Det förutsägbara hotar CL

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.
Atlético Madrid är överraskningen, ”Årets Dortmund”, i Champions League. Turneringen som är en uppvisning för klubbarna med de störst plånböckerna och där gapet mellan de rikaste och resten har ökat under de senaste åren.
Bayerns Philipp Lahm blir kramad av Thomas Mueller och målvakten Manuel Neuer fira efter segern mot Manchester United på Allianz Arena i München. Foto: Matthias Schrader, AP Photo/TT

 

Av de fyra lag som gör upp om titeln tillhör två (Real Madrid och Bayern München) topp 3 i Deloitte Football Money League. Rankingen över 30 klubbar med störst intäkter vilket därmed ger störst budgetar till att rekrytera duktiga spelare. Chelsea återfinns på plats nummer sex i listan. Atlético är så långt ner som på plats nummer tjugo. Bland de 32 lag som var med från gruppspelsfasen har 13 klubbar större intäkter än spajnorerna. 

Intresset hotas

Förra säsongen var tre av fyra semifinallag på topp fyra i penningligan. Samma visa säsongen innan dess. Det är numera mer eller mindre samma lag som finns kvar när det drar ihop sig till de sista omgångarna i turneringe. 

Det finns de som menar att Champions League därmed har blivit så pass förutsägbart att det hotar intresset för turneringen. 

Frågan är naturligtvis vilken typ av oförutsägbarhet som fotbollstittarna vill ha. Skulle tittarkollektivet enbart vilja ha en stor mångfald bland lag som går långt i turneringen så skulle det vara Europa League som hade den största uppmärksamheten, ha den största publiken och därmed omsätta mest pengar. Det är 40 olika klubbar som har nått semifinal i Europa League under de senaste tolv åren. Det kan jämföras med 18 olika klubbar som nått semifinal i Champions League under motsvarande period. 

Enorma intäkter

Trots det är Champions Leagues kollektiva intäkter från sålda sändningsrättigheter samt sponsorpaket ungefär fem gånger så stort som Europa League.

Trenden är också att färre och färre lag går långt i Champions League. Å andra sidan har det blivit svårare att ta hem cupen. Sedan Champions League ersatte Europacupen 1992 så har ingen klubb lyckats vinna turneringen två gånger i rad. Under den gamla regimen skedde det vid sju tillfällen att en enskild klubb vann två eller fler mästerskap efter varandra. Värst var Real Madrid som under 50-talet lyckades vinna turneringen fem år i följd.  

Detta kan troligen förklaras med att de bästa spelarna i världen idag förvisso är samlade hos betydligt färre lag än tidigare men är mer jämt fördelade dessa lag emellan. Det leder till en mer intensiv konkurrens mellan dessa få klubbar där slumpen i möten lagen emellan spelar en större roll.

Vill se bästa spelarna

Det verkar också som om att det tittarkollektivet vill ha är en spännande kamp mellan de allra bästa spelarna i världen. Oavsett vilka klubbar de tillhör och Champions League ser ut att kunna erbjuda just en sådan produkt. Åtminstone i de allra sista omgångarna. 

Det finns några intressanta observationer från årets turnering. 

  • För det första, det förväntade utfallet i gruppspelet. 13 av de 16 lag som gick vidare till slutspel tillhörde de 14 högst rankade på Deloittes lista. Det är ungefär som under förra säsongens turnering, med en viss fördel för de rikare lagen i år. Den relativa storleken på budgeten har en avgörande betydelse.
  • För det andra, de mycket ojämna åttondelsfinalerna. Det var enbart en matchserie av åtta som levde och blev spännande under den andra matchen. Här vann till slut ändå det kroniskt underpresterande Manchester United mot ett Olympiakos som troligen spelade på den absoluta toppen av sin förmåga. Båda dessa observationer säger väldigt mycket om hur kvalitétsgapet mellan det absoluta toppskiktet och resten av Fotbollseuropa har utvecklats under de senaste åren.
  • För det tredje, det var denna säsong nio lag som för första gången kvalificerat sig till den skara om 76 lag som deltar i Champions League i dess nuvarande format, inklusive kval. Det är färre än tidigare säsonger och pekar på produkten av de negativa effekter som Champions League har på inhemska ligor. 

Ligorna för förutsägbara

De inhemska ligorna blir mer förutsägbara och det leder till att det mer eller mindre är samma lag som når Champions League. Det beror på att klubbar som lyckas kvalificera sig en gång får enorma konkurrensfördelar tack vare stora monetära premier från sitt deltagande i Champions League. 

