Dan Perssons blogg
Dan Persson är Idrottens Affärers bloggare. Han arbetar med kommersiell utveckling av idrott. Dan har stor erfarenhet och kompetens och kan både se och bedöma såväl möjligheter som faror, något som passar Idrottens Affärer ypperligt. Han läser hellre årsredovisningar eller trendrapporter än tittar på sport och för honom är en arena en fastighet vars försäljning ska öka.
Dan Perssons blogg
Är det verkligen lösningen?
Det positiva med förslaget är att det bromsar för tidig elitsatsning och förhoppningsvis kan få föräldrar och ledare som beter sig felaktigt att tänka efter, skriver Dan Persson
Inga serie eller cupsegrare innan 13. Det är vad Svenska Fotbollförbundet har bestämt. Min reaktion är att jag delar problembeskrivningen och det nödvändiga att göra något åt det. Jag är mer tveksam om den här lösningen hanterar problemet.
Allsköns s.k. experter rasar självfallet mot beslutet i media men det är förmodligen att se som ett tecken på att beslutet är korrekt.
Skälen till beslutet
Problemet ser ut ungefär så här:
• Vetenskapen bevisar att barn utvecklas olika, om vi elitsatsar för tidigt så missar vi för många talanger och satsar i för stor utsträckning på de som framstår som bäst för att de utvecklas tidigt.
• Vi har en hiskelig utslagning inom idrotten från ca 12 års ålder då majoriteten slutar, i synnerhet för lagidrotterna beror det på elitsatsning, de som inte är bra nog får inte vara med. Det här är ett samhällsproblem, vi behöver få ungdomar att fortsätta idrotta, helst hela livet.
• Föräldrar och ledare som beter sig felaktigt är ett reellt problem med toppade lag från låg ålder som leder till utslagning för tidigt.
• Det politiska klimatet är sådant att elit är ett fult ord. Att vara duktig är något negativt. Fråga inte mig hur det gick till.
• Klubbarna och deras ledare som lägger miljoner timmar och all sin fritid drivs av att vinna, inte så konstigt då idrottens själ ligger i att prestera bättre än de man tävlar mot. Det skall vi inte ändra på.
Stoppa curlandet!
Den förändring som nu föreslås finns i flera länder och flera idrotter och tar inte bort idrottens själ, dvs varje match får fortfarande en vinnare och en förlorare eller ett oavgjort resultat.
Att cuper bör förändras är i min värld ren marknadsanpassning. Skall man få ett lag att bekosta resa och uppehälle för barn och föräldrar är det självklart motstridigt om de riskerar åka ut väldigt tidigt. Önskemålet torde vara maximalt antal matcher under den satsade tiden och för den satsade pengen. Cuper för barn är på väg att bli upplevelseindustri med Gothia Cup som ett föredöme vi skall vara stolta över.
I min enkla värd borde idrotten marknadsföra sig mot föräldrarna med meningen; ”Vi lär barnen förlora, ert och skolans curlande riskerar att skada barnen för livet men det löser vi”. Det är en av idrottens styrkor att man tidigt får lära sig både glädjen att vinna och att hantera en förlust. Eftersom bara en av flera tusen blir proffs, så är det här en egenskap klubbarna säljer som de borde marknadsföra mer.
Då blev det tråkigt
Jag är så fruktansvärt gammal att jag var barn på 60-talet. I den socialdemokratiska industristad i Norrland där jag växte upp hade Unga Örnar monopol på all fritidsverksamhet. De införde fotboll utan mål för att mål sågs som elitistiskt. Konsekvensen var att fotboll blev tråkigt. Den risken är minimal med den här förändringen.
Svensk skola införde för 45 år sedan en modell där vi benchmarkade nedåt och vi har fortfarande fruktansvärt svårt att ge smarta ambitiösa barn stödet som gör att de kan utvecklas fortare.
Konsekvensen är att det blir tråkigt när möjligheten att lösa ekvationer byttes mot meloner med streck genom som symboliserar den tomma mängden och när svaren skulle ges som mer än eller mindre än, 2+5=>6 typ. Unga läsare som inte tror att riksdag och regering kunde vara så korkade får fråga föräldrarna.
Det är då ett lika stort problem för fotbollen att ge de som vid en viss ålder är duktigast stimulans som det är att få de som presterar under medel att fortsätta, dvs göra det roligt för båda grupperna. Att spela med andra som är ungefär lika duktiga är en bra metod. Samtidigt spelar många fotboll för att man är kompisar. Att då splittra kompisgäng är ett bra sätt att öka andelen som slutar. Enkelt är det inte.
Inget bekymer med dator och TV
Vi måste ta hand om de väldigt ambitiösa ungdomarna så att de får förutsättningar.
Det går inte bevisa men jag tror att Björn Borg inte skulle ha blivit så duktig om han inte var tjurig nog att stå timmar dagligen (utöver träningen) och nöta mot garagedörren.
Det är klart att det faktum att Ingemar Stenmark kunde åka skidor till liften och hade drivkrafterna som gjorde att han tränade fem gånger mer än vi andra på den tiden var en anledning till att han också blev bäst i världen.
Björn och Ingemar hade heller inte alternativet att sitta vid datorn eller teven men det är en annan konkurrenssituation som idrotten har att hantera.
En tydlig risk med det här förslaget är att även om fler yngre stannar tills de fyller 12 så får vi nu en mycket exakt tidpunkt där merparten slutar idrotta i klubbens regi.
Bromsar tidig elitsatsning
Det positiva med förslaget är att det bromsar för tidig elitsatsning och förhoppningsvis kan få föräldrar och ledare som beter sig felaktigt att tänka efter.
Jag är inte kritisk mot beslutet, ingen kan förutsäga framtid och det kan bli kanon. Men i det här fallet är min magkänsla att även om vi är ense om problemdefinitionen så har vi inte löst problemet med dagens beslut.
Vad fanns det då för andra möjliga vägar framåt? Något jag försöker lägga tid på då det är förutsättningen för att ses som konstruktiv.
Vi skall alltså ge Sverige och klubbarna fler talanger genom att ha fler som fortsätter efter 12. Då skapar vi samtidigt mer samhällsnytta genom att fler klarar skolan, undviker droger, inte blir tjocka och blir anställningsbara.
Ökar Korpen i stället?
Ett nyckelord torde vara begreppet ”kul”. Här har fotbollen en del att fundera över. Skulle jag vara VD för bolaget fotbollen och inse att vi i praktiken fungerade som kundanskaffare åt bolaget Korpen skulle jag tänka till flera gånger. Där är fotbollförbundet och generalsekreterare Håkan Sjöstrand idag.
Nu har vi ett beslut där effekten mycket väl kan bli att Korpen ökar än mer inom fotbollen för att det är kul att spela mera på lek.
Min första lösning hade varit ekonomiska incitament. Upplever att det som styrinstrument har en tendens att ge bättre resultat än alla alternativen.
Tappar man för många efter 12 års ålder så sjunker bidragen och man straffas idrottsligt, behåller man tillräckligt många så ökar bidragen.
