1965 drog några entusiaster i Sydsverige igång det som sedan 70-talet utvecklats till världens största orienteringstävling. Efter 55 upplagor blev det pandemipaus 2020-2021 och den 24 juli tredje gången gillt med invigning på Studenternas IP i Uppsala.

En del kallar 55+ för guldåldern och arrangörerna av den 56:e upplagan av O-Ringen har gjort allt de kan för att tävlingsveckan ska bli guldkantad:

• Valet av guldterräng i Lunsen, där tre av fem etapper avgörs.

• Guldfärgade funktionärskläder.

• Ett riktigt guldläge med alla arenor på cykelavstånd från både Uppsala C och O-Ringenstaden vid Campus Ultuna.

Världseliten borde vara med

Ett orosmoln när det gäller guldstänk är dock att EM i Estland ligger direkt efter femdagarstävlingen, vilket gör att hela världseliten sannolikt inte kommer till start. Att Internationella Orienteringsförbundet inte kan ge O-Ringen VIP-status och anpassa det övriga världscupprogrammet utifrån att världens mest prestigefyllda tävling alltid avgörs vecka 30 är för mig en gåta. 

Med prispengar på totalt 436 000 kr, mediabevakning och publiktryck i en klass för sig, vore det naturligt att med gemensamma krafter se till att eliten mangrant lockas att ställa upp – varje år!

En annan utmaning när det gäller att locka deltagare till den kringresande cirkus som O-Ringen utgör stavas solskensorientering. Andelen deltagare som går all-in och föranmäler sig till alla fem tävlingsdagarna har minskat på senare år. Fler och fler bestämmer sig nära inpå och ställer bara upp om sommarträningen flutit på bra, om kompisarna hänger på – och om solen dessutom skiner… 

Tröskeln för att ta sig ut till tävlingarna får inte heller vara för stor. Blir 2022 året då en större massa som bor på rimligt avstånd från Uppsala faktiskt tar tåget för att hitta ut i skogen?

Hållbart resande viktig pusselbit

Antalet skogs-orienteringstävlingar som det går enkelt att resa kollektivt till runt om i landet är lätträknade, men även 2023 siktar arrangörerna på hållbart resande, med tåg till etapperna runt om i Årefjällen. 

I O-Ringen AB:s framtidsstrategi läggs stor vikt vid att skapa ett mer hållbart arrangemang, såväl miljömässigt som socialt och ekonomiskt. 

Samtidigt ser man en utmaning i att byta plats varje år och den ständiga paradoxen att försöka kombinera vildmarksupplevelser med tillgänglighet och möjligheter att nyttja befintlig infrastruktur. 

Möjligheten att resa smidigt utan bilköer till, från och inom den destination som O-Ringen landar på från år till år är central i jakten på deltagare. Jag är därför övertygad om att logistiken kommer spela stor roll även vid kommande arrangemang – inte minst för solskensorienterarnas skull. 

När O-Ringen AB kunde börja anställa nya medarbetare efter att pandemirestriktionerna släppte i inledningen av året, var det därför ingen skräll att en ny logistikansvarig kom på plats ungefär samtidigt som bolagets nye VD Claes Forsberg.

O-Ringen en våt dröm

Apropå nya chefer – när jag som ny ordförande i Katrineholms orienteringsklubb träffade det lokala marknadsföringsbolagets nye VD första gången i våras lyfte han direkt O-Ringen som “varje destinations våta dröm” utifrån perspektivet turistekonomiska effekter. 2019 beräknades deltagarna äta, bo och shoppa för 143 miljoner – så att det finns drömmar inom besöksnäringen är lätt att förstå. 

Tyvärr gjorde jag honom direkt lätt besviken. Dels hölls den senaste upplagan i grannkommunerna Norrköping och Finspång, men framförallt kräver ett O-Ringenarrangemang en enorm ideell arbetsinsats som vi inte förmår att uppbringa i västra Sörmland inom överskådlig tid.

I Uppsala kavlar dock ett tusental funktionärer nu upp sina guldgula tröjärmar för att välkomna alla världens orienterare, tågandes från Arlanda, Dalarna, Jämtland eller Norrlandskusten, med husvagn från landsorten – eller bara över dagen med regional- eller pendeltåg.