Kent Carlssons bok ger förklaringar
Krönika | Publicerad: 2022-09-22 16:41
Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.
Hur kunde en stormakt som Sverige i stort sett försvinna från den internationella tenniskartan?
Frågan har stötts och blötts genom åren.
Men jag vågar påstå att den aldrig genomlysts så grundligt som i den tidigare världssexan Kent Carlssons självbiografi.
Kent och medförfattaren Andreas Slätt har gjort hundratalet djupintervjuer med bland andra spelare, tränare och journalister som från in- respektive utsidan sett det blågula förfallet.
Hur var det möjlligt?
Detta föregicks av en storhetstid som på sitt sätt var lika anmärkningsvärd som raset. För hur kunde det till exempel gå att med så begränsade möjligheter till utomhusspel få fram så många stjärnor i en sport som huvudsakligen spelades utomhus?
Och hur var det överhuvudtaget möjligt?
Världsettorna Björn Borg, Stefan Edberg och Mats Wilander ger i boken sin syn på faktorerna som låg bakom vad som senare kom att kallas ”Det svenska tennisundret”.
Varför förvaltades då inte detta?
Wilander menar att raset började i och med att svensk tennis övergav sin tidigare så framgångsrika spelstrategi. Oavsett om det handlat om en baslinjespelare eller serve/volley-spelare hade strategin varit densamma: säkerheten sattes främst.
Tappade kompisandan
”Vi tappade således vår svenska identitet som bottnade i att alltid hålla bollen i spel”, säger Wilander i boken och fortsätter:
”Kort därefter tappade svensk tennis den inarbetade lagsammanhållningen – se kompisandan – och då var det ridå”.
Efter att ha följt tennisen i drygt 40 år kan jag inte annat än att skriva under på hans ord. Samtidigt måste vi konstatera att kompisandan i ”kullarna” närmast efter Wilander & Co:s var oerhört mycket bättre än den vi sett under de senaste åren.
Oavsett hur osannolikt det varit att Sverige en dag skulle dominera på tenniscirkusen så var det precis vad som skedde på 1980-talet.
Då hade klubbar, distrikt, förbund och inte minst alla ideellt arbetande tränare och ledare tillsammans skapat något helt enastående.
Efter det handlade det ”bara” om att förvalta.
Att Sverige skulle lyckas hålla sin position som världsledande var det förmodligen få som trodde.
Men ännu färre befarade ett förestående förfall.
Tränaren Tim Klein gjorde det. 1988 – då Sverige genom Mats Wilander och Stefan Edberg tog samtliga fyra Grand Slam-titlar – varnade Klein i en SvD-artikel för att Sverige var på väg att bli en B-nation.
Klein blev utskrattad och hånad av etablissemanget.
Något liknande hände tre år senare Kent Carlsson då han av Svenska tennisförbundet blivit inbjuden som föreläsare på ett tränarsymposium.
Carlsson – med nio ATP-titlar på meritlistan – berättade om konceptet bakom sina och svensk tennis stora framgångar.
Han fick starkt mothugg från några åhörare som menade att den tennis de svenska världsstjärnorna spelat inte längre var konkurrenskraftig. I avsaknad av stöd från andra åhörare stärktes Carlsson i sin oro för att svensk tennis var på väg att växla in på okänt spår i stället för att fortsätta utveckla det som gett så bra resultat.
Inte logiskt efter succéåren
Ännu oroligare blev han då förbundet på symposiet redovisade en mycket svag ekonomi.
”Hur kunde den vara skral när svensk tennis bland annat varit i sju raka Davis Cup-finaler och hade haft en hejdundrande framgångssaga under 80-talet med tillhörande tunga sponsorer som exempelvis Beckers Färg, vars avtal låg i 20-miljonersklassen”, skriver Carlsson i boken.
När förbundet på symposiet dessutom förklarade att unga spelare inte längre skulle skickas ut på internationella tävlingar började Kent Carlsson att känna sig alltmer uppgiven. Ja, i själva verket kokade han faktiskt av ilska.
Han lämnade lokalen och berättar i boken att han i samma stund förlorade mycket av den energi han alltid tidigare känt för svensk tennis.
Tyvärr var han inte ensam om den känslan. Många av de som på och utanför banan gjort svensk tennis världsledande nonchalerades och förpassades till historien.
Med det gick oerhört mycket kunskap, erfarenhet och klokskap förlorad.
Ville inte förvalta
De som tog över hade inga tankar på att förvalta och förädla ”Det svenska tennisundret”.
I mina ögon drevs det nya styret av ett enormt självbekräftelsebehov.
Det skulle inte uppfyllas genom att ”bara” förvalta och förädla.
Endast genom att från grunden skapa något de själva en dag skulle kunna tillskriva sig äran för kunde de få ett erkännande som motsvarade bekräftelsebehovet.
Hur det gick vet vi. I dag återstår bara spillror av vad som var ett imponerande och i alla länder beundrat storverk.
De ansvarigas egoism har stått svensk tennis mycket dyrt.
Kommentera
Vad anser du? Låt oss diskutera, antingen med Facebook – eller med kommentarer direkt på sidan.
- Kommentera med Facebook
- Kommentera utan Facebook
Skriv kommentar
Mest lästa just nu
När pingislivet kändes som allra bäst för Bordtennisförbundet, då blossar en infekterad strid upp med stjärnan Truls Möregårdh.
Det gav det andra. Framgångar i OS i Paris, stor uppmärksamhet, Flera framträdande spelare, en ungdomsidol växte fram och en megastor sponsor.Crafts miljardär, Torsten Jansson visade sin kärlek till sporten och inte nog med det. Han lät bygga en ny intenationell pingisarena i Småland.
Gothenburg Tennis Center är en nytennishall mitt i Delsjöns natur- och idrottsområde där en mängd föreningar inom helt olika idrotter bedriver sin verksamhet. Gothenburg Tennis Center arbetar med att utbilda och utveckla unga tennistalanger och vara ett komplement till de befintliga tennisklubbarna i regionen. Via fler banor i regionen skapas också fler möjligheter för barn och unga att börja att spela tennis, samtidigt som det skapar förutsättningar för de unga spelare som vill göra en elitsatsning .
Inte minst Ebba Andersson själv var förvånad och hade svårt att hitt a orden. Hon ville förklara hur det kunde gå till att hon vann igen i detta VM. På nytt besegrade hon Therese Johaug i en sekundstrid.
–Jag är själv lika överraskad, faktiskt, sa hon till Viaplay efter målgång. Indirekt medgav Ebba att inte ens hon själv hade trott att det skulle vara möjligt.
Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.
I en intensiv nyhetsflora försvann förra veckan det här högst anmärkningsvärda budskapet: ”Via Gräsroten delar Svenska Spel varje år ut 35 miljoner kronor till ungdomsidrotten och föreningslivet i Sverige”.
Delstatliga Telia säljer sin tv och media-verksamhet till Schibsted Media. Tidigare förlusttyngda TV4 är den stora delen.
Affären påverkar åtskilliga sportintresserade människor.
MFF satsar på en stjärnvärvning. Islänningen Arnór Sigurdsson är klar för klubben.
26-åringen håller dokumenterat hög klass och när MFF fick chansen accepterades att han kostar några miljoner. an får tröja nummer åtta och ansluter till laget nästa vecka.Tränaren Henrik Rydström är lyrisk :– Tittar man på vad han gjorde i allsvenskan, så var det en offensiv av högsta klass. Han kan spela i olika offesiva positioner. Han kan vara åtta, tia eller ytter.
