Dan Perssons blogg
Dan Persson är Idrottens Affärers bloggare. Han arbetar med kommersiell utveckling av idrott. Dan har stor erfarenhet och kompetens och kan både se och bedöma såväl möjligheter som faror, något som passar Idrottens Affärer ypperligt. Han läser hellre årsredovisningar eller trendrapporter än tittar på sport och för honom är en arena en fastighet vars försäljning ska öka.
Dan Perssons blogg
"Sveriges dummaste kommun i idrottsfrågor"
Det har varit en flerårig uttagning där många kommuner gett järnet för att ligga i topp på många olika sätt. Allt från Stockholms neddragning av stöd till ungdomsidrotten, Göteborgs arenaavtal med fotbollslagen till Vänersborgs Arena med flera. Men nu är det dags att kora finalisterna. Vinnaren koras om lite mer än ett år när vi fått mer fakta.
Finalisterna är hur osannolikt det än kan låta i ett land som är 250 mil långt och 50 mil brett två kommuner som ligger någon mil ifrån varandra. De kännetecknas båda av rättsprocesser av olika karaktär, i båda fallen lika absurda.
Tjänstemän med makt...
Finalisterna agerar dessutom totalt annorlunda. Den ena har fått en anläggning i världsklass som alla älskar och försöker förstöra den. Den andra investerar i en anläggning i världsklass som inte kan gå runt.
I båda fallen handlar det om tjänstemän med makt, i det ena fallet med majoritetens förtroende och i det andra tvärt emot vad de valda företrädarna tror är bäst för kommunen.
Det bör påpekas att de styrs av en politisk majoritet som står mig ideologiskt nära. Det är osannolikt att jag här agerar av politiska skäl, då hade jag försökt skydda de politiker det här handlar om. Det tillhör ett parti jag röstar på.
Finalisterna är:
Solna stad Upplands Bro kommun
Motiveringarna är:
= Solna stads företrädare har blivit så uppfintade på läktaren av Peab att inte ens den högsta raden i nya Nationalarenan räcker som beskrivning med konsekvensen att Solnas borgensåtaganden kommer att krävas in inom tre år.
= Upplands Bro kommun har först lyckats med att få entreprenören Björn Örås att investera 400 MSEK i en av världens bästa golfanläggningar och sedan stämt skiten ur honom för att förstöra hela investeringen på mycket oklara grunder och dessutom på ett sätt som skadar kommunen lika mycket.
AIK kan aldrig ha intresse
Det var motiveringarna. Idoga läsare av IA skall självfallet få mer kött på benen än så över tid för här pratar vi följetonger.
I Solna säger nya ansvariga folkpartisten Anders Ekegren konstiga saker som att han vill att AIK skall bli delägare. Då har han inte läst AIK:s balansräkning och i det här fallet är jag övertygad om att AIK inte ens om man fick aktierna skulle ta emot dem innan värdet är nedskrivet med två tredjedelar.
I Upplands Bro är det än värre. Där har politikerna ingen möjlighet att påverka eftersom tjänstemän med egen agenda genom egna tolkningar av lag agerar i en annan riktning. Här är hela idén med kommunal demokrati satt ur spel och ingen har kommit på idén att sparka alla tjänstemän som agerat med egen agenda på temat trolöshet mot huvudman.
Att politikerna förstått att Bro Hof är det viktigaste varumärket i kommunen och deras viktigaste tillgång är totalt ointressant för tjänstemännen styr, inte politikerna. Påminner allt för mycket om Skandia åren innan skandalen briserade.
Ville lägga ned striden, men...
Irene Seth har med sina allianskamrater besökt Bro Hof, träffat ledning och ägare där och på alla sätt agerat i syfte att försöka lägga ner alla stridigheter eftersom de förstår värdet för kommunen som Bro Hof utgör. Samtidigt har kommunens tjänstemän agerat tvärtom med enda syfte att förstöra alla värden som skapats i Bro Hof. Nu ser tjänstemännen ut att vinna över de folkvalda.
Utöver att jag som demokrat blir upprörd över att tjänstemännen anser att valresultat inte skall respekteras så blir jag än mer upprörd över att jantelagen fortfarande är så stark att man hellre skadar massor av andra näringsidkare och den egna arbetsgivaren av ideologiska skäl.
Vi som är för gamla för att förstå det rationella med Attacs gatstenar som opinionsbildning kan heller inte förstå tjänstemännen i Upplands Bro.
De förstår inte vad de gör för fel
I det ena fallet förstör de förtroendevalda på oklara grunder och utan vilja eller syfte att göra fel invånarnas pengar genom konstiga investeringar med enda konsekvens att ett privat bolag berikas. I det andra fallet förstör tjänstemännen det som de förtroendevalda vill och en entreprenörs investering utan att det gynnar någon.
Jag har en bakgrund som kommunal politiker. Jag förstår politik och kommunallag. Jag har samma partitillhörighet som Salminen i Solna och Seth i Upplands Bro.
Det jag inte förstår är hur rättsövergreppen kunnat ske, vare sig gentemot Björn Örås som entreprenör eller gentemot skattebetalarna i Solna. Vad värre är, skälet till att Solna och Upplands Bro går till final är att de inte heller förstått vad de gjort.
"Dumma, dumma kommunen!"
Det är Bandyn det är fel på.
Sandviken AIK som ledande bandylag är sura på Göransson arena och Sandvikens kommun.
En ny affärsplan
Skälet är att arenaägaren vill följa statuerna i gåvobrevet och minska kommunens förluster genom en ny affärsplan där man inte vill ha bandymatcher perioden jan-mars för att kunna ha alla typer av event utifrån gåvobrevets mångfaldsklausuler.
