperspektiv. Han menar att:

1) OS är en god plattform att stödja idrott och hälsosamt liv i utvecklingsländer men det krävs en massa lobbying för att något av dessa länder ska få spelen ("vi har ofta inte de nödvändiga musklerna").

2) intäkterna från olympiader ska ju i utvecklingsländer användas för att bygga idrottsanläggningar arenor, gym och byggnader for skilda slags rekreation.  "But I am not sure what IOC does about this…"

3) Det var en massa medial uppmärksamhet omkring Sotchi, och trassliga organisations problem, men jag har förstått att dom lyckades sy ihop det hela till starten. Behovet är stort att hålla isär ”power politics” och sport. Sportmannaskap handlar om ”passion” och inte ”manipulation”, framhåller han.

Utomordentligt dumt

En annan vän med funderingar är en gammal löparkamrat som är kanadensare och numera bor i Vancouver. Jag vältrade över mina funderingar på honom kring OS och dess betydelse. Han reagerade blixtsnabbt på den löjligt höga totalkostnaden för Sotchi-spelen, men ansåg att alternativet att hålla alla sommar-OS på en och samma ort och likadant med vinterspelen är ett utomordentligt dumt förslag då poängen är just den nya stämning samt begeistring som skapas genom en ny ort.

Att Putin satsade 300 miljarder är väl inte märkligt i dagens värld där olympiska spel inte skiljer sig mycket från andra fenomen enligt min löparkamrat som fortsätter ”... we want a strong Russia as a counter-balance to the US and China”, strunt i vad det kostar.

Vi borde kanske vara glada att den ryske presidenten spenderar pengar på OS istället för på vapen.

De blev avlivade!

Städer och länder måste bära den fulla kostnaden för spelen, det bör inte vara någon subventionering. Se på Montreal som nyligen gjorde sin sista avbetalning på sitt OS 1976, berättar löparvännen. Det positiva med vinterspelen är de nya sporterna. Men visst bör de som beslutar välja platser med större omsorg.” I hope that the Sochi infrastructure does not go the same way as Athens”.

Min ryska universitetskollega hävdar inte oväntat att dessa spel är en fin PR-möjlighet för Ryssland och att evenemanget enar det ryska folket. Men visst verkar det kosta en hel del, det är helt enkelt en skoningslös stöld av resurser från folket, menar han. Men det är bara den del av befolkningen – de som har tillgång till sociala medier- som ser detta.

Men värst tycker många är att myndigheterna har avlivat alla hemlösa hundar i trakten!