Det innebär också fördelar under kommande säsong i respektive nationella liga vilket ger bättre förutsättningar för att på nytt komma till Champions League och på så sätt få ännu mer pengar. Enskilda klubbar kan på så sätt skapa långvariga framgångscirklar.

Men jakten på de här premierna och konkurrensfördelar skapar samtidigt stora incitament att överinvestera i spelarkontrakt. Flera klubbar har genom årens lopp utmanat de etablerades skara och tagit mycket stora risker. En jakt som inte sällan slutar med att klubbarna hamnar på obestånd.

Med jämna mellanrum dyker det upp diskussioner om hur Champions League ska förändras. En naturlig utveckling borde bli att minska antalet lag i turneringen. Inte öka som en del förespråkar. 

Superklubbar - och resten

Det sker en alltmer tydlig uppdelning mellan ett fåtal superklubbar och resten. Att tillföra flera mediokra lag till turneringen kommer inte att göra den bättre. I år fanns till synes problem med att matcha ihop tillräckligt jämna lag så sent som i åttondelsfinalerna. Dessa problem lär inte minska i framtiden. Rationalen från tittarkollektivets och därmed TV-bolagens perspektiv är rimligen att separera ett tillräckligt stort klubbkollektiv och låta dem konkurrera på deras egna, men lite mer lika villkor. 

Det som talar emot en förändring åt något håll är särintresset. De allra största klubbarna är troligen ganska nöjda med sakernas tillstånd. De har en bibehållen konkurrensfördel i sina inhemska ligor samtidigt som de för det mesta når långt i Champions League. 

Erfarenheten säger att det i slutändan är storklubbarna som sätter agendan för hur regelverk och ligaformat utformas. Om än indirekt. Vi lär med andra ord fortsätta leva med en högkvalitativ turnering men som inte är så pass bra som den hade kunnat vara. En turnering som fortsätter att skapa obalanser i de inhemska ligorna.

Kristof Vogel

Fakta

Semifinalerna i Champions League är lottade. Real Madrid möter Bayern München medan Atlético Madrid ska spela mot Chelsea. Madridlagen börjar hemma 22-23 april med returer en veckan senare, den 29-30 april. 

Jonas (inte verifierad)

fre, 2014-04-11 09:42

1. Svenskt lag i CL - finns inte på kartan

Mycket bra analys! Det förtydligar utmaningen för svenska klubbars jakt på en plats i det fina sällskapet. 1: ekonomin räcker inte till, 2: ingen svensk klubb presterar konsekvent bäst i den inhemska ligan (= vinner, topp 4 räcker inte till i en liten liga), 3: det gäller att bli bland de drygt 10% nya lag som kvalar in till CL. Utmaningen är enorm, och frågan om det ens är möjligt längre genom "organisk" växt för en svensk klubb att ta plats känns aktuell. Financial Fairplay i all ära, det är LÅNG väg kvar för en utvecklingsliga som har div. 4/5 status internationellt. Allsvenskans topplag kan absolut inte jämföra sig med de fem stora ligorna, ej heller subtoppen med Holland, Portugal, Ryssland, Kina, Grekland och inte heller Österrike, Tjeckien, Belgien, Danmark, Cypern och till och från Norge för att nämna exempel. Jämförelse med Balkanländer, Bulgarien, Slovenien, Finland, Baltikum, Israel, Island m.fl. känns mer relevant. Och tänk efter: hur många lag därifrån förvänta du i CL? Just det.

Coachen (inte verifierad)

fre, 2014-04-11 21:23

2. Finasiellt kan vi definitivt

Finasiellt kan vi definitivt ställa den frågan. Bra artikel Kristoffer. Men jag är som gammal fotbollsspelare intresserad av vad vi akn göra för att utveckla våra spelare och bli bättre - med de resurser och möjligheter vi har. Titta på länder som Belgien - Kroatien - Schweiz - Tjeckien och faktiskt Österrike. Jämnförbara ekonomiskt och ligamässigt med oss i Sverige. Där händer det saker med spelarutvecklingen. Vi stampar på samma fläck, visst fick vi U17 till VM-semi men det är lång väg att vandra för de killarna innan de ens är ordinarie i Superettan eller Allsvenskan. Vi måste höja blicken fotbollsmässigt. Bryta SvFF:s monopol när det gäller utbildning och utveckling. Släppa in folka med erfarenhet från toppspel i Europa: Henke Larsson (nu i allsvenskan), Jonas Thern, Johan Mjällby, Fredrik Ljungberg (underskattat tränarämne), Anders Limpar, Per Zetterberg mfl. Tänk om förbundet kunde ta till vara deras kaptital i form av erfarenhet och kunskap om vad som verkligen händer på träningsanläggningen, arenan och i omklädningsrummet när vi snackar om spel på den högsta nivån. Först då kan vi höja blicken och se lite längre än playoff tll Europa League.