SAIK hävdar att den nya affärsplanen för Göransson Arena innebär att laget går under.
Det är en smula ensidigt sätt att se det hela. Problemet är självfallet att bandyn skapar för lite pengar till arenaägarna.
Det beror på flera saker:
För lite publik
För få hemmamatcher
För billiga biljetter
För höga spelarlöner
Bandyn har gjort en Grekland. Spelarna har fått pengarna medan någon annan skall betala.
Bandyns negativa spiral
De pengar bandyn har kvar till arenaägaren skapar alltså med enstaka undantag bara underlag för utomhusrinkar. Samtidigt som utomhusrinkar attraherar väsentligt färre. Bandyn riskerar alltså en negativ spiral som på sikt slår ihjäl sporten.
Förlåt vän av ordning, men bandyns negativa spiral är inte ny och det enda som kan hända nu är att processen blir förkortad.
Det måste finnas rim och reson i skattebetalarnas stöd av elitidrotten. I stöd till ungdomsidrott finns det inte rim och reson, här är stödet för lågt. För elit/arenaidrott är läget det omvända.
Det finns alternativintäkter för en arena som förutsätter att man inte har is under perioden jan-juni. Fotboll som är en gigantisk sport i antal aktiva har mycket stort behov av inomhushallar för träningsläger, det är enklare att snabbt konfigurera om arenan om man inte har en hektar is.
Fler matcher enda lösningen
Bandyns lösning torde vara enkel. Spela fler omgångar, dagens tolv hemmamatcher är rena döden för arenorna. Komprimera spelschemat från början på augusti till och med julhelgen. Ni får en kortare period där det är enklare att ha ”mind set” från publiken.
Att göra som SAIK, att genom ett pressmeddelande på femåringens tema; dumma, dumma kommunen, dumma dumma arenan, det är oss det är synd om, kan förmodligen vara framgångsrikt mot politikerna i kommunen på kort sikt men med lite mera självinsikt så kan man säga dumma dumma bandyklubbarna.
Om nu Bandyn har lärt sig att lägre spelarlöner leder till sämre spelare torde sambandet mellan för lite intäkter för arenaägaren och uterink vara lika självklart.
Spelarlöner som inte finns
Genom att inte tillförsäkra den viktiga leverantören av arena en tillräcklig intäkt utan istället lägga pengar man inte har på spelare har SAIK på egen hand gjort sig av med sin arena. Så trist fungerar den kommersiella elitidrotten.
När gnället dessutom börjar handla om den ideella föreningen som det då är än mera synd om blir det patetiskt.
När spelarlönerna överstiger den genomsnittliga företagarens intäkt har man slutat vara ideell oavsett vad man kallar sig. Vi har lagt det samhället bakom oss vad gäller elitidrotten.
Att en kommun har anledning att stödja ett elitlag behöver vi inte diskutera. För Luleå kommun är Luleå hockey det främsta varumärket i kommunen som också berör störst andel av innevånarna. Det är väl investerade pengar och det ger mer nytta per skattebetalare än kulturstödet.
Inga dolda sponsorskap!
Bandy och Sandviken är intimt förknippade så även här finns det goda skäl för kommunen att stödja SAIK, självfallet för ungdomsverksamheten men också genom ett sponsorskap av elitlaget i bandyn. Dock skall sponsorskapet vara baserat på motprestation och beloppen vara satta.
Om laget driver arenan är det lika okej att kommunen bär hyra för ungdomsverksamheten enligt samma regler för hur kommun betalar hyra till andra fastighetsägare som upplåter plats för ungdomsidrott.
Ett dolt sponsorskap i en förlustbringande arena där det inte finns någon gräns för den årliga förlusten är däremot inte okej.
Nu är allt inte bandyns fel. Galenskapen att det byggts ett stort antal inomhusarenor utan någon som helst behovsanalys, marknadsundersökningar eller i några fall ens en idé om hur man skall få någon avkastning, hamnar nästan helt hos kommunerna.
"Grattis AIK till det bästa arenaavtalet någonsin"
Det kan inte finnas en svensk fotbollsklubb som haft ett bättre guldläge än det AIK har nu. Vi pratar självfallet inte fotboll utan om ett nytt avtal med en arena.
Igår skickade AIK Fotboll AB ut underlaget för var de skall spela i framtiden till Nationalarenan och Stockholmsarenan.
Ett underbart förhandlingsläge!
Politikernas idioti att bygga två arenor på samma ställe har gett AIK en fantastisk situation.
AIK:s tidigare utredning har pekat ut Stockholmsarenan som den bästa lösningen för AIK och det finns få saker som kan ändra på den slutsatsen. Antagandet att utredningen var fejkad för att förbättra AIK:s förhandlingsläge går inte att bortse från även om utredningen är saklig och jag delar dess slutsatser.
Nationalarenan är i brygga. Mutåtal, namnbyte, fördyringar och en ökande förståelse för att man byggt en för stor arena där bevekelsegrunderna enbart var Lagrells drömmar om fotbolls EM och det ingenstans fanns en behovsanalys över mängden stora event är bara några av problemen.
Nationalarenans dilemma
Nationalarenan måste vinna den här upphandlingen. Nationalarenan har samtidigt inte råd att ta in AIK till en peng som gör att värdet på fastigheten inte kan försvaras.
Fakta är följande. AIK har betalat ca 250 tkr per match i planhyra på Råsunda. AIK Fotboll AB (noterat bolag med den informationsplikt det medför) är tydlig i att oavsett vilken arena de väljer så kommer avtalet att ge AIK bättre förutsättningar att tjäna pengar på sina matcher än vad de haft på obsoleta Råsunda.