Men det är väl förmodligen för kommersiellt.
Klickandet tar över
Vi klickar och klickar och klickar - och bidrar var och en till en ny marknad inom media med nya aktörer. Foto: TT
Traveas som från början var en kommunikationslösning för resebyråer men som har utvecklats via försäljning av reklam på golf.se, köp av Stampens sportsajter och utveckling av en ny och mycket sofistikerat annonslösning går ihop med bolaget bakom sajter som Fotboll Direkt.
Den nya koncernen med namnet Everysport Media Group (EMG) från nyår får i närheten av samma nivåer som Sportbladet och Expressen Sport när det gäller antalet unika besökare per vecka.
Modellen, med ett stort antal sajter med samma försäljningsorganisation och det egenutvecklade annonssystemet som gör att jag kan erbjudas reklam för golfklubbor inne på en fotbollssajt då systemet vet att jag tidigare har besökt golfsajter och tittat på utrustning är hypermodern. Ungefär som på Facebook men EMG har ett sådant egenutvecklat system som enligt uppgifter är väldigt kraftfullt och bedömningsmässigt bättre än de som AB och Expressen har.
Stor skillnad
EMG kommer från sälj och teknikhållet mer än det publicistiska medan AB och Expressen i första hand ser sig som publicister.
Sammanfattat och mycket generaliserat betyder det att EMG har sälj som första fokus och skapar content utifrån hur mycket de har sålt medan de gamla skapar content utifrån ett publicistiskt perspektiv och sedan försöker sälja det utrymme det skapar.
EMG blir nu stor nog att slåss på exakt samma marknad som Sportbladet och Expressen. Hur den fighten slutar är för tidigt att säga, men utan att haft tillgång till siffror så är kostnaden för content väsentligt lägre hos EMG än hos de andra, dvs de kan acceptera lägre priser och ändå tjäna pengar.
Vi kan också förutse ett fokus på s.k. klickmonster, dvs rubriker, innehåll, bilder fokuserar på att sticka ut och leda till klick. Detta fokus är i min bok samma sak som lägre kvalitet då alla tre aktörer måste fokusera på kvantitet.
Sedan har vi massor med lokaltidningar som också har sportsidor, de har dock en lokal marknad för annonser och berörs inte så mycket av det här.
Du som läsare styr
Den femte, icke kommersiella aktören utan vare sig teknik eller professionell säljkår är idrotten i sig.
Tar vi totalmängden besökare på alla förbund, ligors och föreningars hemsidor som helhet så skulle den aktören vara störst. I dag finns man inte mot mediabyråer och stora reklamköpare eftersom man består av flera tusen hemsidor som inte på något sätt samordnas.I min bok så innebär det ytterligare ett område där idrotten ger bort mycket stora potentiella intäkter utan att någon förstår det.
Det som då krånglar till det är att ökningen av lästa internetsidor vida överstiger ökningen av budget för reklam på nätet. Konsekvensen blir att priserna sjunker och att de nu sjunker saktare beror enbart på att de är nere på så låga nivåer att de rent fysiskt inte kan sjunka fort längre.
Det här ställer då krav på nya produkter som ”content markering” dvs artiklar som är sponsrade av någon, streamingfilmer och allt som den samlade kreativiteten hos världens alla teknik och reklambyråer kan uppbringa.
Lägg på en ökande reklamtrötthet i befolkningen och fler, som liksom jag, skaffar tjänster som Adblocker för att slippa se reklamen så inser man att företagen som vill sälja sina produkter inte har det lätt, inte de som vill sälja sin kanal till dessa och inte de som skall leva på att utforma reklamen heller.
Detta klickande...
För de stora aktörerna som dessutom varje dag tappar intäkter på sin papperstidning är livet om möjligt ännu värre.
Det finns goda ekonomiska skäl till varför vi tvingats titta på bilden av den stackars mördade Lisa Holm varje dag hela sommaren/hösten. För att berika sina ägare måste man exploatera klickmonster och en mördad ung vacker tjej blir ett sådant. Det är ingen kritik av media på moralisk grund, de som då skall kritiseras är vi läsare.
EMG har skaffat sig en stark position på ena sidan. De skall upp och slåss med Schibsted och Bonniers på den andra sidan, dvs mot helt andra balansräkningar.
Jag vet inte hur det går och kan inte ens gissa, men ny och framåt med tekniken i huset är ingen dålig position.
Och nä, att idrotten förstår hur de borde samverka för att bli en stor aktör är inte troligt.
Elitklubbar en verklig tillgång för en kommun
Ett elitlag på en ort skapar en mängd värden som ändå glöms bort av både media och politiker, skriver Dan Persson. Foto: TT
Av landets 290 kommuner strävar 289 efter tillväxt. Det är bara Sundbyberg där moderater, folkpartister (vägrar kalla dem för liberaler), C och MP strävar efter minskad tillväxt och färre jobb.
Av landets 290 kommuner är det få, väldigt få som har sådana villkor som krävs för tillväxt. Utöver de tre storstadsområdena är det i praktiken ett drygt tjugotal som har de förutsättningar som krävs idag för att vara ett regionalt kluster med egen tillväxtförmåga.
Med en från media, politiker, befolkning och i många fall även från klubbarna ensidig eller okunnig bild av vad elitidrotten tillför så hamnar vi genomgående fel när behovet och värdet av ett elitlag i den högsta serien i ishockey och fotboll och dess inverkan på tillväxt diskuteras.
Så stora skatteeffekter
En SHL-klubb omsätter i genomsnitt 140 miljoner kronor och ett allsvensk klubb i fotboll i genomsnitt ca 70 miljoner. Klubbarna är i sig medelstora företag med allt vad det innebär.
Tittar vi på antal anställda såväl som skatteandelen mellan upplevelseindustri dit elitidrotten hör och tillverkningsindustri så har man nästan dubbelt så många anställda per omsättningskrona och drygt dubbelt så hög skatteandel per omsättningskrona som industrin.
Klubben genererar genom sina anställda och event direkta skatteintäkter till kommun, landsting och stat i form av källskatter på löner, moms, energiskatter, alkoholskatter och arbetsgivaravgifter.
Största mötesplatsen
Genomgående är summan av de direkta skatteintäkterna väsentligt högre än vad kommunen kan ha i kostnader för exempelvis arenafastigheter. Spelarna i en elitklubb hamnar garanterat på listan över den procent i kommunen som tjänar mest och det skapar självfallet mycket höga skatter också.
Hemmamatcherna är ofta de mest uppskattade eventen i omsättning såväl som publikantal på respektive ort. Bröd och skådespel åt folket myntade senator Juvenalis för 2000 år sedan, då handlade det om att undvika upplopp, nu är behovet av event växande och den exkluderande kulturen kan inte leverera så elitklubben tar ett stort ansvar för att ge befolkningen den upplevelse som de efterfrågar.
