Jag, ett galet hockeyfan!
Våra stjärnor har med rätta hyllats på Idrottsgalan och många av dem som inte prisades på scenen syntes i TV-sändningen. Både härligt och stundtals känslosamt.
Bakom dessa stjärnor finns idealisterna. De som formar unga idrottare till att orka träna mer, bli lite bättre. Idealister som är formella – eller informella – ledare. Som materialförvaltarna!
Kort sagt, alla frivilliga som vanligen är förälder till någon inom idrotten och som vid sidan av ett vanligt arbete tillbringar åtskilliga timmar varje vecka för att skapa dem vi kan beundra på Idrottsgalan om ett antal år.
Oförglömlige "Pudding"
Jag satte mig ned för en fikastund med en materialare i en hockeyklubb i Stockholmsområdet. Han har inte nått upp till Anders ”Pudding” Weiderståls nivå – Tre Kronors materialförvaltare under 35 år och invald i Sveriges Hockey Hall of Fame. Och dit lär han förmodligen aldrig nå, utan nöjer sig med att i första hand köra på till dess sonen gått ut ur gymnasiet.
Men sannolikt blir det längre än så. Hockey är hans, hustruns – ja, hela familjens liv. Hemma, när TV:n står på, är det absolut vanligaste att det visas hockey i rutan. Från NHL, Sverige eller någon annanstans.
Själv är jag sedan barnsben hockeyfrälst. Har tillbringat många timmar på Hovet, men själv aldrig varit framgångsrik spelare. Fick en gång, som 13-åring, hoppa in som reserv för reserven i en match som spelades på just Hovet och minns egentligen bara två fadäser från förlustmatchen.
Det omöjliga inträffar
I första perioden stod det och vägde och vår bästa spelare var på väg framåt genom mittzonen. Men han blev avblåst för offside – jag ramlade och gled före honom in i anfallszon.
Sedan det värsta. Tror det var i andra perioden. Jag skulle teka i min lånade utrustning. Böjer mig fram, koncentrerar mig på pucken i domarens hand när jag känner att det släpper. Hängslena.
Ungefär samtidigt när pucken släpps åker brallorna ned till knäna. Fadäs. Skratt i både mitt lag och motståndarlaget. Ändå måste jag tillhöra en exklusiv skara som tappat brallan på Hovets is.
Under fikastunden med materialaren frågar jag vem som är viktigast för laget – han eller tränaren. Svaret förvånade mig en smula. Materielaren är lika viktig som tränaren, får jag veta. Min fikakompis tillbringar betydligt mer tid med laget än vad tränare och lagledare gör.
Materialaren är på plats ett par timmar innan träning, tar fram det som behövs, slipar skenor, tar fram tröjor och allt annat, fyller drickaflaskor och kanske slipar några ytterligare skenor. När ungdomarna skulle lämna omklädningsrummet för match ställde sig min fikande materialare i dörröppning (han är en person med något större omfång än genomsnittssvensken). Spelarna var således tvungna att tackla honom för att komma ut till isen, vilket ökade adrenalinet.
Allt ska "Mattrisen" tänka på
Jag behöver väl knappast skriva vem som vanligen är sist från hallen. Som har med sig tröjor och – ibland – skydd som behöver tvättas.
Dessa hjältar i det tysta blir ofta kompisar, mentorer och extraföräldrar i ett.
.Att vara materialare är att vara allkonstnär. Inte sällan får spelarna småskador som behöver tejpas, limmas eller dras ihop med häftapparat. Min fikakompis har just en sådan häftapparat bland utrustningen, men inte vågat använda den ännu. Kunskapen hur sår ska tas om hand kommer från andra föräldrar som är läkare som också lär ut vikten av att sprita och torka rent.
Det är inte bara fysiska skador på laget. Det är också skridskor som behöver nitas om, gallret i hjälmar som behöver skruvas fast, ny kardeborre som behöver sys fast. I utrustningen ingår sjukvårdsutrustning, slipmaskin, extrasnören till skridskor, en rad verktyg och mycket annat.
Han erkänner över en kopp kaffe
Jag får också veta att det underlättar att ha någon form av bokstavskombination för den som sköter materialet för ett hockeylag. En klunkkaffe senare kommer förklaringen:
- Före matchen och i pauserna fyller jag på vattenflaskorna. De ska stå i nummerordning med siffrorna framåt bakom bänken. Och reservklubborna ska också stå i rätt ordning. Med sådana krav måste jag ju ha någon kombination, säger han med ett skratt.
