"Finns tomma hallar och stillasittande"

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.

Riksidrottsförbundets ordförande Björn Eriksson har vid upprepade tillfällen de senaste månaderna understrukit att det behövs fler och modernare idrottsanläggningar och kallat situationen för alarmerande. I en debattartikel i GP (9 aug) skriver Eriksson:

”Ju fler anläggningar och ytor i bostadsområdet desto mer fysisk rörelse hos invånarna. Människor med ’god’ tillgång till idrottsanläggningar är mer benägna att motionera regelbundet jämfört med människor med ’dålig’ tillgång till anläggningar. Ska idrotten kunna fortsätta utvecklas måste politiken ge oss förutsättningar.” 

Jovisst, tillgång på anläggningar och ytor är en förutsättning, men ingen garanti.

Hallarna i Sverige före multihallarnas tillkomst. Idag gäller större ytor, mer användbara allround och med ett golv som gynnar knän och leder.

De sjunkande aktivitetsnivåerna inom föreningsidrotten och det ökade stillasittande främst bland unga har inte ett tydligt samband med brist på anläggningar. Vi har ju massvis med ytor och anläggningar som är underutnyttjade. Det har byggts väldigt många ytor för fysisk aktivitet och idrott det senaste decenniet. Samtidigt ökar stillasittandet. 

Det börjar röra på sig

I april publicerade Centrum för idrottsforskning resultaten från det gångna årets regeringsuppdrag: att genomföra en fördjupad analys av förekomsten och behovet av ändamålsenliga anläggningar och utemiljöer för idrott och andra former av hälsofrämjande fysisk aktivitet. Forskare och experter från olika sektorer bidrog med analyser utifrån sina perspektiv och kunskapsområden, däribland jag. Jag tycker att det blev en mycket relevant och användbar skrift (som kan laddas ner här: https://centrumforidrottsforskning.se/samlad-strategi-behovs-fler-och-battre-idrottsanlaggningar). Jag ser inte att Björn Eriksson tagit till sig av denna. 

Som en mycket välkommen fortsättning på arbetet ovan har Centrum för idrottsforskning fått uppdraget av regeringen att upprätta och driva en kunskapsplattform för anläggningar och utemiljöer för idrott och fritid. Därtill ser regeringen över möjligheterna att utveckla en nationell strategi i anläggningsfrågor. Det är med denna i sikte som Eriksson trycker på om behovet av fler och modernare anläggningar. 

Jag välkomnar att det äntligen börjat röra på sig när det gäller att samordna aktörer, krafter och kunskap inom området ytor och anläggningar för fysisk aktivitet och idrott. Det har jag efterfrågat under många år. Men låt oss inte gå in i detta arbete med högljudda krav på mer ytor och mer pengar, utan med ett genuint intresse för att tillsammans utveckla och hitta nya lösningar. 

Idrott i Plan- och bygglagen

Vi får inte riskera att reducera anläggningsfrågan till en kvantitativ fråga. Och att skriva in ordet ”idrott” i Plan- och bygglagen, som RF kräver, löser inte anläggningsfrågan. Mer är inte alltid bättre.

Många ytor och anläggningar utnyttjas inte till fullo och på bästa sätt. Börja med att titta på det som faktiskt finns. Hur kan detta bestånd optimeras och utvecklas på ett hållbart sätt? Hur kan nya teknologier användas för att effektivisera? Hur kan olika verksamheter samverka och samordnas? Detta är särskilt viktigt i storstadsregionerna där konkurrensen om ytorna är påtaglig och, som Eriksson påtalar, idrottsföreningar upplever de största anläggningsproblemen. 

