Det började egentligen med ett resonemang mellan Hockeyallsvenskans (HA) förre ordförande Christian Rasmussen, SHL-ordföranden Anders Källström och mig. Inte minst HA uttryckte behovet av att se över kvalmodellen för att inte ”stänga seriesystemet” när SHL:s medieavtal med C-More nått en ny nivå. 

Alltså redan då en diskussion om att säkra att lag kan avancera uppåt i systemet även om de ekonomiska skillnaderna ökar. Där började vi tillsammans skissa på en utredning av hur detta skulle kunna se ut.

En fråga som krävde jobb

Parallellt med våra samtal med ligorna skrev sex HA-klubbar ett öppet brev till förbundet där klubbarna bland annat skriver: ”Vi kommer inte stillasittande se hur svensk ishockey går mot en riktning som på ekonomiska och sportsliga grunder i princip helt stänger möjligheten för klubbar att kunna nå SHL underifrån samt därmed omöjliggör vår (och andra klubbars) nuvarande verksamhet …” 

Brevet var en kraftfull signal om att vi behöver göra något. 

Vi som förbund kände därför ett stort ansvar att ta taktpinnen i den rådande situationen. Möjligheten att gå upp och därmed risken att åka ur är fundamental i den svenska seriemodellen. 

Det är det som syresätter hela systemet.

 I januari 2018 berättade vi att en serieutredning skulle genomföras. Direktiven för utredningen, liksom hela processen, godkändes av de berörda ligorna SHL, HA och Hockeyettan (HE). Det är ett viktigt konstaterande att vi tillsammans la fast processen. 

Utredare och referensgrupper

Ola Lundberg utsågs till utredare och till sig kopplade han både en referensgrupp med alla ligors ordförande – Håkan Svensson, HA, Ronnie Glysing, HE, och Anders Källström, SHL tillsammans med SIF:s vice ordförande Peter Forsberg – och en expertgrupp med ligornas VD/GS – Stephan Guiance, HA, Jörgen Lindgren, SHL, Tommy Boustedt GS på SIF och Ronnie Glysing VD HE. 

Grupperna utsågs för att nära kunna följa arbetet och ge Ola Lundberg input under utredningens gång. ”Ensamutredare förvisso, men ensam har jag inte varit” sa Ola Lundberg när han presenterade sin utredning.

Ola Lundberg träffade samtliga klubbar i SHL och HA. Dessutom ligaorganisationerna, några HE-klubbar, domare och två supporterklubbar. Ingen har fått en så bra bild av vad berörda anser i seriefrågan som Ola Lundberg. 

Det var också grunden till att han kunde lägga ett så balanserat och väl avvägt förslag. Serieutredningen presenterades den 23 november 2018 inför ett stort pressuppbåd. Inte mindre än sju kanaler sände presskonferensen live. 

Därefter inleddes remissperioden där berörda klubbar och ligor liksom distrikten fick lämna synpunkter på utredningen. Ett antal svar inkom. Därmed var också den breda ”tycka till – perioden” slut. Nu hade alla klubbar, ligor och distrikt fått säga sitt. 

Nu blev det förbundsstyrelsens uppdrag att förbereda ärendet inför beslut vid Förbundsmötet den 15 juni.

 Vid ordförandekonferensen i april lämnade styrelsen en lägesrapport och man kan konstatera ett par saker efter remissrunda och ordförandekonferens: ett samstämmigt stöd för en modell med direkt upp- och nedflyttning. Det fanns inte någon grund att följa Olas förslag när det gällde HE. Givetvis finns olika delar i det som gäller direkt upp- och nedflyttning. 

• För SHL var det ett stort steg att acceptera direkt upp- och nedflyttning. 

• HA och Hockeyettan ville att ytterligare ett lag ska kunna gå upp. 

Vi har olika ansvar

Det hör till sakens natur att de olika intressenterna driver sina hjärtefrågor, men vi som förbund och styrelsen i förbundet har till uppdrag att se till helheten och vad som är bäst för svensk ishockey.

Så till den senaste tidens beslut och vägen till beslutet. Fram till lördagens förbundsmötesbeslut, som blev att införa en garanti för att ett lag alltid ska kunna avancera och åka ur serierna på förbundsnivån, har vi noterat en flora av olika åsikter och utspel kopplade till den här frågan. 

Det står såklart var och en fritt att uttrycka sina åsikter. Men att påstå att vi som förbund inte skött arbetet på ett demokratiskt sätt tycker jag är oschysst. 

De som känner mig vet vad demokrati och delaktighet betyder för mig som person. Jag vill vara tydlig med en sak: vi som förbund har sett till att processen gått till på det sätt som vi gemensamt gjorde upp med alla berörda från början. 

Jag vill ändå ge en kommentar till debatten om antalet lag som flyttas upp. Som den siffernisse jag är har jag studerat antalet lag som gått upp varje år till SHL respektive HA de senaste tio åren. 

Om man bortser från effekten av att SHL utökades till 14 lag för fem säsonger sedan, så har i praktiken ett lag gått upp till SHL respektive HA de senaste tio åren. Ska man vara noggrann är siffran egentligen 1.2 respektive 1.1. Det har handlat om noll, oftast ett och någon gång två lag.

Upp till ligorna

Min slutsats av det är att antalet lag som flyttas upp i praktiken inte förändras. Det vi gör är att vi säkerställer att vi i en situation med allt större skillnader i kommersiella intäkter garanterar att ett lag alltid går upp.

Vi säkerställer helt enkelt att systemet syresätts. Däremot lämnar vi till varje liga att tillsammans med förbundet utarbeta hur, dvs vilken modell som ska avgöra vilket lag som ska avancera och åka ur. 

Vill man ha ett slutspel, en rak serie eller någon annan variant så är vi öppna för vad ligorna själva anser är det bästa för just dem. Jag är övertygad om att det beslut som togs i helgen är bra för svensk ishockey – både nu och på längre sikt.