SHL ett marknadsmisslyckande!

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.
Att man överhuvudtaget diskuterar arenakrav, demografiska förutsättningar samt bruttoregionalprodukt är ett väldigt bra tecken på att Svenska Hockeyligan är ett enormt marknadsmisslyckande.
Det var nästan tomt på ena läktaren under SHL-matchen Brynäs-HV71 i Gavlerinken Arena. Det är som det nya SHL-förslaget syftar till att motverka. Foto: Mats Åstrand, TT

 

Marknadsmisslyckanden kan uppkomma bland annat på marknader där det till exempel finns karteller och monopol.

Naturliga förklaringar

Ni har säkert läst den, Dan Perssons planekonomiska manifest om hur hockeyligan ska organiseras. 

Dan Persson menar att Hockeyligans nya arenakrav är rimliga. Vidare skriver han om att det enbart är orter med minst 60 000 invånare, tillväxt, högskola och en lokal bruttoregionalprodukt på minst 16 miljarder som kan bära ett elitlag. 

Hockeyligan har under årens lopp varit alldeles för liten till antalet lag. Det har medfört en brist på långsiktiga investeringar till förmån för kortsiktiga överinvesteringar i talang. 

Inga effektiva resurser

Kollektivt investerar klubbarna i elitserien och allsvenskan mer pengar i spelarkontrakt än vad som är optimalt. De gör det för att med till buds alla stående medel undvika degradering alternativt nå uppflyttning. 

Det betyder att resurserna i svensk klubbhockey inte arbetar effektivt. Med tiden medför det också att lag med större demografisk potential inte sällan blir kvar i de lägre divisionerna under en lång period. 

Engelska Premier League i fotboll är ett annat bra exempel på en alldeles för liten liga. Trots sina 20 lag. De publikmässigt sex minsta klubbarna i Premier League har tillsammans 21 000 i genomsnitt. Det kan jämföras med de sex publikstarkaste lagen i the Championship som har drygt 25 000 åskådare i snitt.

Ekonomens upptäckter

Ekonomen Stefan Kesenne har forskat mycket inom sportligor och tävlingsbalans. I en av sina vetenskapliga artiklar behandlar han just storleken på ligor. Kesenne resonerar att om ligor vore en fri marknad så skulle dess optimala storlek utgöras i förhållande till landets population, sportens popularitet, landets välstånd (konsumentens köpkraft) samt utbudet på talang. I en liga där särintressen har makt att bestämma storleken på ligan så är utbudet av talang det enda man går efter.

De empiriska resultaten i Kesennes artikel (baserat på europeiska fotbollsligor) säger att när ligornas storlek bestäms så bortses landets population, sportens popularitet, landets välstånd (konsumentens köpkraft). Ur ett välfärdsperspektiv har inte ligorna den för dem optimala storleken.

Kesennes slutsats är att det är särintressen som bestämmer storleken på ligorna och menar att de istället borde bestämmas av en oberoende part. Det är naturligtvis en lösning så länge den oberoende parten kan fatta objektiva beslut och inte låta sig påverkas av lobbyister.

Då annorlunda

Hade hockeyligan haft sin optimala storlek från första början så hade troligen inte diskussionen om arenakrav varit någon diskussion överhuvudtaget. Alla lag hade naturligtvis inte haft de bästa anläggningarna enligt de nya och omdiskuterade kraven. 

Tillräckligt många hade däremot haft det. Anledningen till det är att det på längre sikt krävs förbättrade faciliteter för att nå sportslig framgång. En större öppen marknad för sportslig framgång medför rimligen att det över tid produceras fler moderna faciliteter än vad som görs i en monopolmarknad. 

Eftersom Hockeyligan är en kartell som har monopol på sportslig framgång i ishockey i Sverige så får vi med jämna mellanrum leva med nya förslag som förändrar förutsättningarna för klubbarna och deras supporters. 

