Kent Carlssons bok ger förklaringar
Krönika | Publicerad: 2022-09-22 16:41
Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.
Hur kunde en stormakt som Sverige i stort sett försvinna från den internationella tenniskartan?
Frågan har stötts och blötts genom åren.
Men jag vågar påstå att den aldrig genomlysts så grundligt som i den tidigare världssexan Kent Carlssons självbiografi.
Kent och medförfattaren Andreas Slätt har gjort hundratalet djupintervjuer med bland andra spelare, tränare och journalister som från in- respektive utsidan sett det blågula förfallet.
Hur var det möjlligt?
Detta föregicks av en storhetstid som på sitt sätt var lika anmärkningsvärd som raset. För hur kunde det till exempel gå att med så begränsade möjligheter till utomhusspel få fram så många stjärnor i en sport som huvudsakligen spelades utomhus?
Och hur var det överhuvudtaget möjligt?
Världsettorna Björn Borg, Stefan Edberg och Mats Wilander ger i boken sin syn på faktorerna som låg bakom vad som senare kom att kallas ”Det svenska tennisundret”.
Varför förvaltades då inte detta?
Wilander menar att raset började i och med att svensk tennis övergav sin tidigare så framgångsrika spelstrategi. Oavsett om det handlat om en baslinjespelare eller serve/volley-spelare hade strategin varit densamma: säkerheten sattes främst.
Tappade kompisandan
”Vi tappade således vår svenska identitet som bottnade i att alltid hålla bollen i spel”, säger Wilander i boken och fortsätter:
”Kort därefter tappade svensk tennis den inarbetade lagsammanhållningen – se kompisandan – och då var det ridå”.
Efter att ha följt tennisen i drygt 40 år kan jag inte annat än att skriva under på hans ord. Samtidigt måste vi konstatera att kompisandan i ”kullarna” närmast efter Wilander & Co:s var oerhört mycket bättre än den vi sett under de senaste åren.
Oavsett hur osannolikt det varit att Sverige en dag skulle dominera på tenniscirkusen så var det precis vad som skedde på 1980-talet.
Då hade klubbar, distrikt, förbund och inte minst alla ideellt arbetande tränare och ledare tillsammans skapat något helt enastående.
Efter det handlade det ”bara” om att förvalta.
Att Sverige skulle lyckas hålla sin position som världsledande var det förmodligen få som trodde.
Men ännu färre befarade ett förestående förfall.
Tränaren Tim Klein gjorde det. 1988 – då Sverige genom Mats Wilander och Stefan Edberg tog samtliga fyra Grand Slam-titlar – varnade Klein i en SvD-artikel för att Sverige var på väg att bli en B-nation.
Klein blev utskrattad och hånad av etablissemanget.
Något liknande hände tre år senare Kent Carlsson då han av Svenska tennisförbundet blivit inbjuden som föreläsare på ett tränarsymposium.
Carlsson – med nio ATP-titlar på meritlistan – berättade om konceptet bakom sina och svensk tennis stora framgångar.
Han fick starkt mothugg från några åhörare som menade att den tennis de svenska världsstjärnorna spelat inte längre var konkurrenskraftig. I avsaknad av stöd från andra åhörare stärktes Carlsson i sin oro för att svensk tennis var på väg att växla in på okänt spår i stället för att fortsätta utveckla det som gett så bra resultat.
Inte logiskt efter succéåren
Ännu oroligare blev han då förbundet på symposiet redovisade en mycket svag ekonomi.
”Hur kunde den vara skral när svensk tennis bland annat varit i sju raka Davis Cup-finaler och hade haft en hejdundrande framgångssaga under 80-talet med tillhörande tunga sponsorer som exempelvis Beckers Färg, vars avtal låg i 20-miljonersklassen”, skriver Carlsson i boken.
När förbundet på symposiet dessutom förklarade att unga spelare inte längre skulle skickas ut på internationella tävlingar började Kent Carlsson att känna sig alltmer uppgiven. Ja, i själva verket kokade han faktiskt av ilska.