AIK kommer med till visshet gränsande sannolikhet att skriva det bästa arenaavtal som en svensk fotbollsklubb någonsin har skrivit. Utan att ha läst upphandlingsunderlaget kan jag anta att AIK har tagit i så mycket det bara går.
Stentuffa krav på arenorna
Det innebär då förmodligen följande:
• AIK behåller +80 procent av biljettintäkter efter moms och Ticnetavgifter.
• AIK har för sina matcher möjlighet att själv sälja reklamytor
• AIK har en ordentlig provision på försäljning på arenan under matcherna.
• AIK får sälja loger och fasta stolar för sina event och arenans logekunder får ej tillgång till sina loger för AIK:s matcher.
Arenaägaren tvingas ta förlustaffär
Sannolikheten att arenaägaren kommer att ta en förlustaffär bedöms till ca 125 procent oavsett vem det blir.
Den stora frågan är då vem som får skriva avtal med AIK. Jag kan inte ens gissa utfallet. Stockholmsarenan har rent teoretiskt enklare att lämna det bästa budet men Nationalarenan är hyfsat desperata så det torde sakna betydelse.
Det enda vi vet med säkerhet är att AIK:s indirekta bidrag från antingen Stockholms eller Solnas skattebetalare som bär förlusterna kommer att vara högre än vad någon annan fotbollsklubb får.
Det är bara säga, Grattis AIK!
"Lönande att satsa på ungdomarna"
Centrum för idrottsforskning har gjort en utredning (se artikel på annan plats) och kommit fram till att Idrotten ”kostar ca 9 miljarder per år. Av denna ”kostnad” är statsbidraget inkl Spelmonopol 1,9 miljarder, kommunerna 1 miljard, anläggningssubventioner 4 miljarder och sponsorintäkter uppskattade till ca 2 miljarder.
Felet i ovanstående utöver att siffrorna är tokfel är självfallet att Staten inte bidrar till idrotten. Idrotten bidrar till staten är den korrekta versionen. Sedan omsätter enbart fotbollen, golfen, ishockeyn och hästsporten mer. Golfen omsätter totalt över 10 miljarder, sedan är frågan om det är idrott.
15 miljarder bara i skatt!
Golfen, fotbollen, ishockeyn, skidor och hästsporten levererar runt 15 miljarder per år i skatter till staten. Det är moms, källskatter och arbetsgivaravgifter för uppemot 20 000 anställda, energiskatter inklusive en mycket stor del i kostnader för transporter till och från idrottsanläggningar, alkoholskatter, reklamskatt och så vidare.
Att det är lönsamt för samhället att satsa pengar på ungdomsidrott och att idrottens bidrag med ideella ledare är tio gånger så stort i värde är ingenting som någon ifrågasätter.
Idrottens problem att attrahera ungdomar beror mest på samhällsutveckling och en döende svensk demokratisk folkrörelse även om idrotten försiktigt uttryckt inte moderniserat sin verksamhet.
...och föräldrarnas bidrag
Jämför vi med mobiler och datorer hade vi fortfarande suttit med Dos 2.0 och Ericsson Hotline om idrottens utvecklingstempo fått råda.
Här glömmer man i utredningen de stora summor som föräldrar betalar till idrotten. Det handlar om ca 15 000 kronor per år för att ha en 17-årig tjej som spelar fotboll i division tre.
Våra barn är kunder till idrottsföreningarna mer än de är statsstödda. Lägg på de många körda milen där föräldrar med hästtävlande eller utförsåkande tjej kan spendera mångdubbelt i körkostnader. Av de pengar som föräldrar lägger på sina barns idrottande är en stor andel skatter, vilket framstår med all önskvärd tydlighet när man tankar efter att ha kört dottern med kompisar till match i Västerås.
Erik och Karin borde byta argument
Därmed inte sagt att detta är något negativt. Det är bara ett tydligt bevis på att Idrotten idag genererar stora belopp till statskassan och får små pengar från statskassan.
Vi som arbetar eller är förtroendevalda inom idrotten skall med stolt huvud kunna kommunicera att vi är en viktig del av de skatteintäkter som ger Anders E Borg och Fredrik Reinfelt möjligheten att ge svenska folket en bättre välfärd.
Det är därför dags att den intelligente duktiga kapitalisten Erik Strand och den lika intelligenta Karin Matsson Weijber att lägga folkrörelseargumentation av 70-talets sossemodell bakom sig.
Idrott är en del av den moderna upplevelseindustrin och det vi behöver är en acceptans för vad idrotten genererar i skatter och i folkhälsa en roll där vi blir något tagna seriöst. Inte snyftvalser om att vi behöver mera bidrag.
"Ursäkta, jag hade fel om fansen"
Manchester U hade knappa 700 miljoner i tv-intäkter säsongen som just avslutats. Mest i ett Premier League som totalt hade 3,6 miljarder euro i tv-intäkter.
Manchester U hade alltså ensamt mer än dubbelt så mycket som hela allsvenskan i tv-intäkter.
Spanska, tyska och italienska ligorna ligger lägre men med samma antal nollor.
Förklarar kvalitetsskillnaden
Det förklarar kvalitetsskillnaderna. Slutsatsen är att Viktor Capel och de andra i fotbolls supportrarnas organisation förmodligen har rätt. Det är supporters och klackar som är det viktigaste vid en allsvensk match, inte fotbollen.
Ett trist faktum är nämligen att allsvenskan i fotboll totalt omsätter så lite att inte ens allsvenskan som helhet har omsättning nog för att bli ett topplag i Europa.
De 1,6 miljarder euro som Premier League får in på tv-rättigheter utanför England är dessutom en typ av intäkt som allsvenskan inte ens kan drömma om.
Globaliseringen drabbar idrotten
Globaliseringen handlar inte bara om arbetstillfällen som flyttar till Kina. Det vi ser inom idrotten är lika mycket en följd av en globalisering under de senaste tjugo åren.