Det har dock ingenting med demografi att göra. Det har att göra med att resurserna inte arbetar effektivt under rådande regim. 

Kristof Vogel

Dan Persson

mån, 2015-02-02 20:08

1. Men Kristof, Monopol ? Man

Men Kristof, Monopol ? Man konkurrerar med tusen olika saker om människors fritid. Arenakrav har funnits i fotbollen långt innan man kunde stava till SHL. Ett fungerande eget kapital är enda garanten för att få fler exempel på sportslig doping. Nivån på ort är inget någon behöver ställa som krav, det kommer Darwin att lösa.

Kristof (inte verifierad)

mån, 2015-02-02 20:40

2. Javisst är det ett

Javisst är det ett produktmonopol. Vill du leverera hockey på hög nivå i Sverige så måste du göra det i SHL. Inträdesbarriärerna dit är alldeles för höga, det har inkubanterna sett till. De vill helt enkelt ha monopol på platserna i SHL och själva sett till att utforma ligan så att den är strukturerad som den är, med de regler den har. Uppenbarligen fungerar inte Darwin särskilt väl i denna här. Annars hade ju du inte skrivit din text så som du har skrivit.

#chancetocompete (inte verifierad)

tis, 2015-02-03 09:03

3. monopolkarteller

De är väl så här idrottsrörelsen alltid agerat, dvs. utformat regler för att slippa konkurrens utifrån. Lagen i SHL ställer upp krav som lag i lägre divisioner har svårt att uppfylla, så att de kan skydda sina tv-intäkter. I stort sett alla förbund har regler som förbjuder aktiva att tävla i evenemang som organiseras utanför förbundet, så att de slipper konkurrens från nya och innovativa aktörer utanför förbundsstrukturen. RF har under hela 1900-talet framgångsrikt lobbat för att vara de som fördelar statsbidraget till idrotten, för att på så sätt trycka undan alternativa rörelser (se t.ex. Johan Norbergs rapport till Idrottsutredningen SOU 1998:33).

Kristof (inte verifierad)

tis, 2015-02-03 12:17

4. #chancetocompete, Så är det.

#chancetocompete, Så är det. Idrottsrörelsen är som vilken kapitalist som helst. Söker sig mot monopol och om ingen stoppar det så når man dit. Sedan finns det mindre och mer effektiva karteller. SHL tillhör - i mitt sätt att se på saken- de mindre effektiva. ironiskt nog drabbar denna ineffektivitet både publik (produkten är tillgänglig i begränsade regioner) men också inkubentklubbarna själva. De flesta brottas ju numera med finansiella problem. De enda som verkar tjäna på ineffektiviteten är konsulterna som ska komma med råd om hur man ska utveckla "produkten". Rådgivningen hade varit mindre värdefull om kartellen hade fått arbeta mer effektivt över tid. En god anledning till att ineffektiviteten kommer att få fortsätta.

#chancetocompete (inte verifierad)

ons, 2015-02-04 09:24

5. Javisst Kristof, metoderna är

Javisst Kristof, metoderna är de samma. Men en skillnad mot "vilken kapitalist som helst", och som möjligen kan förklara de finansiella problemen, är avsaknaden av starka vinstmaximerande ägare. Internationella fotbollsklubbar kan förvisso ha starka ägare, men dessa (oligarker) verkar inte bara, eller ens främst, söka ekonomisk avkastning. Om sportslig framgång är minst lika viktig minskar intresset att få till sunda finanser. Vad gäller svenska föreningar saknas starka ägare. De är snarare "tjänstemannastyrda" och istället för aktieutdelning tas pengarna ut i form av spelar- och tränarlöner. Skakiga räkenskaper för klubbarna betyder därför inte nödvändigtvis att "kartellen" är misslyckad. Kan man försvåra för klubbar ur lägre divisioner att ta sig upp i SHL kan man dels behålla intäkterna från tv-rättigheterna (och fortsätta betala höga löner), dels öka sannolikheten till ära och berömmelse i form av tabellresultat.