Han lämnade lokalen och berättar i boken att han i samma stund förlorade mycket av den energi han alltid tidigare känt för svensk tennis.
Tyvärr var han inte ensam om den känslan. Många av de som på och utanför banan gjort svensk tennis världsledande nonchalerades och förpassades till historien.
Med det gick oerhört mycket kunskap, erfarenhet och klokskap förlorad.
Ville inte förvalta
De som tog över hade inga tankar på att förvalta och förädla ”Det svenska tennisundret”.
I mina ögon drevs det nya styret av ett enormt självbekräftelsebehov.
Det skulle inte uppfyllas genom att ”bara” förvalta och förädla.
Endast genom att från grunden skapa något de själva en dag skulle kunna tillskriva sig äran för kunde de få ett erkännande som motsvarade bekräftelsebehovet.
Hur det gick vet vi. I dag återstår bara spillror av vad som var ett imponerande och i alla länder beundrat storverk.
De ansvarigas egoism har stått svensk tennis mycket dyrt.
Mest lästa just nu
AIK Fotboll, noterat på NGM, hade intäkter från rörelsen på 65,6 miljoner kronor under det andra kvartalet i år, jämfört med 57 miljoner motsvarande kvartal i fjol.
Och som av en lycklig händelse genomförde AIK ytterligare en mångmljonförsäljning på fredagen då Lamine Fanne såldes till Luton.
På två affärer har AIK tjänat nästan 100 miljoner.
I slutet av året öppnar Göteborgs Tenniscenter, efter ombyggnad och anpassning av en anläggning som tidigare var Padel Center Delsjön.
Bakom satsningen står fem göteborgare med ett stort engagemang för svensk tennis. En av dessa är den förre storspelaren Magnus Gustafsson som nu får en permanent bas för sin verksamhet som sedan 2012 är inriktad mot att utbilda och utveckla unga talanger i regionen.
De blev kollegor och vänner. Sven-Göran Eriksson tränade Degerfors fotbollslag, Curt Einarsson tränade Boltics bandylag i skiftet mellan 70- och 80-tal. De var värmländska kollegor i början på ny karriär.
Vi hade mycket att diskutera eftersom vi hade likadana erfarenheter, minns Curt och tänker framför allt på åren 1975-91
Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.
Det sker synnerligen lämpligt. Dagen innan invigningen av Paralympics i Paris kan Sveriges Paralympiska Kommitté visa upp ett nytt vässat sponsorkontrakt medJYSK som huvudsponsor, Ja, i själva verket är det en fortsättning på en enighet från 2006, sedan växte och i dag gäller flera parasportförbund runt om i Europa.
Sveriges Paralympiska Kommitté och Parasport Sverige har lyckats förlänga uppgörelsen med JYSK i ytterligare fyra år och 2006 och nu förstärks avtalet när företaget kliver upp som huvudsponsor.
Den nionde vinnaren i Folkspels nya JOYNA-lotteri win-win drogs i fredags och Hans Bull från Falun vann 100 000 kr. Fotbollsklubben Falu BS sålde den vinnande lotten och för det belönades även klubben med 100 000 kr, som går direkt till föreningens verksamhet.
Nu är vi långt från Tipsextra... Premier Legaue i TV serveras vid tio supersöndagar med välknda profiler vid sidlinjen, nämligen Fredrik Ljungberg, Peter Schmeichel och Jaap Stam.
– Det känns väldigt häftigt att ge tittarna en studio på plats i Premier League. Ett nytänkande som vi är väldigt stolta över, säger Viaplays sportchef Erik Westberg.
IFK Norrköping blir starkt kritiserat, Klubben går nu ut med Information om att det bllir en större ekonomisk förlust än väntat i det kommande bokslutet. Lägre intäkter och färre spelarförsäljningar än förväntat är skälen. Samtidigt är landslagsspelaren, Linus Wahlqvis, mycket kritisk och menar att klubben slarvade bort en övergång när hans förra radarkamrat, Alexander Fransson ville återvända till klubben, men nobbades av IFK.
Skriv kommentar