Globaliseringen drabbar hela idrotten. Varför titta på den svenska golftouren på plats när man kan se US Open med världens bästa på TV och få en helt annan nivå på upplevelsen.
I Sverige är det då bara Elitserien i ishockey som ligger på så hög nivå att den kan konkurrera om kunderna.
Resorna omsätter mer än allsvenskans biljettintäkter
Det har gått så långt att den totala omsättningen på fotbollsresor till England, Spanien, Italien överstiger biljettintäkterna för hela allsvenskan.
Det är alltså inte brist på pengar det handlar om när fotbollsälskarna lägger 10-15 tusen kronor på flyg, hotell, restaurang och biljetter för att få se en eller två matcher i London, Barcelona eller Milano istället för att lägga en tvåhundring för att se Djurgården totalt oväntat vinna över socialistinternationalen IFK (de är utöver Proletären FF, de enda som kallar varandra för kamrater och då respekterar jag hellre de i Proletären som är genuina i sin övertygelse) från denna utvecklade ort där huvuddelen av BNP kommer från fiskindustrin.
Jag får helt enkelt be om ursäkt. Jag hade fel.
Victor och supporterunionen hade rätt. Det bästa med svensk fotboll är fans och klackar. Sen hade jag tyckt det var kul om kvaliteten på fotboll nådde en sådan nivå att jag fick rätt igen.
"Det försvararna påstår är ren lögn"
Riksidrottsmötet fattade beslutet att låta 51-procentsregeln vara kvar. Det är ett beslut som saknar faktagrund. Beslutet är helt baserat på ideologisk grund och historian om Folkrörelsesverige.
En ren lögn
Beslutet togs också utifrån en närmast diktatorisk syn på att RF centralt bestämmer. Fotbollsförbund och fotbollsklubbars egna beslut kan man inte tillåta.
Beslutet skadar golfen samt ett trettiotal elitklubbar inom ishockey och fotboll.
Ett beslut att ta bort 51-procentsregeln hade inte påverkat svensk idrottsrörelse alls. Det försvararna påstår är ren lögn och det vet de om.
Problemet är mycket värre än så. De förtroendevalda i svensk idrott saknar det demokratiska mandatet.
Årsmöte med 3 procent närvarande
Själv är jag styrelseledamot i en idrottsförening. Då ingår att göra sitt bästa för att vår verksamhet (där det mesta ligger i bolag) skall bli så bra som möjligt. Jag är vald på ett årsmöte men att kalla sig för förtroendevald vore en ren lögn.
Av 1 400 medlemmar var 41 personer närvarande. Det vill säga knappa 3 procent. Siffran var låg, brukar vara det dubbla men just nu fungerar föreningen bra och då upplever medlemmarna att man inte behöver gå på årsmötet.
Fakta är alltså att 97 procent av medlemmarna inte har valt vare sig mig eller någon annan till något. Det får vi ödmjukt bära med oss i vårt ansvar att säkerställa att föreningen kan utvecklas med god ekonomi.
Politiskt inkorrekt - som statschefen
Vår situation är inte annorlunda de flesta andra föreningar inom svensk idrott.
Fakta som att svensk idrott inte längre är en demokratisk verksamhet får man inte säga. Det är att svära i kyrkan och lika politiskt inkorrekt som att påstå att statschefen springer på porrklubb. Likväl är det så det fungerar, inte för att ledningen vill det utan för att medlemmarna inte bryr sig.
Om Karin Mattsson Weijber ser sig själv som förtroendevald så är det lika mycket lögn som om jag gjorde det.
RF:s demokrati där RF-distrikten också har rösträtt är dessutom stadgemässigt och medvetet byggt för att säkra den oheliga allians som skall tillse att fotbollen och korpen får mest pengar medan RF kan domineras av dessa utan att de egentliga medlemmarna, dvs 64 specialidrottsförbund kan göra något åt det. Det gör situationen värre.
Det får man heller inte säga.
En ungdomsspelare är en kund
En fotbollsspelande 18-åring är dessutom väsentligt mera kund än medlem i sin förening. Hon/han betalar hundralappar för medlemskapet och 10-15 000 kronor för att få spela fotboll, för utrustning och för träningsläger, turneringar och liknande.
Antalet ensamstående offentliganställda mammor som kan låta dottern spela fotboll är alltså försumbar. Och ändå pratar man folkrörelse.
Idrotten är inte unik. Hela den svenska folkrörelsetraditionen befinner sig i samma härke med en döende eller redan död demokrati. Grunden för verksamheten finns inte längre. Titta på sosseriets val av ny ordförande där en maktsugen kandidat genom skicklig taktisk påverkan av de knappa 30 personer av 100 000 medlemmar som hade påverkan kunde spela sig fram till toppen.
Toppstyrt även här
Moderaterna som jag själv sympatiserar med är idag en toppstyrd kampanjorganisation. Det är dessutom något jag både stödjer och sympatiserar. Något skäl att vara medlem finns inte, ekonomiskt kan jag stödja på annat sätt. Det är inte så att den här modellen har varit sämre för moderaterna.
Tillkommande är att mitt naturliga svar till valberedningen var ”finns det inga unga, gärna tjejer som vill sitta i styrelsen, jag är stereotypen man i övre medelålder med helsvensk bakgrund tillhörande medelklass”? Det naturliga svaret från valberedningens ordförande var ”Nej?”.
Vi som sitter i styrelser för idrottsföreningar, distrikt och förbund är en extremt homogen samling av svenska män i övre medelålder, där jag med mina 54 år fortfarande är under medel. Vi saknar förmåga att representera det nya för våra perspektiv är för gemensamma.