Vi pratar vidare om slipningen som är centralt viktig för våra hockeyhjältar. Att känna till isarna i olika hallar där laget ska spela underlättar. Är hallen varm, är isen vanligen mjuk, vilket betyder att skålen på slipningen inte bör vara så djup. För hallar med kall och hård is gäller så klart det omvända.
Men en skridskoskena är böjd och spelare kan kräva olika profiler för att få ut det mesta under tiden på isen. Att då slipa med en manuell äldre maskinmodell ger ofta inte den perfekta slipningen (en tanke som delar materialarna i två läger), dom nya maskinerna är lite mer exakta. Men till det krävs det obligatoriska handpåläggningen för att skäret skall bli perfekt.
Skickar hem skenorna
Så får jag veta att åtminstone sju svenska NHL-spelare från olika lag skickar sina skenor från USA till sin tidigare materialare var och varannan månad. Bara för att få den slipningen som dom är vana vid och som gjort dem till välavlönade hockeyproffs.
Själv hänger jag kvar i min hockeyupplevelse där jag tappade brallan på Hovet på tidigt 70-tal och undrar hur lång tid det tar att byta skena – minns mina fina CCM jag då sparat ihop till. Svaret är att det med moderna skridskor går på under minuten, beroende på skridskomärke.
Kaffet är urdrucket, vi skiljs åt och återgår till våra vardagliga arbeten.
Kommer på mig själv att fundera över hur idealister som materialaren och alla 10 000-tals andra i olika idrotter skulle kunna synliggöras på Idrottsgalan. Visst, ett reportage går alltid att göra, men att dela ut pris till en utvald skulle nästan kännas fel.
Får nöja mig med att vara imponerad av det svenska idrottsundret. Förstår lite mer hur det skapas.
Mest lästa just nu
AIK Fotboll, noterat på NGM, hade intäkter från rörelsen på 65,6 miljoner kronor under det andra kvartalet i år, jämfört med 57 miljoner motsvarande kvartal i fjol.
Och som av en lycklig händelse genomförde AIK ytterligare en mångmljonförsäljning på fredagen då Lamine Fanne såldes till Luton.
På två affärer har AIK tjänat nästan 100 miljoner.
I slutet av året öppnar Göteborgs Tenniscenter, efter ombyggnad och anpassning av en anläggning som tidigare var Padel Center Delsjön.
Bakom satsningen står fem göteborgare med ett stort engagemang för svensk tennis. En av dessa är den förre storspelaren Magnus Gustafsson som nu får en permanent bas för sin verksamhet som sedan 2012 är inriktad mot att utbilda och utveckla unga talanger i regionen.
De blev kollegor och vänner. Sven-Göran Eriksson tränade Degerfors fotbollslag, Curt Einarsson tränade Boltics bandylag i skiftet mellan 70- och 80-tal. De var värmländska kollegor i början på ny karriär.
Vi hade mycket att diskutera eftersom vi hade likadana erfarenheter, minns Curt och tänker framför allt på åren 1975-91
Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.
Piteå HC fick den gångna helgen ett härligt besked. Klubben tog hem veckans premiumvinst, win–win, på 100 000 kronor i senaste dragningen av Folkspels nya JOYNA-lotteri.
– Så välkommet. Vi har många hål att fylla, säger ordförande Kjell-Anders Johansson.
Nu är vi långt från Tipsextra... Premier Legaue i TV serveras vid tio supersöndagar med välknda profiler vid sidlinjen, nämligen Fredrik Ljungberg, Peter Schmeichel och Jaap Stam.
– Det känns väldigt häftigt att ge tittarna en studio på plats i Premier League. Ett nytänkande som vi är väldigt stolta över, säger Viaplays sportchef Erik Westberg.
IFK Norrköping blir starkt kritiserat, Klubben går nu ut med Information om att det bllir en större ekonomisk förlust än väntat i det kommande bokslutet. Lägre intäkter och färre spelarförsäljningar än förväntat är skälen. Samtidigt är landslagsspelaren, Linus Wahlqvis, mycket kritisk och menar att klubben slarvade bort en övergång när hans förra radarkamrat, Alexander Fransson ville återvända till klubben, men nobbades av IFK.
Skriv kommentar