På SOK:s hemsida  finns just nu annonsen om den nye generalsekreterare de söker. Det är spännande läsning då det inte hör till vanligheten att SOK utlyser en tjänst. Tjänsten beskrivs som en ”företagsledande roll” lämplig för en idrottsintresserad entreprenörsprofil med mångårig erfarenhet av framgångsrikt ledarskap. Den tillträdande generalsekreteraren ska bygga en vinnarkultur.

Svårare att realisera

De olympiska värderingarna nämns i annonsen lika självklart som det är att en kanelbulle innehåller kanel. Värderingar som den tillträdande generalsekreteraren förväntas dela. Värderingar sprungna ur den olympiska fadern Pierre de Coubertins över hundra år gamla filosofi som belyser idrottens roll för individ och samhälle.

Det är värderingar med moral, humanism och etik som starkt lysande inslag. ”Respekt för varje individ och vänskap över alla gränser och att utvecklas över sina egna gränser”. De olympiska värderingarna är vackra och lätta att prata om. Tyvärr är de ibland svårare att se realiserade i praktiken.

Den internationella olympiska kommittén (IOK) strävar uttalat efter jämställdhet och utgår ifrån principen om likvärdighet mellan kvinnor och män. Svensk idrott fick sin första jämställdhetsplan för mer än 30 år sedan, 1989. Jämställdhet i idrott handlar om att både kvinnor och män ska ha liknande inflytande och makt att forma idrotten, kunna delta i den och att kvinnor och män ska värderas lika.

I siffor definieras jämställdhet i svensk idrott ofta som att minst 40 procent av respektive kön ska finnas representerat i beslutande och rådgivande organ. Centrum för Idrottsforskning  konstaterade i ”Statens stöd till idrotten – uppföljning 2017” att flera decennier hade gått men att inte allt för mycket hade hänt.

Enormt resursslöseri 

Kvinnors styrkor, kompetenser, och erfarenhet valdes fortfarande bort oberoende av deras faktiska lämplighet, kompetens och meriter. Det hindrar idrottens utveckling och är ett enormt resursslöseri så klart.

Efter ett beslut om en reglering av specialidrottsförbundens (SF) styrelser och valberedningar så kunde majoriteten av SF:s styrelser betraktas vara statistiskt jämställda år 2020 . En liknande positiv utveckling ser vi i SOK:s styrelse idag. Styrelsen uppnår statistisk jämställdhet beräknat på antalet kvinnliga och manliga ledamöter som presenteras på SOK:s hemsida. Tittar vi på den operativa sidan av verksamheten hittar vi däremot något annat.

På SOK:s hemsida 2022-10-09 går det att utläsa att:  

·       9 av 10 (90 procent) av de som benämns som ”chef” bland Stab & Sport är män

·       Samtliga 15 personer (100 procent) i resursteamet ”Prestationsutveckling ” är män

·       6 av 9 personer (67 procent) i resursteamet ”Hälsa” är män

·       4 av 5 personer (80 procent) i det ”Medicinska vetenskapliga rådet” är män

I den sportsliga och medicinska verksamheten på SOK verkar det idag alltså vara en klar fördel att vara man. Årtalet vi ser det här är 2022. En hemsida kan snabbt ändras med bilder och namn på personer som läggs till eller tas bort för att skapa avsett intryck hos publiken. Men pratar vi om jämställdhet så pratar vi om något annat.

Idrottsforskare har sedan länge krossat gamla myter som exempelvis att kvinnor med idrottskompetens inte finns, att kvinnor är för känsliga eller att de helt enkelt inte vill. Förlegade könsnormer, stereotypa föreställningar och snedvridna rekryteringsprocesser har länge funnits dolda under ytan.

Dold manlig kvotering

När män med makt får rekrytera från egna sociala nätverk blir det oftast just män som de rekryterar. Resultatet blir en dold manlig kvotering i vilken kvinnors styrkor, kompetenser, och erfarenheter systematiskt rensas bort.

Hur löd nu de olympiska värderingarna? ”Respekt för varje individ och vänskap över alla gränser och att utvecklas över sina egna gränser”.

Trovärdigheten i orden riskerar att minska markant när verksamheten själv uppvisar en så kraftig mansdominans. Budskapet kan uppfattas som att respekt och vänskap endast omfattar ett kön. Omgivningens intryck kan bli att verksamhetens egen utveckling avstannat i en epok innan begrepp som könsnormer och maktstrukturer ens fanns.

SOK:s styrelse består idag av både kvinnor och män. Det är positivt. Kanske är tjänsteutlysningen av en ny generalsekreterare ett tecken på att SOK:s styrelse på riktigt vill se något nytt. Att de vill bygga en vinnarkultur med ett modernt ledarskap i spetsen som öppnar upp vägarna för utveckling.

En vinnarkultur där de olympiska värderingarna inte bara är vackra ord som är lätta att prata om utan där vi också ser tydliga exempel på att de realiseras i praktiken. En vinnarkultur där likvärdig behandling av män och kvinnor är den självklara normen med den egna organisationen som god förebild för andra. En vinnarkultur där både kvinnlig och manlig kapacitet tas tillvara fullt ut så att svensk elitidrott verkligen kan gå framåt.