Medvetet skadat klubbar
Med den här bakgrunden har Riksidrottsmötet medvetet skadat ett litet antal elitklubbar och golfklubbar som hade behövt organisera en fastighet i form av golfbana eller arena och tillhörande elitverksamhet på ett bättre sätt.
Det är för att låna citat från den mest relevanta i sammanhanget, nämligen Marx (Karl inte Groucho) mest att likna vid proletariatets diktatur.
Så illa är det alltså.
"Det är bara att räkna..."
Missförstå mig rätt. Nationalarenan blir en fantastisk arena som kommer att skapa helt nya arenaupplevelser. Stockholmsarenan blir också en fantastisk arena och planerna på slakthusområdet kan skapa ett nytt levande socialt område som vi aldrig tidigare sett i Stockholm där O2 i London är en tydlig förebild.
Råsunda såväl som Söderstadion är obsoleta och platsar inte utifrån någon typ av kravspec för 2000 talet. Stadion är inte obsolet. Den är en antikvitet.
En bristande samordning
Det som inte går att förstå är hur två offentliga aktörer, Solna Stad och Stockholms stad kan ha en så totalt bristande samordning att man samtidigt bygger båda två. Den enskilt största risken för Nationalarenan är Stockholmsarenan och Globenområdet. Stockholm arenas största riskfaktor är nationalarenan och Solnas utveckling av kringområdet.
Hade den ena arenan inte byggts så hade möjligheten att nå lönsamhet varit högre för den andra. Det är en rationell och enkel slutsats.
Behöver Stockholm två nya moderna stora arenor utifrån behovet av konserter är den enkla frågan att ställa sig.
Svaret är med stor sannolikhet nej.
Även en ny arena hade krävt en ökad efterfrågan, vilket självfallet är möjligt genom att kvaliteten ökar så pass mycket men att det skulle finnas ett par miljoner arenabesökare till är mindre troligt.
Inte ens världsartister räcker
Att Nationalarenan i kraft av sin storlek får det tyngre är en lika enkel slutsats. Allsvenska fotbollsmatcher med 12 000 åskådare räcker ingenstans när det gäller att nå lönsamhet. De riktigt stora eventen är få. Målet är ”tre världsartister per år”. Det är realistiskt men räcker inte.
Nationalarenans ägarbolag skall första driftåret enligt affärsplanen från 2009 få 255 miljoner kronor i hyra från driftsbolaget.
Man räknar med 60 event med 25000 besökare i genomsnitt. Det är 170 kronor per såld eventstol som skall bli över för fastighetsägaren. Hur man skall uppnå de sextio eventen finns det ingen information om. Dock är AIK en stor och viktig partner i detta gamla dokument. Ett AIK som nu uttalat att man avser skriva avtal med Stockholm Arena för sina knappa 20 hemmamatcher i allsvenska och cupen.
170 kronor i hyra till ägaren efter det att arrangören (Live Nations, SvFF, ev allsvenska fotbollsklubbar, bandyförbundet med flera) tagit sina pengar och driftsbolaget tagit sin del innebär ett mycket högt biljettpris.
Här är det också så att de riktigt dyra biljetterna (Madonna etc) genereras av artister som tar 80 procent eller mer av biljettintäkterna.
Inte mycket över på sista raden
När de fina abonnerade stolarna på Nationalarenan kostar 12 000 för 12 event så inser vän av ordning att några 170 kronor över till fastighetsägaren inte finns på kartan. Dra av momsen, kostnader för biljettförsäljning, marknadsföring, pengar till artisterna/lagen och kvar är i bästa fall 200 kronor till driftsbolaget som betalar energi, personal, vakter/värdar, slitage, städning och miljoner andra saker som kostar pengar.
Skulle AIK ändå bli en del av de 60 eventen (15 plus cup och träning) så har AIK ett snitt på 12 000 och en vana att betala 22 kronor per biljett på Råsunda. Då är 170 kronor över till fastighetsägaren en förmögenhet.
Hyran till fastighetsägaren är i stor utsträckning rörlig. Färre event eller färre åskådare ger lägre intäkter till alla.
Stockholm Globe Arenas (Driftsbolaget för Globen, Hovet Söderstadion) omsatte 182 MSEK 2010 med cirka 304 event totalt.
Solnabornas kalldusch
Sammanfattningsvis så är läget så här:
Arenaägaren i Solna skall med färre event och färre åskådare omsätta mer i ägarbolaget än vad Stockholm Globe Arenas gör i driftsbolaget.
Solnaborna måste nu gå in med 61 miljoner i nytt eget kapital och ökad borgen. Detta i ett projekt som nu är uppe i 2.8 miljarder trots att det inte under någon omständighet skulle bli dyrare än 1,9 miljarder.
Hemska fakta
Fördyringen utgör dubbelt så mycket pengar som vad DIF räknar med att en arena för 20 000 åskådare skulle kosta. Mina partikamrater i Solna har alltså räknat fel på vad två relevanta fotbollsarenor kostar i sitt penisförlängarprojekt. PEAB måste garva hela vägen till banken då de betalar 16 öre för kapitaltillskott och borgen per krona i ny intäkt.
50 procent i kostnadsökning innebär att affärsrisken ökar med lika mycket. Någon däremot?
Några affärsplaner andra än de som blev offentliga i muthärvan runt arenan finns inte att studera, de är företagshemligheter. Det är naturligt och normalt och ingenting att kritisera någon för om det inte vore för den trista sanningen att Solnaborna är med och riskerar sina pengar utan att ens deras valda företrädare har information för sina beslut.
Solnas stadsdirektör som sitter i styrelsen påstår att hon inte får delge ägarna information.