Då 64 procent av besökarna väljer att äta utanför hemmet innanför match så skapar SHL och Allsvenskan nästan 3 miljoner krognotor varje år. Även detta ger sysselsättning, skattekronor och förutsättningar för restaurangerna att överleva.
PR och mötesplats
Elitklubben är också den som ger orten mest exponering allt annat lika. Går man igenom alla pressklipp (numer även de digitala) så ser man att elitklubben har genererat flest sådana då ortsnamnet nämnts och de få gånger det inte stämmer är det en extremt negativ händelse som orten förlorar på (Västerås eller Trollhättan) en enstaka gång som är alternativet.
Elitklubben är normalt också den största aktören vad gäller idrott för ungdomar på orten där elitspelarna är föredömen för ungdom. Idrottande ungdomar blir anställningsbara. Det värdet kan bara underskattas.
Elitklubben är också i normalfallet det i särklass största företagscommunityn på orten. Oavsett om man tycker om fotboll eller ishockey går man dit för att ens kunder, leverantörer och partners är där. Den här miljön skapar affärer och tillväxt.
Här är alla fördelar
För att sammanfatta. Elitklubbens uppdrag som den levererar är följande:
1. Skattebetalare och medelstort företag med 60-140 miljoner i omsättning
2. Viktig leverantör av eventutbudet som skapar attraktionskraft för ort
3. Stor aktör med ungdomsidrott i föreningen.
4. Lokalt föredöme för ungdom
5. Största Företags-Community på orten
6. Marknadsför varumärket kommunen, mer än någon annat.
7. Skapar gemensamhet och stolthet
Bara kaffepengar
Att media inte förstår det här är uppenbart, men om politiker inte förstår vad elitidrott skapar så blir det felaktiga beslut.
Det vi kan vara 100 procent säkra på att om politiker vare sig förstår vad en elitklubb kan skapa såväl som vilka investeringar kommunen bör göra för att de skall klara sig så kommer de inte att göra det.
De så kallade besparingar kommunen då har gjort är kaffepengar i jämförelser med vad man förlorat.
Klubben måste äga kunden
"Den som besöker en match och betalar för en biljett skall vara kund till klubben som arrangerar matchen. Inte till någon annan", betonar Dan Persson.
Svensk idrott har ca 10 miljoner besök på sina matcher. Det är individer som betalat för att se en match, en del så lite som 30-50 kronor och i andra fall +1 000 kronor.
Den lagstiftning som gäller är kristallklar. Man är kund till den man betalar till. Att det är idrott gör ingen skillnad. Man kan vara supporter och kund men i det ögonblick man betalar för att se en match, spela en golfrunda eller köper ett liftkort så är man kund enligt samma lagar som gäller när man köper en piké på H&M. Detta oavsett om säljaren är en ideell förening eller ett bolag.
För att nå sportslig framgång
Supporter är ett helt fritt begrepp som på intet sätt styrs av lag vilket är bra, känslor skall inte lag bestämma över.
Begreppet kund bestäms av vem som tar emot mina pengar. Det är olika vem som man är kund till beroende på vilken match man väljer att gå på.
Kommersiell idrott definieras av mig som idrott där intäkterna kommer från kunder och inte från bidrag. Vid sidan av mediarättigheter som tv-avtal, sponsorer och exponering är de som betalar för att se en match fortfarande den enskilt viktigaste intäktskällan. Matchdagsintäkterna är dessutom förutsättningen för de andra intäktsslagen.
Att äga sina kunder är därför en av de viktigaste strategiska grunderna för att nå sportslig framgång.
Så är det inte alltid.
I kundens ägo
Går jag och tittar på Luleå-Djurgården i Coop arena i Luleå så är jag kund till Luleå Hockey. På många arenor är jag kund till ett biljettsystem eller en arenaoperatör istället för till klubben.
Om klubben skall kunna optimera sina intäkter så skall besökaren självfallet alltid vara kund till klubben.
Den kommersiella idrotten får inte hamna så fel som hotellbranschen gjort där aktörer som Hotels.com med flera idag tar 15-35 procent av värdet på en bokning.
I en brytningstid där sällanbesökarna är den grupp som har störst potential att öka klubbarnas intäkter får det konsekvensen att klubbens CRM-system måste omfatta 6-10 gånger så många människor jämfört med den tid där ett mindre antal personer gick på nästan alla matcher.
Klubben ska styra
Har klubben CRM-systemet med potentiella kunder måste klubben självfallet kunna använda det för att sälja biljetter. Om inte biljettsystem och CRM-system är integrerade med varandra såväl som biljett och kassa-system så har man en uppförsbacke.
I min enkla värld där mitt enda fokus är att klubbarna skall kunna öka sina intäkter och därigenom nå bättre sportsliga resultat är det enkelt.
Den som besöker en match och betalar för en biljett skall vara kund till klubben som arrangerar matchen. Inte till någon annan.
Om klubben inte är arenaoperatör så är klubben kund till arenaoperatören, man hyr arenan för en match och betalar en hyra som bör vara en kombination av en minimihyra och omsättningshyra.
Titta på hotellbranschen
Här har hotellbranschen under 40 år utvecklat väl fungerande modeller för avtal där det ligger i bådas intresse att intäkten blir så hög som möjligt. Självfallet finns det vinster med omfattande samverkan mellan klubb och arenaoperatör men klubben måste äga kunden.
Variationerna här är många men den som vill köpa en biljett för att se matchen skall köpa den av klubben.
Det gick ju bra förut säger då den förändringsrädde.
Jo, förr i världen var matchbiljetter något som köptes, publiksiffrorna berodde på storleken på orten, bristen på andra aktiviteter, ingen konkurrens från tv och digitalisering och ett folkrörelsesamhälle.
Nu är läget det totalt motsatta. Biljettsystemet är det absolut viktigaste verktyget för den största och det viktigaste intäktsslaget.
Ändå äga biljettsystemet
Skälet till att det har gått så sakta är att det är den snabba samhällsförändringen som nu gör att klubbarna, i en del fall lite yrvaket inser att den karta de använt inte stämmer med terrängen. De som då bedömer att det är terrängen det är fel på kommer att få problem.
Jag har nu i 30 års tid hävdat att för all typ av ”inventory business” dit arenor, hotell flygbolag, golfbanor med ett bestämt maxantal möjliga gäster hör, måste äga kontrollen över majoriteten av kunderna. De sista 20-30 procenten kan man låta andra anskaffa och betala provisioner för men bulken måste vara självgenererad där man ”äger” kunden, styr prissättning och är ansvarig för att köpet blir till.
Därför bör klubbarna även när de inte driver arenan sträva efter att själva kontrollera biljettsystemet, sälja biljetterna själv i eget namn och ha all kompetens som behövs för att utnyttja det till fullo enligt branschens alla föredömen.
Så här ska villkoren se ut
För honom, för för henne - så borde ett idrottspolitiskt program se ut, anser Dan Persson och redogör för hur idrottens begynnelsevillkor borde se ut. Foto: TT
Alla partier har idrottspolitiska program byggda på tidigare program som var byggda på tidigare program. Dvs partiernas idrottspolitik är uppbyggd för ett samhälle som inte längre finns. Eftersom jag är en snäll, vänlig, generös person med stort förtroende för våra demokratiska strukturer så gör jag ett nytt modernt program. Som då är helt fritt att sno.
