Den totala förlusten för det allsvenska kollektivet uppgick enligt en kartläggning av SVT till 53 miljoner kronor. Är allsvenskan inne i en ekonomisk kris?

Har spenderat vinster

Det kan verka så, i alla fall om man tittar på klubbarna som en homogen grupp. Men det bör man inte göra. Alla klubbar har olika förutsättningar och det finns olika anledningar till att det har blivit röda siffror i resultaträkningen. 

I flera fall handlar det om att klubbarna har spenderat vinster som man gjorde tidigare år. Till skillnad från bolag i den stora världen utanför fotbollen så delar fotbollsklubbar generellt inte ut vinsterna till sina ägare. Istället spenderas de i hopp om att nå framtida sportsliga framgångar. Bra exempel på det från 2013 är Elfsborg, IFK Göteborg och AIK.

I andra fall handlar det om enskilda finansiärer som skjuter till pengar för utvalda projekt. För inte kan man väl påstå att Djurgården befinner sig i finansiella trångmål samtidigt som klubben köper reklamtid i TV4 för att profilera sin flytt till en ny arena?

Helsingborgs storhetsvansinne

Historien är full av exempel där fotbollsklubbar okontrollerat har spenderat för mycket pengar på spelare med syfte att nå sportsliga framgångar. Under 2013 uppdagades dock bara ett sådant exempel i allsvenskan. Det projektet hade pågått under ett par år. 

Det rör sig om Helsingborg som fick lite av storhetsvansinne efter sina stora spelaraffärer som man lyckades göra under 2011. Å andra sidan lyckades Helsingborg att både vinna ett par titlar och kvalificera sig till gruppspelet i Europa League. Så till skillnad från många andra klubbar i överinvesterarkollektivet har Helsingborg faktiskt åstadkommit en hel del framgångar. Alla pengar var således inte helt bortslängda. 

Men förlusterna upprör och oroar de enskilda lagens anhängare. Det är naturligt. Förluster innebär större osäkerhet. Oavsett om det sker i resultaträkningen eller på fotbollsplanen.

Finns det skäl till oro?

Men de upprör också en del journalister som ofta utger sig ha en objektiv syn på konkurrensen i allsvenskan. Bör man oroa sig från ett allsvenskt ligaperspektiv? 

Det tycker i alla fall inte Lars-Christer Olsson, ordförande i Svensk Elitfotboll. Och det gör han helt rätt i. Frågan är om han är tillräckligt lycklig? Uteblivna vinster för klubbarna visar att de med till buds alla stående medel satsar på att förbättra sina sportsliga resultat. Och vad hade hänt om de allsvenska klubbarna hade spenderat 53 miljoner kronor mindre? Flera allsvenska profiler hade troligen spelat i klubbar i andra ligor, i länder som t.ex. Norge, Danmark eller Polen.

Men det är också den ständiga konkurrensen och kapprustningen mellan lagen som driver intresset för allsvenskan. Till skillnad från den siffra som står på nedersta raden i resultaträkningen. Och intresset inför årets säsong ser ut att vara större än på flera år.

Naturligtvis kan inte allsvenskan leva vidare om dess klubbar till slut går i konkurs och försvinner. Så bör man ändå oroa sig åtminstone lite grann?

Bara två har misslyckats

Vi kan nog alla vara lugna. Sedan 1994 har vi kunnat läsa spaltmeter med artiklar om fotbollsklubbars finansiella bekymmer. Stora som små. Men när den allsvenska säsongen kickar igång under den kommande helgen så är 8 av de 14 klubbar som spelade i allsvenskan för 20 år sedan med. Fyra lag återfinns i Superettan. Bara två lag spelar lite längre ner i seriesystemet, Trelleborg och Frölunda. De gör det av en enda anledning. De lyckades inte attrahera tillräckligt mycket intresse. För så länge intresset finns så överlever fotbollsklubbar och klarar sig förhållandevis väl.

För 20 år sedan fanns det på Stockholmsbörsen en lista med de 16 mest omsatta bolagen. I år finns sex av dessa kvar på börsen. Resten är borta, har slagits ihop med andra bolag eller har blivit uppköpta.

Så de svarta krisrubrikerna till trots, fotbollen är en extremt stabil industri. Mer stabil än de flesta andra.