40 000 nya sittplatser
Nationalarenan och Stockholm arena skapar ca 40 000 nya sittplatser i Stockholm. Nationalarenan har i nuläget ca 7 event klara per år genom att säkerställa att Malmö, Göteborg inte får några landskamper under överskådlig tid. Stockholm Arena har dryga 30 (AIK och Hammarby). Båda kan antas behöva 60 var för att gå runt. Ericsson Globe Arenas saknar då 30 och Nationalarenan 53.
Risken att banken efter två år kräver en nedskrivning av värdet på Nationalarenan till ca hälften skall inte underskattas. Den händelsen bestämmer förmodligen också om det är Salminen eller Graf som är hövding i Solna efter nästa val.
Nu är båda arenorna en väsentlig förbättring av upplevelse. Det finns lyckosamma historier där exempelvis O2 arena i London är en berättelse om en ful ankunge som blivit en svan. I det här fallet så krävs det en promenad på hundra meter ned till Råstasjön för att få se några svanar.
"Riskanalys avslöjar arenans ekonomi"
PWC, en av de fyra stora globala revisionsjättarna, har gjort en riskanalys för Solna Stads engagemang i nationalarenan. Den har vi läst med intresse. Teoretiskt så riskerar Solnaborna maximalt några hundra miljoner. Praktiskt är risken väsentligt större.
Varje match kostar en kvarts miljon
Rapporten saknar helt några extremt väsentliga delar, dels i form av avsaknad av aktieägaravtalen där förlusttäckning förmodligen är hanterat och dels, vilket är mera allvarligt, en analys av marknaden och förmågan att nå lönsamhet med arenan.
Några små kommentarer på sin plats finns det. AIK betalar enligt rapporten 250 000 kr per match i hyra i dag.
Arenan kräver en omsättning på 345 miljoner för att leverera avkastning på satsat kapital. Det krävs ett AIK som spelar 1 380 matcher per år på arenan för att nå avkastning på satsat kapital. Känns lite mycket då AIK spelar 15 hemmamatcher plus några cup- och träningsmatcher.
Kampen mellan arenorna
Summan 345 miljoner för att ägarna skall få en försiktig avkastning finns det ingen anledning att ifrågasätta. Den omsättningen krävs också för att inte finansiärer skall börja kräva nedskrivning av värde och amortering av lån.
Nu invänder vän av ordning att en stor konsert med 50 000 personer och snitt 800 kronor per biljett ger intäkter på 40 miljoner och då krävs det bara nio konserter men riktigt så enkelt är det inte.
Av bruttoomsättningen så tar först artisten en mycket stor del, sedan arrangörer som Live Nations sin del för att täcka kostnader och gå med vinst. Då uppdraget är att maximera artistens ersättning så kommer varje konsert av den här digniteten (Madonna, Lady Gaga, Bruce, Stones, Metallica, U2, fler är de inte) att konkurrensutsättas så den av Nationalarenan, Globen, Ullevi, Parken, Swedbank Stadion i Malmö som kräver lägst hyra får eventet.
285 miljoner saknas redan
Här har kommunerna skapat en överetablering som gör att ingen kommer att tjäna pengar. Att Livebookings kan den här affären bäst torde ingen ifrågasätta.
Det bör nämnas att den globala konkurrensen om de här artisternas konserter är mördande med ett antal stora asiatiska aktörer.
Med AIK som hyresgäst på Stockholm Arena så är det fyra landskamper och en bandyfinal som är säkrat. Är vi snälla och lägger på tre stora konserter och 10 mindre samt tio andra event så har vi förmodligen inte passerat 60 miljoner i intäkter.
Var de andra 285 millarna skall hittas övergår mitt förstånd.
Solnas varumärket i fara
Det vi kan konstatera är att Solna stad riskerar sina satsade pengar men det är den lilla delen. Solna stad riskerar med ett havererat arenaprojekt mycket av varumärke och utvecklingen av hela området. Det är därför troligt att det bästa av flera dåliga lösningar kommer att vara att Solna stad betalar in mer pengar i projektet.
En annan enkel slutsats när man läst riskrapporten är att PWC inte fick möjlighet att värdera risken fullt ut då man saknar tillgång till viktiga avtal och uppdraget inte omfattade en marknadsanalys.
Det finns med all säkerhet politiska skäl till varför en erkänd stor revisionsbyrå inte fick tillgång till all information.
Det finns därför bara en vinnare i den här soppan och hon heter Johanna Graf och är socialdemokratisk ledare i Solna. När valkampanjen börjar i Solna sommaren 2014 har Johanna fått allt bevisat och Solnabornas inställning till att kommunens moderata styre lekt näringslivsfjantar med skattebetalarnas pengar kommer att synas i diskrepansen mellan moderata röster i kommun och i Riksdagsval.
En annan bra fråga är om inte ett antal distrikt inom SvFF har anledning att beställa en liknande utredning för att utröna den totala riskexponering som Lagrell har skapat.
"Samma regel som för Åkesson..."
Den senaste månaden har företrädare för centern, kristdemokraterna, moderaterna och sossarna skrivit debattartiklar på temat Huliganer. Så har också SvFF, Supporterunionen och nu senast de ansvariga ministrarna. Frågan är alltså mediahet, så länge det nu varar.
Alla har åsikter, men...
Sedan någon månad har domen från Örgryte vunnit laga kraft och de lag som organiseras i bolagsform måste betala för polisinsatsen. Vi har också haft ett stökigt derby i storstan som ur ett mediaperspektiv utgör 90 procent av Sverige såväl som ett stökigt Syrianska-AIK.
Hur ser då sammanfattningen av åsikterna i dessa artiklar?
Supporterunionen tycker vi skall acceptera huliganerna och tillåta pyroteknik. ”Hårdare tag hjälper inte”.
