Vilka bestämmer egentligen över vilka som ska få bestämma? En klurig fråga som borde vara av högsta relevans i politiken, näringslivet och, så klart, även i vår största folkrörelse – idrotten. Men när forskarna Cecilia Stening, Josef Fahlén, Anna-Maria Strittmatter och Eivind Skille undersökte saken så blev det tydligt att så inte är fallet. Totalt har representanter för 64 av 71 specialidrottsförbund (SF) ingått i studien som nyligen publicerades i tidskriften European Sport Managment Quarterly.

Valberedningen har stor makt

– I ett antal av de intervjuer forskarna har genomfört med förbundens valberedningar har det ungefär låtit så här: det är konstigt att inga är intresserade av oss och det vi gör – med tanke på hur mycket makt vi har, berättar Josef Fahlén som är professor i idrottspedagogik vid Umeå universitet. Han förklarar att tanken med den svenska titeln ”Maktens grindvakter” är att öka medvetenheten om att det finns en funktion – valberedningarna som faktiskt har makt att stänga grinden till den formella makten.  

Cecilia Stening förklarar: – Ja, många känner en viss oro över det. Att folk inte riktigt förstår hur det fungerar. Många tycker att det säger något om kvaliteten på demokratin. Och faktum är att ointresset faktiskt lämnar ett stort utrymme för valberedningarna. De kan ju då agera lite hur de vill, vilket kan bli ett problem om de inte agerar klokt och i medlemmarnas intresse.

En styrelse består normalt av 10-15 personer. En grupp som förväntas representera sina medlemmar och även besitta ett antal kompetenser och egenskaper. Dess sammansättning är viktig och inte sällan föremål för debatt. Det som med en forskningsterm kallas ”representationskriterier” – kön, ålder, geografisk hemvist, etnicitet – ska kombineras med ”effektivitetskriterier”.

En rad överväganden

Svenska Ishockeyförbundet, Svenska Ridsportförbundet, Riksidrottsförbundet, AIK Fotboll – alla har de styrelser som med stor möda pusslats ihop av respektive valberedningar. Men varför valdes just de individer som på hemsidorna framträder på gruppbilder? Ett resultat från studien är att valet ofta föregåtts av en rad överväganden som kön, ålder, etnicitet och geografisk hemvist utgör ofta en stor utmaning.

– Vi har bett våra informanter att prioritera bland de kriterier man anser vara relevanta. Framför allt kön är något man är noga med att framhålla som viktigt. Men vi ser samtidigt att då man tvingas till prioriteringar så faller ofta representationskriterierna allt längre ned och blir utträngda av effektivitetrskriterier.

. Spontant tänker många kanske på ”hårda aspekter” från företagsvärlden som till exempel att kunna läsa resultaträkningar eller att lägga upp långsiktiga strategier. Men, menar han, ett effektivitetskriterium kan lika gärna handla om att ha en ordförande som klarar av att uttrycka sig i mediala sammanhang.

Ett kriterium är sedan  den 1 juli dock inte längre förhandlingsbart. Enligt ett beslut från ett tidigare Riksidrottsmöte (RIM) är det numera ett krav att varje RF-anslutet förbundsstyrelse ska bestå av minst 40 procent av endera könet. Vilken inställning har då de intervjuade till den införda könskvoteringen? –Många förklarade då att man inte var så förtjusta över att RF ska bestämma vilka stadgar man ska ha i förbundet. Några såg också införandet av könskvotering som odemokratiskt eftersom det inte speglar medlemsmassan  

Norsk idrott har tagit samma beslut och har därutöver även infört ålderskvotering för att få in fler unga i styrelserna.

I flergrensförbund, som exempelvis Skid-och Friidrottsförbundet, tycker man att det är viktigt med en balans i representationen mellan de olika grenarna. Om man leker med tanken att medlemmarna i svenska idrottsföreningar fick skriva en tentamen om valberedningarnas roll och funktioner – hur många skulle då passera ett sådant prov med godkänt betyg? Sannolikt väldigt få. Och det är också den bild som tecknas i den aktuella studien.

Då gäspar alla

Att medlemmarna inte förstår hur central valberedningen är för föreningsdemokratin. Vilket inflytande den har. – I vårt material ser vi många uttalanden i stil med: ”Det är vi som bestämmer hur styrelsen ser ut.”

- Man kan delvis se de som ett uttryck för hur få förslag på kandidater som de faktiskt får in, påpekar Cecilia Stening iforskargruppen..

Alla som i någon funktion verkat inom föreningslivet vet hur det kan gå till på ett årsmöte. Frågan om en ny valberedning läggs inte sällan sist på mötesagendan då det brukar slängas blickar på klockan och de inblandade vill komma hem. Till slut förbarmar sig ett par ledamöter och tackar ja till att ingå i valberedningen. Några önskelistor från föreningens eller förbundets medlemmar kan man med all säkerhet glömma.

Det finns med andra ord anledning att fundera över föreningsdemokratin. Är det egentligen mest en formell pappersprodukt? Frågan kan förstås diskuteras men, visar resultat från studien, valberedningarna själva anser sig i alla fall spela en viktig roll i sammanhanget. – Ja, man ser sig som något man skulle kunna kalla ”demokratins grindvakter”.