I dagarna publicerar svenska fotbollsförbundet sin årliga analys av de allsvenska klubbarnas ekonomier.  Som vanligt kommer resultatet på den nedersta raden samt det så kallade driftresultatet (resultat exklusive spelaraffärer) få störst uppmärksamhet i media. Men hur mycket kraft ska man egentligen lägga ner på att analysera det?

Nej, det finns inget samband

För en fotbollsklubb och dess intressenter är sportsliga resultat i första hand det som är mest intressant och relevant. Jag har bemödat mig att försöka hitta olika samband mellan finansiella resultat och sportsliga resultat inom svensk elitfotboll under perioden 2004-2012. Det rör sig om närmare 250 observationer. 

För det första så finns det inget som helst samband mellan klubbarnas finansiella resultat och sportsliga prestationer över hela denna tidsperiod. 

• Det finns flera klubbar som har haft välbalanserade ekonomier över tid men inte förbättrat sin sportsliga prestation. 

• Det finns också flera klubbar som har redovisat stora förluster och som dels har nått mycket goda sportsliga resultat och dels är mycket konkurrenskraftiga. 

Underskott, men de presterar

Det så kallade driftresultatet säger inte särskilt mycket men kan, vid en första anblick vara lite intressant. 

De klubbar som har varit och fortfarande är mest konkurrenskraftiga i svensk fotboll är de som under dessa år har redovisat störst underskott i driften. 

Det beror på att framgångsrika klubbar är framgångsrika tack vare duktiga spelare vars kontrakt klubbar i andra ligor vill köpa. Försäljningen av kontrakten skapar vinster som ögonblickligen överförs till driften där de återinvesteras och på så sätt skapas det underskott i den delen av verksamheten när året till slut summeras i bokslutet.

De där lönerna...

Hur som helst så skulle jag säga att ni egentligen helt och hållet kan bortse från det finansiella resultatet, i alla fall om ni är på jakt efter att finna svaret på vilken eller vilka klubbar som kommer att prestera väl på fotbollsplanen. Så vad bör man då leta efter?

Den empiriska fotbollsekonomin i Europa säger att de lag som har störst finansiellt utrymme att avlöna fotbollsspelare också kommer att nå störst sportsliga framgångar. Det beror på att det finns en effektiv marknad för fotbollstalang. 

Alla klubbar kan köpa det som genererar poäng och titlar. Samma förhållande gäller i Sverige. Sambandet mellan den relativa storleken på personalkostnader och sportslig framgång har en förklaringsgrad på lite drygt 70 procent. 

Publiken bestämmer

Att enbart titta på personalkostnader kan dock vara förrädiskt. Det finns enstaka klubbar som enskilda år drar på sig högre personalkostnader än vad de i själva verket kan finansiera. Därför borde man rimligen ta hänsyn till storleken på intäkterna. 

Ju högre intäkter en klubb kan generera i relation till konkurrenterna desto större relativa personalkostnader kan man bära och sambandet mellan relativa intäkter och sportsliga framgångar borde illustrera detta förhållande. Och det gör det. Sportsliga resultat kan med 70 procents säkerhet förklaras genom det relativa förhållandet mellan klubbarnas intäkter. 

Men den svenska fotbollsekonomin är faktiskt ännu enklare än så. Intäkter måste komma någonstans ifrån. Ett rimligt antagande är att det är publiken som driver intäkterna. Både vad gäller entréintäkter på arenan och sponsring samt reklam.  

Det antagandet stämmer mycket väl. Sambandet mellan publikstorleken och storleken på intäkterna har en förklaringsgrad på 75 procent. 

Fler åskådare - som trivs

Allt det betyder att det finns ett tydligt samband mellan den relativa storleken på klubbarnas publik och sportsliga framgångar. Närmare 70 procent. De klubbar som har störst publikbas och faciliteter som kan exploatera den kommer också vara de som över tid når de största sportsliga framgångarna.  Så har det också varit.

Under den senaste tio-årsperioden har det bara varit Kalmar FF som har trotsat de ekonomiska lagarna när klubben vann SM guld 2008. Mer dramatiskt än så blir det inte. 

Så rent krasst skulle man kunna säga att det enda ekonomiska nyckeltalet ni behöver analysera är publiksiffrorna. Dess relativa utveckling klubbarna emellan över tid samt publikpotentialen och klubbarnas kapacitet att hantera den.