Regeringen (Bea A och Lena LA) tycker vi skall låta Per Unkel utreda något år innan man har en åsikt. Övriga partier tycker att det är hemskt med huliganer och vill göra något åt det. Oklart vad.
SvFF tycker allt är någon annans fel, primärt samhällets och definitivt inte SvFF eller klubbarnas.
Kort, lite cyniskt och orättvist sammanfattat men ungefär så. Hur ser då problemet ut?
Sammanhållningens framsida - och baksida
Klacken innehåller stora positiva delar som skapar omistlig stämning och små negativa delar som skapar böter, bränder, rök, avbrott, angrepp på funktionärer, vandalisering, misshandel och som följd av detta negativ media och annat elände. Sammanhållningen i klacken gör att den positiva delen accepterar beteendet från den negativa delen. Detta kombinerat med det rättsvidriga i kollektiv bestraffning skapar ett problem som är svårt att lösa.
Klubbarna vet vilka risksupportrarna är men de får inte föra register över dem.
Vad vill klubbarna?
Den enda och slutliga lösningen
Klubbarna vill ha positiva klackar som skapar stämning kombinerat med en miljö som attraherar barnfamiljer och företag.
Hur ser då lösningen ut?
Klubbarna måste få bestämma vilka som skall få komma på deras fester. Med personliga biljetter, id-kontroll vid entré och rätt för klubb att föra register över dem som inte skall in går allt att lösa. Videobevakning ökar på registret över tid.
Att de som hamnar i registret omgående skall uteslutas ur föreningen precis som medlemskap i firmor blir grund för uteslutning är självklarheter.
Klubbarna får också betala
Att klubbarna snarare än klackarna skall genomföra och bära kostnader för ljud, ljus och annat stämningshöjande inkl pyroteknik som genomförs säkert är naturligt. Här har Victor Capel, ordförande i supporterunionen,en poäng, planerat och säkert genomfört pyrotekniskt tifo är en höjdare. Det är inte motstridigt förbud mot pyroteknik på läktare.
Rop på anmälningsplikt, borttagen ståplats med mera bygger på feltänket att arenan är öppen för alla.
Så länge Nobelstiftelsen kan säga nej till Jimmie Åkesson när de hyr kommunala Stockholm Stadshus för sin fest borde ett fotbollslag få bestämma vem som kommer på festen som en fotbollsmatch utgör.
En enkel och snabb lösning
Kvar återstår då en del ombyggnader av entréer, utrustning för att scanna id-kort och körkort och sånt. Men mer är det inte.
Det finns alltså en ganska enkel lösning. Klubben får ensidigt bestämma vem skall få komma in på arenan. Så länge det inte sker utifrån bedömning grundat på hudfärg, religion och kön, dvs diskriminering enligt lag får man bestämma fritt.
Får klubbarna bestämma vilka som skall få komma in så är det naturligt att klubbarna bär kostnaden för polisen som då kan bli tillräckligt låg. De som inte får komma in får samhället bära ansvar för.
"RF visar sin maktfullkomlighet"
RF sågar sin egen utredning och föreslår bibehållen 51-procentsregel för idrottsbolag (källa Svt). Det är dumt och det kommer att skada elitidrotten i Sverige. Beslutet är dessutom inte grundat på någon genomlysning av verklighet, trender och utveckling utan är renodlat ideologiskt.
Det är faktiskt nästan mer än ideologiskt. Det bygger på en dröm om att folkrörelsedemokratin är likadan i dag som på 60-talet eller om så inte är fallet, att vi kan återskapa 60-talets folkrörelsedemokrati.
Beslutet bygger också på drömmen om den ideella förening som den enda goda kraften i ett samhälle där kommersialisering är något fult, istället för grunden för ett välfärdssamhälle.
Ett sätt att omyndigförklara förbunden
Vi har sett sossarnas totala haveri på området folkrörelsedemokrati vid valet av ny partiledning (inga åsikter om Juholt, bara om processen). Det är inte så att idrottsföreningar fungerar bättre och utvecklingen är på fjärde decenniet i stadig riktning mot minskad medlemsdemokrati genom färre medlemmar och färre som går på möten.
Den moderna människan är med i ridklubb för att få rida, golfklubb för att få spela golf och medlem i andra föreningar som ett stöd av ungdomsverksamhet. Gå på möten och vara förtroendevalda är en minskande verksamhet. För att citera mig själv. ”Ordet förening kommer i framtiden bara ha betydelsen att två kroppar möts”.
RF:s beslut är dessutom ett omyndigförklarande av specialidrottsförbunden. RF:s förslag bygger på den fullständigt vansinniga idén att idrott är samma sak och att alla specialidrottsförbund är lika. Det blir Orwellskt när man måste inse att en del är likare än andra.
Skillnad på förbund och förbund
Verkligheten ser inte likadan ut för fäktningsförbundet som för fotbollsförbundet, hockeyförbundet eller golfförbundet. Det naturliga beslutet borde ha varit att låta specialidrottsförbunden göra som de vill som en följd av demokratiska beslut i dessa organisationer.
Legitimiteten för beslut om hur fotbollen skall utvecklas borde ligga hos fotbollsförbundet, inte hos RF. Det finns ingen relevans i att Malmö FF skall organiseras och drivas på exakt samma sätt som en bowlingklubb med 22 medlemmar och en omsättning på 20 000 kronor.
RF:s förslag är antidemokratiskt. Inte nödvändigtvis odemokratiskt men definitivt antidemokratiskt.
Lite sött och naivt
Inom golfen har bolag utan ägande av ideell förening fungerat minst lika bra som 100 procent ägande av ideell förening i mer än två decennier. SGF har under samma tid bejakat detta utifrån den goda och intelligenta tanken att fler golfbanor är bra för golfen.