Så därmed, här är mitt idrottspolitiska program som sammanfattad förkortad version.
Idrotten ska leverera
Idrotten är en omistlig del av vårt samhälle som har stora utmaningar där idrotten i stor utsträckning kan skapa lösningarna. Idrottens uppdrag är att leverera följande:
• Stora och ökande skatteintäkter till staten som del av den växande upplevelseindustrin.
• Nya jobb
• Bättre folkhälsa med mätbara effekter på sjukvårdskostnader och sjukförsäkringskostnader genom minskade vällevnadssjukdomar.
• Bättre folkhälsa med stora mätbara effekter på kostnaden för äldrevård genom minskad demens och minskade vällevnadssjukdomar.
• En social demokratisk värdegrund som utvecklar ungdomar lär barn fungera i grupp, hantera förluster och motgångar och få en ambition att utvecklas.
• Att +80 procent av alla ungdomar kan idrotta hela sin barn- och ungdomsperiod
• Fler ungdomar som går ut skolan med godkända betyg.
• Anställningsbara ungdomar
• Förbättrad integration
Mot leverans av ovanstående skall idrotten erhålla ett omfattande och jämfört med idag väsentligt högre samhällsstöd för ungdomsverksamheten samt verksamhet som rör integration och fler vuxna som idrottar, i synnerhet för grupper med utanförskap, låga inkomster och låg utbildning.
Som framgår ovan är inte elitidrott medtagen som uppdrag från samhället. Det står idrotten fritt att bedriva elitidrott men det skall då finansieras av idrotten.
Ofantligt värde för samhället
Värdet för samhället av ofantligt, alternativet är fördubblade kommunala skatter inom 25 år. Det skall ur det perspektivet inte finnas någon gräns för bidrag till idrotten, bara mycket strikta krav på prestation som grund för bidragen.
Samhället har inga synpunkter på hur de som levererar idrott är organiserade. Med önskemålet om ett starkt RF som samlad organisation för idrotten är det upp till RF att anpassa sig så att även kommersiella aktörer och bolag kan vara associerade till organisationen.
Då RF agerar i myndighets ställe vid underlag för bidrag skall RF driva de IT-system som de som söker bidrag skall använda. Det innebär en skyldighet att erbjuda APIer till föreningar och bolag som använder egna eller andras system men utformat på sådant sätt att RF kan validera underlag för bidrag.
Bidrag baserade på prestation är inte kopplade till medlemskap i förening. Medlemskap i förening som krav har blivit exkluderande. Föreningen som del av civilsamhället ses självfallet även fortsättningsvis som viktigt och är i sig berättigat till stöd. Det får bara inte vara enda sättet man idrottar.
De får en check
Bidragen till nationella organisationer skall effektiviseras, lägsta nivå för att vara berättigad bör höjas till minst 50 aktivt verksamma föreningar och minst 50 000 registrerade medlemmar.
Det logiska är att mindre förbund går samman för att nå gränsen.
Bidraget skall till 75 procent fördelas utifrån antalet registrerade träningstimmar och 25 procent solidariskt till varje förbund.
Barn och ungdomar i hushåll med låg inkomst erhåller en idrottscheck på 3 000 kronor som kan lösas in hos föreningar och företag där det krävs minst 30 träningar per år för att checken löses in till sitt fulla värde.
Samhället dedicerar ett årligt bidrag på 50 miljoner som till fullo skall användas för marknadsföring och opinionsbildning för bättre folkhälsa, dvs upplysa befolkningen om vinsterna för individen att träna, äta nyttigt, undvika rökning, socker och snabba kolhydrater.
I samverkan med landstingen formas ett program för att vuxna i utanförskap i större utsträckning tränar med primärt syfte att minska övervikt och vällevnadssjukdomar. Träning skall kunna ges på recept.
Samhället ersätter till fullo kostnaden för tolkar och betalda ledare för verksamheter som till dominerande andel riktar sig till nyanlända.
Arenor ger skatteintäkter
Idrotten är extremt värdeskapande för samhället ut många perspektiv. Utöver de 30-40 miljarder som skapas i skatter så sparas 100-tals miljarder in i samhällskostnader genom att unga människor klarar skola, undviker droger och blir anställningsbara och att vuxna har färre sjukskrivningsdagar och får ett bättre liv genom färre år mellan fullt frisk och död, något som sparar upp till miljonbelopp per individ för samhället.
Om alla tränar så skapas förutsättningen för ett bevarat välfärdssamhälle. Om ingen tränar får vi ge upp välfärdssamhället inom något decennium.
Arenor för elitverksamhet är en naturlig del av infrastrukturen för ett samhälle och kommer i normalfallet inte att vara vinstgivande men de skall underhållas, renoveras och byggas för att de totalt sätt skapar vinst för samhället genom de skatter de genererar.
Så, typ skulle jag formulera sammanfattningen för ett idrottspolitiskt program för framtiden. Finns en hel del att fundera på när det gäller IT-lösningar för att få det att fungera och utformning av stödet. Men som principprogram är det bra för samhället och ger idrotten mer pengar när den så förtjänar.
Den segregerade idrotten
Segregeringen inom idrotten och ingen gör något åt det. Foto: TT
I veckan kom en ny rapport som påvisar det vi redan visste. Det är en fördel med rätt föräldrar för att lyckas inom idrotten. Varför har det blivit så och vad vi kan göra åt det är det intressanta att besvara
Skall man vinna VM-guld är det inte bara goda förutsättningar, talang och hård träning, man måste helt enkelt börja med att välja rätt föräldrar. Inte helt enkelt att göra.
Segregeringen beror både på ekonomi och på inställning. Ofta kombineras detta. Som lök på laxen kommer brist på anläggningar.
Mallen förutsägbar
Vill man bli världsmästare så behövs det gifta, svenskfödda föräldrar med god ekonomi som har idrottat på hög nivå, fortfarande tränar, ett boende i en socialt etablerad homogen miljö i en kommun som skapar goda förutsättningar för den valda sporten. Sen krävs det talang, psyke och ambitioner men det kan vi bortse ifrån i det här sammanhanget.
Men Zlatan då undrar vän av ordning, det är ju inte en siffra rätt i det du skriver.
Korrekt Zlatan är unik, ett av få undantag. Zlatan spelar dessutom fotboll, den sport som är bredast, finns nära och som är relativt billigt och han kunde kompensera ej skjutsande föräldrar med cykelstölder. En modell som oavsett hur framgångsrik den var ändå inte bör ses som en lösning.
Föräldarna ersätter
Om vi då övergår till frågan varför det blivit så här så är min analys ungefär som följer.
Föreningarna har fått ökande kostnader hela tiden. En större andel av arbetet sker med anställd personal. Vi har en hel generation ideellt arbetande som nu dör bort och det kommer inga efterföljare.