Inge Johansson (inte verifierad)

ons, 2014-04-16 12:33

3. Förändrad tränarstrategi

Vi kan konkurrera i individuella idrotter som simning, friidrott med tyskar med flera europeer men i fotboll tycks det vara tvärstopp. Den legendariske ryske ishockeytränaren Tarasov myntade begreppet "tala om för mig hur det tränas och jag skall förutse hur det går i matchen". Således när fotbollsträningen förändras och en annan strategi införs först då kommer framgångarna även ute i europa. Att ha tränare som ex Stahre i IFK är ren missbedömning av styrelsen. Träningen måste förändras till att bli mycket mer individuell. Svenska lag måste ersätta talang med att kunna springa snabbt och hoppa högt. Träningsmetoder finns men nuvarande tränare saknar kompetensen.
Färjestad ärSHL-ishockeyns mest välmående förening, med ett eget kapital på 150 miljoner, men har nuryggen mot väggen och tvingas vinna fyra matcher i rad för att överleva kvartsfinalserien mot Rögle, på nionde plats i grundserien.
Ännu har inget lag i SHL:s historia, på 41 försök, lyckats med den bedriften.
 För Färjestads BK, tabelletta och mästare säsongen 2021-2022, totalt 10 SM-.guld och 21 finaler, har allt gått snett i jakten på 2024 års mästartrofé, Le Mat pokalen. 

På lördag, 30 mars, inleds 100 års jubilerande allsvenskan i fotboll, i en tid när våld och allvarliga incidenter på läktaren har ökat kraftigt. Ansvariga inom polisen talar till och med om att supporters till  lag från Stockholm, Göteborg och Malmö har ”radikaliserats” och inte är främmande för omstörtande verksamhet.Enligt en kartläggning av SVT har 224 personer tillträdesförbud till den allsvenska premiären.

Om ett år kommer Lidköping, bandyorten nummer ett, både publikt och sportsligt, att stå som värd för världsmästerskapen i bandy. 

I  Vänerland har det vid flera tillfällen varit Vänersborg som välkomnat bandyvärlden. När det spelades enstaka VM-matcher i ”Lidköping” under -60- och ,70-tal har det aldrig varit någon publikrusning. Då uppstod talesättet   ”folket älskar Villa, inte bandy”.

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

- Egentligen har vi inget genuint idrottsintresse, trots att vi åkt både Vasaloppet och sprungit Lidingöloppet, säger Jan Blad,69, företagsledare och gudfader för Amo Handboll, nykomlingar i handbollsligan.

I Alstermo i Kronobergs län finns elit-handbollens mest anonyma lag, men med störst optimism via stor framtidstro. Och med stort stöd av Amokabel, en skandinavisk branschledande koncern med tre kabelbolag som tillverkar olika typer av ledningar och kablar. 

Striden mellan ATG och Svenska Spel fortsätter., Men i en första instans, – Patent- och marknadsdomstolen (PMD), vann ATG. Och nu har även Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) dömt till ATG:s förde.

ATG har sedan 1973 registrerat företagsnamnet Aktiebolaget Trav och Galopp hos Bolagsverket. När Svenska Spel 2020 lanserade spel på hästar använde man trots det ordkombinationen ”Trav & Galopp” i sin kommunikation. ATG valde därför att stämma Svenska Spel för intrång i ATG:s företagsnamn.

Den 14 mars släpps podden Radiosporten Hockey och leds av journalisten Magnus Wahlman tillsammans med experten Per Svartvadet. Här ska mixen av intervjuer med stora hockeyprofiler, historierna bortom isen och aktuella händelser ge något den hockeyintresserade publiken inte får någon annanstans.
Radiosporten Hockey med Wahlman och Svartvadet är en podd där lyssnaren i varje avsnitt får höra några av de mest aktuella och tongivande rösterna inom svensk och internationell hockey. Här blandas intervjuer med aktuella och profiler med analyser från programledarna.
Det är nya tider i svensk fotboll, transferintäkter eller intäkter från försäljning av spelare, sätter allt större avtryck i de allsvenska lagens bokslut efter 2023 års säsong.
Nykomlingen BP, som räddade det allsvenska kontraktet via kvalseger mot Utsikten,  redovisar inför årsmötet ett eget kapital på 48,5 miljoner kronor, ett historiskt högt belopp.