SOK:s stödprogram Topp och Talang startade 1998 och beskrivs på SOK:s hemsida som ”programmet som ska ge idrottarna möjlighet att nå världstoppen genom att göra en hundraprocentig satsning”. Peter Reinebo, anställd på SOK:s sedan snart 30 år tillbaka och sedan 2013 ansvarig verksamhetschef, är bekymrad. Med en allvarsam min reflekterar han i en intervju med SVT Sport över vad rapporten visar, och uttrycker ”Vi borde ha uppmärksammat det här problemet tydligare och tidigare” En reflektion som är lätt att instämma i!

Elitidrottsprogrammet föråldrat

Mycket borde ha moderniserats långt tidigare i det elitidrottsprogram som SOK startade för 25 år sedan. Redan år 2011 gav regeringen Centrum för idrottsforskning ett uppdrag att göra en fördjupad elitidrottsutredning, ”För framtida segrar, en analys av det svenska elitidrottssystemet” 

Analysen visade redan då, dvs för lite mer än tio år sedan, att elitidrottare hade svårt att få ekonomin att och gå ihop och till stor del fick hanka sig fram på studiemedel och deltidsjobb. Kortsiktigheten och icke-transparanta stödformer kritiserades och holistiskt förhållningssätt till elitidrottsutveckling efterfrågades.  Varningen redan 2011 var att Sverige höll på att hamna på efterkälken i internationell jämförelse. 

Samma dag som SOK larmar når även annat information media... Friidrottaren Kalle Berglund släpper på sitt Instagram ut sin frustration över SOK:s föråldrade synsätt och icke-kommunikativa förmåga. https://www.svt.se/sport/friidrott/kalle-berglund-blir-av-med-stod-rikta.... ”Jag trodde vi hade kommit längre än så här”. 

Kalle har valt att göra det han bedömer är bäst för honom och hans framtida mål som elitidrottare. Efter OS i Tokyo planerar han in tid för återhämtning för sin mentala hälsa, ett mellanår då många elitidrottare väljer att återhämta sig generellt. Efter att ha pratat med SOK:s sportchef om sitt upplägg tror han att det ska vara okey. Konsekvensen blir att SOK drar in hans ekonomiska stöd.

SOK:s verksamhetschef bemöter åter kritiken https://www.svt.se/sport/friidrott/sok-om-kalle-berglund-missen, ett tecken på att frågan uppenbarligen är känslig. Vi har gjort en ”helhetsbedömning” förklarar SOK:s verksamhetschef och den handlar om ”träningsinsats, kapacitet, utveckling och resultat” https://www.svt.se/sport/friidrott/sok-om-kalle-berglund-missen. Aktiva ska inte tro att de kan abonnera på en plats i Topp och Talang. Hänsynstagande till Kalles hälsa är märkligt frånvarande i analysen. 

Populärt att prata om hälsa

”Hälsa” har varit ett återkommande tema i SOK:s massiva marknadsföring på hemsidan under det senaste året. SOK lever på sina sponsorer. Att prata om hälsa är populärt. Det passar bra i skyltfönstret som ska glänsa och signalera framgång.

Men nu handlar inte Kalles frustration om varumärkesbyggande utan om vad som finns inne i butiken bakom skyltfönstret. Frustrationen handlar om den verklighet Kalle som aktiv i SOK:s Topp och Talang upplevt, om värderingarna och bemötandet från SOK. 

Kalle har agerat i linje med vad aktuell forskning visar, vad den Internationella Olympiska Kommittén och de flesta större internationella idrottsorganisationers under senare år tydligt rekommenderat.   Kalle har prioriterat sin mentala hälsa. Men, Kalle har därmed inte följt SOK:s mall när det gäller hur SOK ser på ”prestation”. 

Att svenska elitidrottares situation och förutsättningar behöver förbättras har som nämnts varit känt sedan mer än ett decennium. Kan verkligen SOK helt ha missat den stora mängd av vetenskapliga studier och forskningsrapporter kring idrottares hälsa som under alla år producerats och diskuterats nationellt såväl som internationellt? Att SOK går med ”tiggarhåven” krönikerade Åke Stolt tidigare om på Idrottens Affärer Kanske är det först när politiker ska uppvaktas som frågan om aktivas situation främst blir aktuell?

Registrerad som ideell förening  i den svenska folkrörelsetraditionens anda har SOK under alla år klarat sig undan extern och oberoende utvärdering och har undgått offentlig insyn annat än den bild SOK själv väljer att förmedla. Såväl samhället som förutsättningar för elitidrott på högsta nivå har förändrats markant sedan starten av Topp och Talang. Frågan är i grunden strukturell och systemet verkar ha fastnat i loop. 

En ny generalsekreterare för svensk olympisk idrott är på väg in. Det öppnar upp möjligheten att tänka nytt och modernisera strukturen från grunden. I idrottskommersialiseringens tider, där många intressenter vill ha sin del av kakan, behöver fokus riktas mot elitidrottarnas säkerhet och trygghet inom idrottssystemet. Gamla normer och traditioner tenderar dessvärre att föras vidare över generationer om inte ett medvetet förändringsarbete sker. Nya generationer av idrottare för med sig nya frågeställningar och nya behov.

Elitidrottssystem behöver kontinuerligt utvärderas och vidareutvecklas för att vara i takt med tiden. Utan elitidrottare finns ingen elitidrott. Idrottaren behöver på riktigt sättas i centrum.