Jag har flera gånger upprepat att tillgängligheten till idrottens anläggningar och ytor inte får betraktas som en rent fysisk, planeringsmässig fråga. En tennisplan i varje kvarter skulle inte få alla människor att börja spela tennis. Tillgänglighet har inte bara att göra med kvantitativt utbud och avstånd, utan lika mycket med till exempel social, kulturell och ekonomisk tillgänglighet. Detta har jag bl a studerat i projektet Equalizer - ett redskap för jämställda och inkluderande aktivitetsplatser. Frågor om tillgänglighet bör även kopplas till FN:s globala mål, med syfte att skapa god hälsa och välbefinnande, jämställdhet, minskad ojämlikhet och hållbara städer och samhällen. 

Vikten av samverkan och perspektiv

Anläggningsfrågan, eller hellre tillgänglighetsfrågan, kräver samverkan över förvaltnings- och sektorsgränser. Samverkan måste bygga på samförstånd och enighet kring vart man är på väg. Att på kommunal nivå i samverkan mellan olika aktörer ta fram ett idrottspolitiskt program kan vara en bra start, och skapar möjlighet att lyfta tillgänglighetsfrågor som inte bara handlar om fysiskt utbud. Ett nästa steg kan vara att utarbeta en anläggningsstrategi med utgångspunkt i å ena sidan det idrottspolitiska programmet, å andra sidan en regional samverkan, och nu kanske också en nationell strategi. Helst av allt skulle jag vilja att anläggningsstrategin vidgades till en tillgänglighetsstrategi för platser för fysisk aktivitet och idrott. Centrala frågor i en sådan är: Vad? Varför? För vem? Var? Hur? När?

Så, råder det verkligen brist på anläggningar? Det beror på vem man frågar. Låt oss istället fråga: Hur kan idrottens ytor och anläggningar tillgängliggöras? Om denna diskussion också förs på det nationella planet är det en stor fördel.

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
”I februari reste jag med familjen på semester. Då hade jag jobbat mer än 14 månader utan en enda ledig dag. Jag är målinriktad och gillar att anta utmaningar men i långa loppet är det inte hållbart att arbeta så”,
Med de orden vill Peja Lindholm lämna  uppdraget som vd i Östersunds fotbollsklubb.
Problemet är löst, Finnvedsvallen  en fotbollsarena igen
När IFK Värnamo har i sin ”femte hemmamatch” mot Kalmar FF den 19 maj blir det faktiskt spel på just hemmaplan, på egna Finnvedsvallen!

 

 

 

 

Eländet som bekymrat hela Fotbolls-Sverige är löst och åtgärdat 

Göteborgvarvets succé är total. Detär smått ofattbara pengar som sätts i rörelse när löparna springer i Göteborg och gynnar hela regionen. Den turistekonomiska omsättningen ökade med 215 miljoner kronor, totala skatteeffekten är över 100 miljoner kronor och folkhälsoeffekterna värderas till 460 miljoner kronor. Det visar Upplevelseinstitutets utvärdering av Varvetveckan 2023.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

”Gör golfen vildare”. Med den slogan lanserar Världsnaturfonden WWF och Svenska Golfförbundet (SGF) ett nytt  samarbete  En rad insatser ska gynna naturen – allt från blomsterängar för pollinerande insekter till att bygga bihotell.
Kampanjen Gör golfen vildare  riktas brett till både allmänheten, företag och organisationer.

Sedan starten 1991 har den ideella organisationen Folkspel, via främst BingoLotto och Sverigelotten, betalat ut uppemot 18 miljarder till svenskt föreningsliv.  Men det är inte nog.nu startar Folkspel Joyna, ett nytt digital tlotteri.

Lagom som många sportentusiaster hade fått ordning på valet av kanal och visste hur man tekniskt går tillväga – då lanseras en ny streamingtjänst och vänder upp och ned på allt som människor har lärt sig och vant sig vid. 

Köp – och säljfesten rasar med oförminskad intensitet i hockeyns högsta divisioner. Vad som tidigare dementerats med eftertryck blir den här årstiden till sanningar. Kontrakt rivs, och nya skrivs. 
Att SHL-lag har spelare i karantän, och vägrar  tillträde till omklädningsrum, har mindre betydelse – bara kontraktssumma och längd är tilltalande.