"Finns tomma hallar och stillasittande"
Krönika | Publicerad: 2022-08-21 19:31
Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.
Riksidrottsförbundets ordförande Björn Eriksson har vid upprepade tillfällen de senaste månaderna understrukit att det behövs fler och modernare idrottsanläggningar och kallat situationen för alarmerande. I en debattartikel i GP (9 aug) skriver Eriksson:
”Ju fler anläggningar och ytor i bostadsområdet desto mer fysisk rörelse hos invånarna. Människor med ’god’ tillgång till idrottsanläggningar är mer benägna att motionera regelbundet jämfört med människor med ’dålig’ tillgång till anläggningar. Ska idrotten kunna fortsätta utvecklas måste politiken ge oss förutsättningar.”
Jovisst, tillgång på anläggningar och ytor är en förutsättning, men ingen garanti.
Hallarna i Sverige före multihallarnas tillkomst. Idag gäller större ytor, mer användbara allround och med ett golv som gynnar knän och leder.
De sjunkande aktivitetsnivåerna inom föreningsidrotten och det ökade stillasittande främst bland unga har inte ett tydligt samband med brist på anläggningar. Vi har ju massvis med ytor och anläggningar som är underutnyttjade. Det har byggts väldigt många ytor för fysisk aktivitet och idrott det senaste decenniet. Samtidigt ökar stillasittandet.
Det börjar röra på sig
I april publicerade Centrum för idrottsforskning resultaten från det gångna årets regeringsuppdrag: att genomföra en fördjupad analys av förekomsten och behovet av ändamålsenliga anläggningar och utemiljöer för idrott och andra former av hälsofrämjande fysisk aktivitet. Forskare och experter från olika sektorer bidrog med analyser utifrån sina perspektiv och kunskapsområden, däribland jag. Jag tycker att det blev en mycket relevant och användbar skrift (som kan laddas ner här: https://centrumforidrottsforskning.se/samlad-strategi-behovs-fler-och-battre-idrottsanlaggningar). Jag ser inte att Björn Eriksson tagit till sig av denna.
Som en mycket välkommen fortsättning på arbetet ovan har Centrum för idrottsforskning fått uppdraget av regeringen att upprätta och driva en kunskapsplattform för anläggningar och utemiljöer för idrott och fritid. Därtill ser regeringen över möjligheterna att utveckla en nationell strategi i anläggningsfrågor. Det är med denna i sikte som Eriksson trycker på om behovet av fler och modernare anläggningar.
Jag välkomnar att det äntligen börjat röra på sig när det gäller att samordna aktörer, krafter och kunskap inom området ytor och anläggningar för fysisk aktivitet och idrott. Det har jag efterfrågat under många år. Men låt oss inte gå in i detta arbete med högljudda krav på mer ytor och mer pengar, utan med ett genuint intresse för att tillsammans utveckla och hitta nya lösningar.
Idrott i Plan- och bygglagen
Vi får inte riskera att reducera anläggningsfrågan till en kvantitativ fråga. Och att skriva in ordet ”idrott” i Plan- och bygglagen, som RF kräver, löser inte anläggningsfrågan. Mer är inte alltid bättre.
Många ytor och anläggningar utnyttjas inte till fullo och på bästa sätt. Börja med att titta på det som faktiskt finns. Hur kan detta bestånd optimeras och utvecklas på ett hållbart sätt? Hur kan nya teknologier användas för att effektivisera? Hur kan olika verksamheter samverka och samordnas? Detta är särskilt viktigt i storstadsregionerna där konkurrensen om ytorna är påtaglig och, som Eriksson påtalar, idrottsföreningar upplever de största anläggningsproblemen.
Jag har flera gånger upprepat att tillgängligheten till idrottens anläggningar och ytor inte får betraktas som en rent fysisk, planeringsmässig fråga. En tennisplan i varje kvarter skulle inte få alla människor att börja spela tennis. Tillgänglighet har inte bara att göra med kvantitativt utbud och avstånd, utan lika mycket med till exempel social, kulturell och ekonomisk tillgänglighet. Detta har jag bl a studerat i projektet Equalizer - ett redskap för jämställda och inkluderande aktivitetsplatser. Frågor om tillgänglighet bör även kopplas till FN:s globala mål, med syfte att skapa god hälsa och välbefinnande, jämställdhet, minskad ojämlikhet och hållbara städer och samhällen.