Med kommunala och statliga bidrag som stått stilla och i en del fall minskat så har det här medfört att kostnaden som föräldrarna måste bära ökar.
Läger, resor…
Vi har också fått ökade ambitionsnivåer, det skall resas runt och spelas cuper, det finns träningsläger på våren i Spanien och Italien, det har vuxit upp en industri runt detta.
Jag besökte en anläggning i Grekland som investerar i tio fotbollsplaner, gym, löpspår, omklädningsrum som fas 2 efter att ha byggt hotell med över 1 000 rum, två golfbanor, ridstallar och ett 30-tal pooler. Målgruppen var skandinaviska ungdomslag.
Gothia Cup är en självklarhet och fler och fler bor på hotell istället för på luftmadrasser i gymnastiksalar. Skor, klubbor med mera skall vara av rätt märke och samma som de stora grabbarnas.
Ska köras till träning
Av trygghetsskäl skall barnen köras till träningen och goda föräldrar skall ha både tid och råd att vara med. Annars är man ingen bra pappa/mamma. Lite svårt om man inte har bil och jobbar kväll.
Den arbetande medelålders medelklassen har fått det ofattbart mycket bättre genom låga räntor, låga energikostnader, energieffektivisering, borttagen fastighetsskatt, sex jobbskatteavdrag, borttagen förmögenhetsskatt och så vidare.
Den har samtidigt förstått hur viktigt idrotten är för barns utveckling, möjligheter att klara skolan, undvika barnfetma och utvecklas socialt.
Medelklassen lärarnas skräck
Här finns en snabbt ökande betalningsvilja samtidigt som klubbarna behövt mera pengar. Klart att det dragit iväg.
Den lågavlönade ensamstående mamman som måste fokusera på att få ihop till mat och hyra är den som drabbas. Migranter är en annan växande grupp där våra kostnader för ungdomsidrott är för betungande.
Det andra skälet är inställning till idrotten.
Medelklassens föräldrar med utbildning, boende i villaområden med den sociala miljön är idag lärarnas skräck. De läser allt som handlar om hur deras barn skall få det bättre och har massor med kunskap, dock kanske inte alltid helheten.
Behöver inte stjäla cykeln
De tränar själva för att hålla vikten och de har lärt sig att idrotten gör att barnen undviker barnfetma, ökar chansen att klara skolan, gör barnen anställningsbara, lär dem prestera såväl som det nog så viktiga, lär dem förlora, något de numer inte får lära sig i hem eller skola.
Utöver att idrotta får barnen bra mat och allt det andra som ökar deras möjligheter att lyckas i livet. Betalningsviljan för idrotten är av naturliga skäl hög i den här målgruppen.
För att återkoppla till Zlatan så behöver de här barnen inte stjäla en cykel för att ta sig till träningen.
Ger upp, de har inte råd
I det vi kallar utanförskap och det vi förr kallade underklass finns inte den här kunskapen, här är fotbollen något man gör för att det är kul, inte något som barnen tycker är kul och föräldrarna vet är bra.
Fattigdomen i Sverige har halverats på tio år, vi har ingen som svälter men med den extrema förbättringen av ekonomin för den arbetande medelklassen så har vi ett mer segregerat land idag.
Det här börjar synas inom idrotten och jag hör ett växande antal ungdomsledare inom idrotten som talar om att fler barn försvinner för att de inte har råd, eller att kostnaden inte prioriteras av deras föräldrar.
Något måste bryta mönstret
Då har vi definierat problemet och svarat på frågan varför. Det som då återstår är att försöka komma med konstruktiva förslag på lösningar.
För de som läser tidningar är det enkelt konstatera att budgetläget både för stat, landsting och kommuner har varit bättre.
Att finna företag som sponsrar är i praktiken omöjligt. Att föräldrarna betalar mer ökar bara utslagningen.
Hur gör man då?
Friskvårdsavdraget är lösningen
Jag har inte sett ett enda realistiskt förslag från någon annan. Själv har jag bara en framkomlig lösning i en tid när varje minister som kommer in till Magdalena Andersson, och vill ha pengar enligt partistrategen Sven-Erland Västros, åker på tjära och fjädrar, dock som eftergift till miljöpartiet en påstådd ekologisk modell av tjära som Åsa målar båten med.
Min egen idé är enkel och görbar. Skälet till att jag upprepar den från tid till annan är att jag inte hittat några 2 miljarder någon annanstans hos vare sig stat eller kommun.
Pengarna finns om vi tar bort det s.k. friskvårdsavdraget som idag är mycket ineffektiv användning av skattemedel (välmående medelklass som skulle idrotta i alla fall och statsstöd till kommersiella gym från de som tränar i snitt 15 gånger per år). Friskvårdsavdraget kostar kommunerna ca 2 miljarder per år.
Med tusen kronor per barn och år räcker det till 2 miljoner barn. Så många barn har vi inte i åldrar 7-18 så den här lösningen ger nog med pengar för en ordentlig satsning på idrott för nyanlända som del av migrationsinvesteringen.
Gabriel Wikström som idrottsminister kan få en stjärna i boken. Det kan han behöva då hans andra ansvar på hälsoområdet riskerar att få skenande underskott.
Krävs ett par pennstreck
Ett par pennstreck till ändringar i budgeten och det som riskerar att skapa slitningar och bristande tillit i Sverige om 10-20 år är hanterat. Finansierat krona för krona även om det valspråket lär förpassas till historien fortare än någon hinner säga utgiftstak.
Min fru och jag får pynta en tusenlapp till av gymkostnaden själva. Det gör vi gärna, vår träning handlar om att öka sannolikheten för en frisk ålderdom. Det värderar vi mycket högt.
Så, vi har ett allvarligt samhällsproblem, en lösning som ger mer pengar till migrationen och alla borde vara glada.
Men ingen gör något
Fast i vanlig ordning så kommer ingenting att hända.
Själv tänker jag åka till södra Europa en vecka. Där är så många människor från andra länder att man aldrig riskerar stöta på någon Sverigedemokrat.
Vid poolen skall jag fundera på varför alla partiers idrottspolitiska program skulle framstå som perfekta om det fortfarande vore 1976.
Vi är annorlunda som åskådare
Åskådarna ska få en betydligt bättre service. Nya biljettsystem är anpassade efter publikens önskemål. Foto: TT
Den svenska biljettmarknaden för arenor har länge präglats av en jätte i form av Ticnet och ett tiotal små aktörer. Under de senaste åren har Transticket dragit iväg till en tydlig andraplats med hög tillväxt men fortfarande långt ifrån den dominerande Ticnet.
När nu USA baserade Outbox AXS som ägs av den globala arenajätten AEG köper Transticket förändras förutsättningen ordentligt på hela den nordiska biljettmarknaden.
Utmanar Ticnet
Nyköpingsbaserade Transticket får muskler nog för att på allvar ta upp kampen med den tidigare marknadsdominanten Ticnet.
