Plötsligt fanns det tid! Det gick att lägga en träning klockan 17.00 eftersom de flesta hade slutat arbeta då. Symbolen som reglerade gränsen mellan arbete och fritid var stämpelklockan. När man kom till arbetet stämplade man in och lämnade fritiden (ofta bytte man även kläder för att tydliggöra skillnaden) och när arbetsdagen var slut stämplade man ut och återgick till fritid.

Relationen mellan arbete och fritid

När vi diskuterar svensk idrotts framtid kan många guldkorn identifieras genom att analysera dess rika historia. Framförallt är det intressant att förstå relationen mellan arbete, fritid och synen på gränser.

Om vi ser på Svensk idrotts organisation så finns det ca 20000 föreningar runt om i Sverige. En grundläggande princip är att makten ska ligga lokalt och att idrotten ska vara en decentraliserad folkrörelse.

1919 var inte detta konstigt. Tvärtom.

Om en arbetare hade stått vid en maskin stora delar av dagen och varit del i en större hierarki var det naturligt att komplettera detta med en fritidsaktivitet där föreningsdemokrati och inflytande blev viktiga inslag. Idrotten spelade en viktig roll, både mentalt och fysiskt för att orka med slitiga arbetsuppgifter.

När och var börjar och slutar arbetet?

Om vi flyttar fram klockan till 2019 ser vi något helt annat. Mobiltelefonen styr våra liv. Vi får nyheter, vi umgås med vänner, vi tränar och vi handlar via mobilen.

En viktig skillnad mellan stämpelklockan och mobiltelefonen handlar om gränser. Där stämpelklockan tydliggör gränser som när och var arbete och fritid börjar och slutar så gör mobiltelefonen att gränser suddas ut.

Inom organisationsforskning pratas det nu om vikten av att både arbetsgivare och arbetstagare sätter gränser. Det går inte att konstant vara uppkopplad för att orka med att vara högpresterande. Reflektion och vila är viktigt för att vinna.

En intressant fråga blir då – om vi gått från stämpelklockan till mobiltelefon, hur påverkar detta idrottens organisation?

Använder vi mobilen rätt?

Om vi börjar med det rent tekniska så kan mobilen och digitalisering stärka intresset för idrott och hälsa. Via appar i mobilen kan vi mäta våra resultat och dela med vänner och tränare. Ur ett organisatoriskt perspektiv börjar också allt fler föreningar att använda digitala system för att förbättra administrativa rutiner, skapa ökad medlemsnytta eller fördjupa relationen med kommuner och kommersiella partners.

Frågan är bara – sker det tillräckligt mycket? Får vi de resultat svensk idrott förtjänar?

På Center for Sports and Business vid Handelshögskolan i Stockholm har vi de senaste åren forskat om det som kallas ”hybridorganisationer”. Hybridorganisationer är vanligt förekommande i samhället och beskriver organisationer som är en hybrid mellan två eller flera sektorer. Med allt suddigare gränser blir det idag svårt att vara en regelrätt ideell, kommersiell eller offentlig organisation.

Måste vara både och – strategiska frågor i mobilens tidevarv

Inom idrotten är AIK Fotboll, Vasaloppet eller Svensk Travsport bra exempel på hybridorganisationer. De är organisationer som inte kan välja utan måste vara BÅDE ideella och kommersiella på samma gång.

Jag har i tidigare krönikor beskrivit utmaningarna med att vara en hybridorganisation. Det är inte lätt att kombinera det ideella och det kommersiella, speciellt när det är kopplat till känslor och organisationens identitet.

När vi går från stämpelklocka till mobiltelefon uppkommer det även behov att kombinera det fysiska och det digitala. För att illustrera vikten av BÅDE OCH istället för ANTINGEN ELLER så kommer två områden där jag tror att kombinationen av det fysiska och digitala skulle skapa spännande möjligheter:

1. Skapa dynamiska årsmöten som engagerar: 

Detta är en central fråga för Svensk Idrottsrörelse. De senaste åren (och kanske till och med de senaste decennierna) har allt fler föreningar och specialförbund haft svårt att locka medlemmar till sina årsmöten. Med en smartare kombination av fysiska och digitala element kan detta förändras. Ta ett årsmöte. Genom att ha livestreaming samt att medlemmar kan rösta digitalt tillsammans med ett mer engagerande innehåll skulle fler medlemmar potentiellt vara intresserade. Vi lever i en era där underhållning är en naturlig del. Årsmöten får aldrig bli rena underhållningsevent, men det finns säkert lärdomar att dra hur man kan göra dessa viktiga tillställningar mer inbjudande. 

2. E-sport i fysiska miljöer:

E-sport är en av de snabbast växande sporterna i Sverige och i övriga världen. När vi var i Washington DC förra veckan och pratade med företrädare från NFL så berättade de om e-sportens betydelse och hur det reser frågor kring fortsatt utveckling av NFL. Givet att de starkaste upplevelserna ofta uppstår i den fysiska världen (tack och lov) är frågan – hur kan man korsbefrukta e-sport med det fysiska? Hur kan man skapa en fysisk samhörighet mellan spelare och publik som är svår att överträffa i den virtuella världen? Utan att vara en expert på e-sport är jag säker på att denna ”hybrid” redan sker i e-sporten på många sätt. Flera av de större idrotterna i Sverige har börjat experimentera med e-sport. Frågan är bara – när ska vi se e-sportens potential i relation till den fysiska arena istället för att se e-sport som något rent digitalt? Kan exempelvis en RF anslutning med e-sport medföra att de fysiska sporterna lär sig nya saker istället för att känna sig hotade?

Artikeln är en del av vår serie Att bygga idrott.