Vikten av samverkan och perspektiv
Anläggningsfrågan, eller hellre tillgänglighetsfrågan, kräver samverkan över förvaltnings- och sektorsgränser. Samverkan måste bygga på samförstånd och enighet kring vart man är på väg. Att på kommunal nivå i samverkan mellan olika aktörer ta fram ett idrottspolitiskt program kan vara en bra start, och skapar möjlighet att lyfta tillgänglighetsfrågor som inte bara handlar om fysiskt utbud. Ett nästa steg kan vara att utarbeta en anläggningsstrategi med utgångspunkt i å ena sidan det idrottspolitiska programmet, å andra sidan en regional samverkan, och nu kanske också en nationell strategi. Helst av allt skulle jag vilja att anläggningsstrategin vidgades till en tillgänglighetsstrategi för platser för fysisk aktivitet och idrott. Centrala frågor i en sådan är: Vad? Varför? För vem? Var? Hur? När?
Så, råder det verkligen brist på anläggningar? Det beror på vem man frågar. Låt oss istället fråga: Hur kan idrottens ytor och anläggningar tillgängliggöras? Om denna diskussion också förs på det nationella planet är det en stor fördel.
Mest lästa just nu
Ekonomiska fördelningsfrågor, samt den demokratiska processen, var i fokus vid fotboll-Sveriges unika distriktskonferens på Arlanda i helgen. För första gången möttes de 24 distrikten utan närvaro av SvFF-representanter. Ordföranden Fredrik Reinfeldt och hans stab hade inte bjudits in.
Mötesordförande var Ola Johansson, Gästrikland, och han vill tona ned frånvaron av SvFF
Planerna på en omfattande revidering av arenor och hallar för idrott i Malmö är högaktuellt. Malmö stadion från 1958 rivs och ersätts av en ny stadion för fotboll och friidrott med plats för 8 000 åskådare, kostnadsberäknad till 538 miljoner kronor och som planeras att kunna användas tidigast våren 2029. Dessförinnan påbörjas bygget av en ny multisportarena på stadionområdet där gamla Malmö stadion rivs under 2025-26.
Löpning & livet, en av Sveriges största podcasts inom sport, går in som svensk mediapartner för Broloppet 2025. Ett unikt evenemang, som förväntas bli ett av Nordens största löparevenemang 2025, markerar även 25-årsjubileet av Øresundsbron och ska genomföras den 15 juni, med start i Köpenhamn och målgång i Malmö.
Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.
För andra året i rad låter kafferosteriet Löfbergs 50 värmländska föreningar dela på en halv miljon kronor.
Utan att de har gjort något speciellt just nu, utan därför att föreningarna finns, det räcker som skäl
Flera sådana företag och fler liknande initiativ, vore öänskvärt.
nya 100 000 kronor går till prenumeranten Sofia Thuvesson – och en likadan summa till Floby VK efter en ny dragning av JOYNA från ideella Folkspel.
– Allvarligt? Det är ju en fantastisk nyhet. En jätteviktig extra inkomst för oss, säger föreningens ordförande Denny Walthersson.
Närmar vi oss den dagen då ligaorganisationer som SEF, Föreningen Svensk elitfotboll med totalt 32 klubbar, SHL AB, 14 lag, har spelat ut sin roll – som en följd av A I-tekniken med självstyrande robotar vid idrottens arenor.
SEF och SHL blir mellanhänder som inte längre har någon funktion att fylla för elitlagen, ja lag i alla divisioner kommer i framtiden att ”strömma”sin egen idrott och skapa ”betalväggar”.
IFK Norrköping blir starkt kritiserat, Klubben går nu ut med Information om att det bllir en större ekonomisk förlust än väntat i det kommande bokslutet. Lägre intäkter och färre spelarförsäljningar än förväntat är skälen. Samtidigt är landslagsspelaren, Linus Wahlqvis, mycket kritisk och menar att klubben slarvade bort en övergång när hans förra radarkamrat, Alexander Fransson ville återvända till klubben, men nobbades av IFK.
Skriv kommentar