Inom elitishockey och elitfotboll är det spelarbudgetar på tiotals miljoner och arenafastigheter för hundratalsmiljoner som skall hanteras.
Även om det idag kan framstå som sött och naivt när Bosse Ringholm skattefuskade i Enskede genom att betala ut löner som kilometerersättning så är det tack och lov historia. Idag sköts ekonomin i de få föreningar som kan komma ifråga att bolagisera av anställda som följer svensk lag och som lever i en verklighet där aktiebolagslagen är enklare ur alla perspektiv.
Det är Bosse Ringholm-modellen RF vill försvara.
RF vill behålla kontrollen
Är det onda eller korkade människor på RF undrar då vän av ordning. Absolut inte, men de är primärt maktmänniskor och den här frågan handlar om RF:s framtida maktposition och ingenting annat.
Makten hos RF med de oheliga lösningar som pengarna till Korpen, bidragen från staten och slagsmålet om SOK utgör bygger på kontroll. Det är den kontrollen man inte vill förlora. Då blir specialidrottsförbund som får bestämma själv ett hot. Det är det hotet man vill bemöta.
Det är 2011. Samhället såg annorlunda ut när RF bildades 1904. Makarna Myrdahls folkrörelsesverige har fyllt 70. När RF då går ut och förordar en modell som inte på något sätt tar hänsyn till att samhället är totalt förändrat enbart utifrån maktskäl så finns det skäl att reagera.
Gäller max 200 av 22 000 föreningar
Det är klädsamt när Karin Mattsson Weijber erkänner att en av grundarna till beslutet är kulturell. Kulturell betyder i det här fallet att man tycker det var bättre förr och därför ogärna vill bejaka ovidkommande detaljer som samhällsutvecklingen.
Elitidrott är för ca 0,5 procent av idrottsföreningarna i Sverige upplevelseindustri. De lever i en annan värld med helt andra krav. Att nu beröva dem möjligheten till bättre ekonomi genom privata ägare blir en våt filt på elitidrotten i Sverige.
Ett beslut med tillåtna andra ägare över 49 procent påverkar överhuvudtaget inte minst 21 800 av 22 000 föreningarna. Av de kvarvarande 200 kommer maximalt 50 att inom tio år bolagisera med externa ägare.
Det är alltså en icke fråga det handlar om så enda effekten av RF:s förslag till nej är att RF tydligt talar om att den egna makten är viktigare än allt annat.
Uppmuntrar till alla möjliga och omöjliga lösningar
Vi får se fortsatta sämre lösningar med riskkapitalbolag som äger mervärdet på spelarna. Vi får allsköns andra tekniska lösningar som flyttar värde från klubbarna och vi får ett stort antal miljoner som inte kommer idrotten till del.
Det allvarliga är att RF tror att ökad makt för specialidrottsförbund och föreningar är av ondo och att RF anser att Orwell skall vara den ideologiska grunden för resan in i framtiden.
Det finns anledning för en del förbund att börja fundera på nyttan av medlemskapet i RF.
Svensk fotbolls ledarduo, ordföranden Fredrik Reinfeldt och generalsekretaren Andrea Möllerberg har efter framgångsrikt lobbying arbete inom RF öppnat för ett förändrat ”tak” vad gäller RF:s ekonomiska stöd till specialidrottsförbunden, som SvFF, Svenska Fotbollförbundet..
Vid kommande Riksidrottsforum i Norrköping finns på dagordningen bland annat ett nytt förslag gällande det ekonomiska stödsystemet för perioden 2026-2035.
Svenska Skidskytteförbundet gör en historisk satsning på anläggningar – 10 miljoner kronor avsätts till en ny anläggningsfond. Det är det största enskilda projektet i förbundets historia,
Syftet är att ge föreningar runt om i landet möjlighet att nå utveckling med förbundets bygge som mall. Med den här investeringen finns förhoppningen att säkra sportens tillväxt.
Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.
Idrottens sponsorintäkter fortsätter att öka, men endast för de större förbunden. De tio största redovisar intäkter från sponsorer på sammanlagt 594 miljoner, en ökning med 25 miljoner från 2023.
Idrottens Affärer har tagit del av en unik kartläggning som visar att klyftorna mellan de stora förbunden och de mindre har ökat. Anledningen är främst avregleringen av Svenska Spels spelmonopol.
Folkspel är föreningslivet eget lotteribolag. Sedan i våras erbjuder de föreningslivet ett digitalt lotteri som heter JOYNA. I det ingår premiumvinsten win-win. En prenumerant vinner 100 000 kronor. Dessutom går samma summa till den förening eller organisation som sålt lotten.
Senaste dragningen var det Kungälvs HK som hade en vinnare och som dessutom genererade lika mycket till den egna klubbkassan.
Ordförande Björn Norberg:
Tiden är inne… Svenska vinterhjältar på skidor gör entré igen i TV. Den alpina säsongen drar igång på Viaplay Vinter. Premiären sker i Sölden med storslalom för både damer och herrar. Men helgen bjudet ocks på ett antal fotbollsmatcher, eroende på vilken tv-kanal du har.
Du som gillar att se idrottsdramatik på TV får fullt upp i helgen.
IFK Norrköping blir starkt kritiserat, Klubben går nu ut med Information om att det bllir en större ekonomisk förlust än väntat i det kommande bokslutet. Lägre intäkter och färre spelarförsäljningar än förväntat är skälen. Samtidigt är landslagsspelaren, Linus Wahlqvis, mycket kritisk och menar att klubben slarvade bort en övergång när hans förra radarkamrat, Alexander Fransson ville återvända till klubben, men nobbades av IFK.