Sedan är det självfallet positivt för alla. Stenhård konkurrens mellan aktörer som satsar stort på utveckling leder till bättre tjänster och låga priser.
För ca 700 arrangörer, arenaoperatörer, Idrottsklubbar, konserthus, teatrar med flera är det här inte bara en fråga om pris och prestanda, det handlar om ideologin i affärsmodellen där då avgrunden är lika stor som mellan socialism och liberalism.
Ticnet som genom sitt moderbolag Ticketmaster är marknadsledande globalt sätt har en modell där de säljer biljetter åt arrangören och tjänar på att lägga på en s.k. serviceavgift. I praktiken så ”äger” Ticnet kunden och kan använda kunddatabasen för att även sälja biljetter åt andra arrangörer. Deras modell bygger på en s.k. portal där man hittar biljetter till allt. Den modellen förutsätter en hög marknadsandel, annars besöker inte konsumenterna portalen.
Transticket som då numera ägs av globala aktören Outbox är en white label-leverantör. Arrangören använder TT:s teknik men står själv som säljare och det är deras kund. TT:s teknik gör det möjligt att paketera med mat och dryck såväl som andra produkter.
Ett annat beteende
För yngre läsare så var portal ”da shit” på nätet i mitten på 90-talet. Posten och Telia satsade miljarder på Torget och Passagen som ni inte hört talas om. Ticnet var däremot mycket framgångsrika genom att de var först och bäst och i praktiken ensamma om att han en fungerande lösning. Det gav dem ett väl förtjänat defactomonopol under många år.
För 20 år sedan såldes inga biljetter på nätet. Idag säljs +90 procent av flyg och tågbiljetter på nätet via dator, surfplatta eller telefon. Hotell bokas till nästan samma nivå på nätet
Arenaindustrin har legat ganska långt efter, primärt för att Ticnets affärsmodell gjort det lönsammare för arrangörerna att kunderna handlat manuellt vid arenan. När årskorten är borta har klubbarna legat på ca 20 procent på nätet om vi går något år tillbaka då de flesta fortfarande använda Ticnet.
Köpa i förväg på nätet
Biljetter som säljs vid arenan skapar däremot både kostnader och risken att kunden hittar på något annat. Det förstör också alla möjligheter till s.k Revenue Management, dvs dynamisk prissättning där efterfrågan påverkar priset upp och ned. Har man ingen tid att jobba med Revenue Management för att för stor andel av biljetterna säljs vid matchstart kommer stor del av biljetterna att säljas till fel pris eller än värre inte säljas alls.
Det som är unikt för elitidrottsklubbarna är att biljetter säljs till människor som har en emotionell relation till klubben som vi mera sällan har till Scandic. Det är få förunnat att ha den fördelen och det innebär också att klubben avhänder sig sin viktigaste fördel om man inte väljer white label och sina egna kanaler.
ÅF-modellen med någon annans portal med många besökare är självfallet bra för de aktörer inom primärt show business som har få föreställningar och saknar världsnamn.
Men en större idrottsklubb med stort genomslag på den egna orten som väljer ÅF-modellen agerar överfört likadant som en liberal ledarskribent som försvarar SD. Andelen Luleåbor som inte utgår ifrån att man kan köpa biljetter till Luleå på Luleå Hockey’s hemsida får faktiskt ses som begränsat.
Bra med konkurrens
Affären innebär också att Transticket tar över Outbox enda nordiska kund i form av Globenarenorna. Det är fyra stora klubbar som då i större utsträckning kan samverka med övriga klubbar i sina respektive ligor för förväntat bättre möjligheter att öka omsättning som resultat.
Konkurrensen mellan aktörerna är bra för klubbarna och den kommer att finnas länge. Konkurrens är alltid bra så det behöver vi inte diskutera.
Konkurrens i kombination med snabb teknisk utveckling kan leda längre än vad någon kan tänka sig idag. Ingen vet hur lösningarna ser ut om fem år men min gissning är att vi då nått ett läge där själva biljetteringen är ”commodity” till verkligt lågt pris.
Med nätet ökar intäkterna
Uppsidan för leverantörerna är helt baserat på deras förmåga att gå från biljett till arenakoncept, dvs ha blivit leverantören vars system arenaoperatören använder för att öka sina intäkter på alla områden. Då krävs det att man också tillhandahåller kunskap, kompetensutveckling, mätverktygen och kopplingar där alla system pratar med alla andra.
Ticnet har en god position på kort till medellång sikt. Digitaliseringen gör att fler köper biljetter på nätet hela tiden, dvs deras intäkter ökar. På lång sikt får det till konsekvens att de klubbar som har ett eget varumärke förlorar men portalen har ett värde under mycket lång tid för ett stort antal arrangörer som behöver exponeringen för att nå köpare till sina event.
För Transticket som genom Outbox förvärv och ökade resurser nu åker uppåt i seriesystemet med en hastighet som gjort Åshöjdens BK och Östersund FK avundsjuka skapas det stora möjligheter.
För alla vi som har studerat effekterna för hotellindustrin när aktörer som Hotels.com och deras konkurrenter tagit hand om mervärdet genom att äga kunden känns det naturligt att alla större aktörer över tid ser en egen kontroll över biljetterna som enda vägen framåt.
Finns det ett VM i svetsning?
Bro Hof, här skulle ett jättelikt event utspelas och utan att det krävdes några större investeringar, däremot regeringens stöd som aldrig kom... Foto: TT
Idrottsminister Wikström har ingen trovärdighet kvar efter det obegripliga beslutat ett nobba Solheim Cup. Enda sättet att få statlig garantier är väl att arrangera VM i svetsning…
Sverige förlorade striden om att få arrangera Solheim Cup 2019, tävlingen mellan Europa och USA för damgolf. Ett av få stora globala idrottsevent. Dvs Bro Hof och SGF vann sin del av striden mot Gleneagles och skotska golfförbundet medan den svenska regeringen lämnade walk over till den skotska myndigheten.
Ren illvilja
Regeringens beslut att inte ställa garantier för en Solheim Cup-ansökan kan inte bero på bristande intelligens eller kunskap, inte heller på ideologi då förra regeringen agerade likadant.
Beslutet måste vara baserat på antingen ren illvilja eller på viljan att medvetet skada idrotten och besöksnäringen såväl som statens intäkter.
Det finns inga andra möjliga slutsatser. Det är två närliggande händelser som gör att det bara kan vara så illa.
De läckta mailen från finansdepartementet om att varje myndighet och departement måste spara pengar på alla områden. Här var avsaknaden om förslag på åtgärder som ökar statens intäkter en mycket tydlig signal på att regeringen inte vill skapa fler skatteintäkter på annat sätt än att höja skatter (som ofta ger lägre totala intäkter).
Föreningen Vetenskap och folkbildning publicerar en studie om inställning till vetenskap beroende på partipolitisk tillhörighet som påvisar så skrämmande resultat om exempelvis MP:s syn på healing att man slutligen förstår grunden till det nya kulturpolitiska programmet.