Johan (inte verifierad)

lör, 2015-02-07 12:04

6. Vinstdrivet

I ett internationellt perspektiv är avsaknaden av vinstintresse högst upp i näringskedjan, klubbar vars ägare har dem som leksaksubstitut, intressant. Vad skulle hända med bilindustrin t.ex. om Mercedes och BMW bara gjorde bilar för nöjes skull, utan att bry sig om att tjäna pengar?

Kristof (inte verifierad)

sön, 2015-02-08 20:09

7. #chancetocompete Jag är väl

#chancetocompete Jag är väl medveten om att klubbarna i första hand vill maximera sportslig vinst före monetär vinst. Samtidigt så leder kroniskt svaga finanser förr eller senare till sämre sportsliga resultat. Framför allt om man saknar starka ägare. Tittar vi på elitserien så som den såg ut för 10 år sedan så har hela 1/3 av klubbarna fått stryka med och har degraderats. De spelar idag inte i SHL. Flera av dem kämpar för att undvika konkurs. Jag skrev inte att kartellen är misslyckad, men den är ineffektiv, även för inkubentklubbarna. Dåliga kartellbildare.

Vårdbolaget Doktor.se har köpt upp en digital medicinsk tjänst som ger företaget en tung position i idrottsvärlden. 

 Det är paret Matilda Lundblad, läkare i allsvenska Elfsborg och medlem i Fotbollförbundets medicinska kommitté samt Frida Lundblad, tidigare elitspelare i fotboll och futsal i Göteborg som säljer en digital medicinsk tjänst för att fastställa diagnoser.

Riksidrottsförbundet kräver besked om elstöd i ett riktat brev till M, KD, SD och L. Samtidigt intensifieras samverkan med RF:s länsdistrikt för att starta dialog med kommunerna runt om i landet.

Svenska Fotbollförbundet tog ett annorlunda initiativ i samband med senaste landskampen.  Med orden ”Ett tack från herrlandslaget” fotades spelarna, inklusive landslagsledningen klädda i sina respektive moderklubbars matchdress.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Då blev det reaktion i  Qatar. Arrangören av fotbolls-VM i Qatar menar att det danska fotbollsförbundet måste agera sedan dess tröjsponsor Hummel skapat VM-tröjor med ett Qatar-kritiskt budskap.

Krönika: Sportjournalisten Thomas Malmquists avslöjande artiklar om matchfixning i svensk idrott var banbrytande. TV-serien, ”Spelskandalen”, första delen den 12 september, tar avstamp i det tidiga 1990-talets Sverige då idrottsrörelsen stod utan svar och åtgärder inför Malmquists artiklar.

 I dag, 32 år senare, är matchfixning ett allvarligt samhällsproblem. I sin årssammanfattning för 2021redovisar NOA, Nationella Operativa Avdelningen inom polisen, följande:

Aldrig tidigare har det visats så mycket ishockey i mobiler, surfplattor, datorer, streamingtjänster  och smart TV-apparater som den här säsongen. En kommersiell satsning som totalt uppgår till flera miljarder kronor visar  Idrottens Affärers unika granskning..

Nuvarande TV-avtal,  som tecknats mellan SHL-organisationen och C More, moderbolag är Teila, garanterar de 14 ligalagen årligen cirka 45 miljoner kronor per lag. Parterna har redan enats om nytt sexårigt avtal, 2024-2030. SHL-lagens intäktsdel kommer över tid att öka från 45 miljoner till 65 miljoner.

2013 noterade satte Crystal Palace ett rekord som många trodde skulle gälla i många år. 17 spelare värvades. Men nu ärt det överträffat. Nottingham Forest har köpt in 21 spelare för 1,7 miljarder kronor! Samtidigt lämnade 17 spelare klubben.

Nykomlingen i Premier Legue har för avsikt att prestera i Premier League, det är helt uppenbart.