Så oerhört inkonsekvent
För att då vän av ordning med debet mot fönstret inte skall tro att regeringens nej handlar om omsorg om skattepengar är det ett par saker som bör nämnas.
Jag har varit emot både ansökningarna om Vinter-OS såväl som Fotbolls-EM och inkompetensförklarat Falu kommun för byggandet av hoppbackar (som nu står oanvända) för att det hade blivit slöseri med skattemedel. För Solheim Cup kan staten bara sluta som vinnare.
Att internationella event där vi inte behöver lägga en krona till infrastruktur är lönsamma för samhället är belagt så många gånger om att inte ens politiker kan ha missat det.
Regeringen tackar nej till hundratals miljoner
I det här fallet finns anläggningen, vägar, pendeltåg, parkeringar, hotell, restauranger, shoppingcenters såväl som en golfbana i världsklass på plats. Vi behöver inte satsa en krona på infrastrukturområdet.
+100 000 tillkommande gästnätter bara för utländska gäster, shopping för tusentals kronor per besökare såväl som flertalet måltider på restaurang per besökare blir inte av. Aktiviteter som genomgående skapar skatteintäkter i moms, källskatter på personal, energiskatter och skatter på alkohol.
Regeringen tackar nej till hundratals miljoner i nya skatteintäkter som nu hamnar i Skottland istället. Det är bara för eventet.
Skottlands garantier baseras på att man vet att man inte behöver betala ut dem eftersom eventet alltid går plus och dels på att det genererar stora långsiktiga intäkter i besöksnäringen.
Ordentligt förbannad
När nu RF, golfförbundet och andra inom idrotten är upprörda av sportsliga skäl så bör Visita som företrädare för besöksnäringen vara ordentligt förbannade över att regeringen medvetet skadar deras medlemsföretag ekonomiskt.
Det är uppenbart att regeringens åsikt är att sysselsättning och skatter som kommer från besöksnäring och idrotten inte är lika fint som de från mekaniska verkstäder.
Frågan är då om ett VM i svetsning är enda möjligheten att få statliga garantier för internationella event? Följdfrågan är om Stefan Löfven själv ställer supp och om det kommer några åskådare.
Jag blir ordentligt förbannad på den här nyheten. RF och Visita har utvecklat en modell för hur de skall samverka för att Sverige skall kunna få fler internationella event. Sverige är en erkänt duktig arrangör, vi är ett politiskt neutralt och säkert land.
Mot en regering som ser ned på arbete inom besöksnäring, idrott och upplevelseindustri kämpar gudarna förgäves. Jag är ledsen att det är så men det finns igen annan möjlig tolkning.
Dråpslag för SOK
För SOK måste det här vara ett dråpslag, möjligheterna att få regeringen med sig på ett vinter-OS där staten i slutändan alltid riskerar miljarder framstår som obefintliga när event som är garanterat lönsamma och utan risk ändå inte får stöd.
De 700-800 miljoner som man belastar idrotten med 2016 och framåt i höjda arbetsgivaravgifter för unga var ett första dråpslag från regeringen. Bensinskattehöjningen som gör det dyrare att ha idrottande ungdomar på landsbygd var nästa och på det skall idrotten inse att regeringen av ren illvilja motarbetar event som staten är största vinnare på rent ekonomiskt.
Nu får Scotland Solheim Cup och den skotska turistindustrin jublar och räknar med 100-tals miljoner i inflöde varje år i flera år framöver. Enbart beroende på att den skotska ansökan omfattade garantier från staten.
Idrottsminister Wikström får problem med trovärdigheten från och med nu. Näringsminister Damberg likaså.
Det är helt enkelt fullständigt obegripligt hur regeringens strategi ser ut om man inte kopierat utrikesminister Wallströms modell där diplomati handlar om att bli osams med alla.
Många personer sa ifrån
"Bara staten får sitt", det är ungefär vad regeringen önskar när Håkan Hallstedt får den otacksamma rollen att vara spelutredare-.
Håkan Hallstedt, generaldirektör på Lotteriinspektionen utsågs på torsdagen till utredare av omreglering av spelmarknaden. "Det är ett fiasko", menar en anonym initierad källa med insyn i Rosenbad och man är beredd att hålla med.
Håkan Hallstedt är onekligen kvalificerad, han kan branschen och är sedd som en kvalitativ generaldirektör, vilket gäller en relativt liten grupp av de nästan 500 som finns.
Ett misslyckande
Finansdepartementet kommunicerar ett tydligt misslyckande genom det här valet. Håkan Hallstedt har lojalt ställt upp efter att alla andra tackat nej. Signalerna att regeringen ville ha en kvinna utan bakgrund inom spel har varit kända för alla i månader.
Det var stor förvåning bland initierade när direktiven kom utan utredare och än större när de som hade läst dem noterade att det inte fanns någon utredare. Ingen utredare med integritet tar ett uppdrag utan att påverka direktiven.
Nu måste ett stort antal personer ha tackat nej och Håkan Hallstedt har till slut inget alternativ än att ta på sig självmordsuppdraget som lojal tjänsteman i staten.
Han är jävig!
För att åskådliggöra är det recensionen i NY Times när första ”Mission Impossible” filmen hade premiär 1996 som är närmast i minnet. Betänk årtalet, ”Jag förstod att det var science fiction när han kopplade upp sig från en lap top utan att modemet hängde sig”.
Håkan Hallstedt är jävig ur de utländska bolagens perspektiv.
Hans uppdrag som generaldirektör för Lotteriinspektionen har varit att jaga media och utländska spelbolag med blåslampa. Det har han gjort bra men förtroendet för de som efter utredningen förväntas att frivilligt skicka 70 procent av sina vinster i skatt till Magdalena Andersson har inte direkt ökat.
Håkan Hallstedt är lojal som statstjänsteman och såväl kompetent som kunnig. Det är trist att han blir tvingad att ta på sig det här uppdraget och det är förvånande att inte regeringen förstår att hans agerande under tidigare år förminskar hans möjlighet att lyckas nu.
Vinterstaden blev allsvensk
Daniel Kindberg är Östersunds dynamiske ledare som nu ska fortsätta bygget av en framgångsrik fotbollsklubb.
Bör nämna att jag är född i Östersund, när det gäller glädjen över att ”stan” går upp i allsvenskan så är jag inte objektiv. Men som alla vet är det inte min sak att skriva om det sportsliga. ”Stan” är talesättet. Ingen säger att man skall åka till Östersund, eftersom det bara finns en stad blir det bestämd form singularis och norrländska.
Östersunds kommun har 60 000 invånare, länet har 126 000 invånare, dvs länet är mindre än orter som Västerås och Uppsala som inte har elitlag i någon av de två kommersiellt stora idrotterna.
Dynamisk nog
Min bedömning är dock att ”stan” tillsammans med korridoren till Åre är en region som är dynamisk nog för att klara av att förse ett allsvenskt lag med de pengar som behövs för att etablera sig.
Man får i och förty inte göra mycket fel. Det saknas ett storföretag i antal anställda som kan gå in tungt som sponsor motiverat med att det betyder mycket för de anställda.
Som SSAB i Luleå, Boliden i Skellefteå men det finns många privata företag som bör vara intresserade. Det väldigt få utanför länet vet är att de små samhällena Nälden och Trångsviken några mil bort har större andel privatanställda än Gnosjö med nästan tiotalet mycket framgångsrika företag.
Det få förstår är också hur stor industriturismen är i Östersund-Åre området. Elitidrott är liksom turism upplevelseindustri och det här ger Östersund väldigt mycket kompetens på området som också kommer att vara värd mycket pengar i omsättning.
Vad ett elitlag betyder
Konkurrensen från andra elitlag är begränsad men utmaningen är ändå stor.
Dels måste man få kommunen att förstå vad ett elitlag betyder för tillväxt, sammanhållning, stolthet och skatteintäkter. Kommuner skall lägga skattepengar på bredd och ungdomsidrott men bara satsa på elit när kommunen tjänar på det, vilket man kan göra (bara elitkultur som kan få skattepengar utan att kommunen tjänar på det).
Dels måste man få hela näringslivet med sig, både som sponsorer och som besökare med inbjudna kunder.
På det kommer behovet att få hela länet att samlas runt klubben och laget.
Lyckas man med ovanstående är det bara en tillräckligt lönsam arena som återstår för att alla de ekonomiska förutsättningarna skall vara uppfyllda.
Onödigt med 10 000 stolar
Även om man nu säger sig sikta på 10 000 stolar på en ombyggd arena så tror jag det vore smartare att hålla nere den siffran och istället fokusera på hur man optimerar biljettintäkter och arenakonsumtion.
Det är inte publiksiffror som skapar SM-guld, det är publikintäkter.
Hög beläggning ger ökade snittpriser, rätt typ av ytor ger arenakonsumtion. Låg beläggning, dvs för stor arena garanterar låga snittpriser och man framstår inte som attraktiv. Klubben måste kunna räkna med att ha fullsatt på mer än premiären och derbyt mot Sundsvall (bara 20 mil bort).
Sedan bör klubben budgetera för en vinst som gör att man även med den ökade omsättningen på några år når 20 procent eget kapital i relation till omsättning. 60-80 miljoner är en nivå som behövs för att man behöver etablera sig för att allt annat lika ha en position mellan sex och tolv.
Enstaka år kan man över- och underprestera men korrelationen omsättning och placering är nästan total. Arenan skall vara lagom stor även om man säsong fyra harvar på den nedre delen av tabellen. Beläggningen i Allsvenskan ligger just under 50 procent, Östersund bör sikta på att ligga på 70 procent, då kommer dynamiken.
Sluta med mazariner!
Klubben har en tydlig värdegrundsprofil och spelarna läser förmodligen fler böcker än de andra lagens spelare läser tillsammans. Det ger fler områden att engagera sponsorer på.
Jämtkraft med 4 miljarder i omsättning säljer el i hela Sverige. Vi har deras ström i våra ledningar här i Saltsjö-Boo i Nacka som ett exempel. De får i klubben ett fönster mot de ca 5 miljoner svenskar som följer Allsvenskan på något sätt. Att de är kommunalt ägda skall utifrån hur det fungerar i Skellefteå inte ses som ett problem. Snarare tvärtom.
Med ovanstående vill jag förklara varför jag anser att Östersund har alla ekonomiska förutsättningar att etablera sig i Allsvenskan.
När det kommer till vad man bör göra och hur man bör göra så är stalltipset att inte tänka så mycket själv. Det finns många goda exempel på vad man skall göra och hur man gör. Lyft blicken ”steal with pride” på varje enskilt område och ni kan bli bland de duktigaste.
Att Östersund saknar tradition av att ha ett Allsvenskt lag går att vända till en fördel. Växjö Lakers hade aldrig nått sin nivå på arenakonsumtion om de hade haft publik som druckit kaffe och ätit mazariner i arenan sedan 60-talet.
Som jämte i förskingringen så är det självfallet ett stort grattis som gäller. Nu återstår en massa hård arbete, men det är görbart.
Svensk fotbolls ledarduo, ordföranden Fredrik Reinfeldt och generalsekretaren Andrea Möllerberg har efter framgångsrikt lobbying arbete inom RF öppnat för ett förändrat ”tak” vad gäller RF:s ekonomiska stöd till specialidrottsförbunden, som SvFF, Svenska Fotbollförbundet..
Vid kommande Riksidrottsforum i Norrköping finns på dagordningen bland annat ett nytt förslag gällande det ekonomiska stödsystemet för perioden 2026-2035.
Svenska Skidskytteförbundet gör en historisk satsning på anläggningar – 10 miljoner kronor avsätts till en ny anläggningsfond. Det är det största enskilda projektet i förbundets historia,
Syftet är att ge föreningar runt om i landet möjlighet att nå utveckling med förbundets bygge som mall. Med den här investeringen finns förhoppningen att säkra sportens tillväxt.
Aldrig tidigare har Paralympics nått ut till så många i Sverige som under sommarens spel i Paris. Det mediala genomslaget ökade med 54 procent jämfört med sommarspelen i Tokyo 2021.
Intresset för paralympisk idrott växer starkt, både internationellt och i Sverige.
Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.
Idrottens sponsorintäkter fortsätter att öka, men endast för de större förbunden. De tio största redovisar intäkter från sponsorer på sammanlagt 594 miljoner, en ökning med 25 miljoner från 2023.
Idrottens Affärer har tagit del av en unik kartläggning som visar att klyftorna mellan de stora förbunden och de mindre har ökat. Anledningen är främst avregleringen av Svenska Spels spelmonopol.
Folkspel är föreningslivet eget lotteribolag. Sedan i våras erbjuder de föreningslivet ett digitalt lotteri som heter JOYNA. I det ingår premiumvinsten win-win. En prenumerant vinner 100 000 kronor. Dessutom går samma summa till den förening eller organisation som sålt lotten.
Senaste dragningen var det Kungälvs HK som hade en vinnare och som dessutom genererade lika mycket till den egna klubbkassan.
Ordförande Björn Norberg:
Tiden är inne… Svenska vinterhjältar på skidor gör entré igen i TV. Den alpina säsongen drar igång på Viaplay Vinter. Premiären sker i Sölden med storslalom för både damer och herrar. Men helgen bjudet ocks på ett antal fotbollsmatcher, eroende på vilken tv-kanal du har.
Du som gillar att se idrottsdramatik på TV får fullt upp i helgen.
IFK Norrköping blir starkt kritiserat, Klubben går nu ut med Information om att det bllir en större ekonomisk förlust än väntat i det kommande bokslutet. Lägre intäkter och färre spelarförsäljningar än förväntat är skälen. Samtidigt är landslagsspelaren, Linus Wahlqvis, mycket kritisk och menar att klubben slarvade bort en övergång när hans förra radarkamrat, Alexander Fransson ville återvända till klubben, men nobbades av IFK.
