Från stämpelklocka till mobiltelefon

Denna text är en krönika. Syftet med texten är att påverka. Åsikterna är skribentens egna.

Att bygga idrott: Den 4 augusti 1919 tog Sveriges riksdag beslutet att införa en åtta timmars arbetsdag. Efter första världskriget skedde ett antal viktiga samhällsförändringar och en bättre balans mellan arbete och fritid var en av dem. För svensk idrott innebar detta ett positivt uppsving.

Foto: CC0

Plötsligt fanns det tid! Det gick att lägga en träning klockan 17.00 eftersom de flesta hade slutat arbeta då. Symbolen som reglerade gränsen mellan arbete och fritid var stämpelklockan. När man kom till arbetet stämplade man in och lämnade fritiden (ofta bytte man även kläder för att tydliggöra skillnaden) och när arbetsdagen var slut stämplade man ut och återgick till fritid.

Relationen mellan arbete och fritid

När vi diskuterar svensk idrotts framtid kan många guldkorn identifieras genom att analysera dess rika historia. Framförallt är det intressant att förstå relationen mellan arbete, fritid och synen på gränser.

Om vi ser på Svensk idrotts organisation så finns det ca 20000 föreningar runt om i Sverige. En grundläggande princip är att makten ska ligga lokalt och att idrotten ska vara en decentraliserad folkrörelse.

1919 var inte detta konstigt. Tvärtom.

Om en arbetare hade stått vid en maskin stora delar av dagen och varit del i en större hierarki var det naturligt att komplettera detta med en fritidsaktivitet där föreningsdemokrati och inflytande blev viktiga inslag. Idrotten spelade en viktig roll, både mentalt och fysiskt för att orka med slitiga arbetsuppgifter.

När och var börjar och slutar arbetet?

Om vi flyttar fram klockan till 2019 ser vi något helt annat. Mobiltelefonen styr våra liv. Vi får nyheter, vi umgås med vänner, vi tränar och vi handlar via mobilen.

En viktig skillnad mellan stämpelklockan och mobiltelefonen handlar om gränser. Där stämpelklockan tydliggör gränser som när och var arbete och fritid börjar och slutar så gör mobiltelefonen att gränser suddas ut.

Inom organisationsforskning pratas det nu om vikten av att både arbetsgivare och arbetstagare sätter gränser. Det går inte att konstant vara uppkopplad för att orka med att vara högpresterande. Reflektion och vila är viktigt för att vinna.

En intressant fråga blir då – om vi gått från stämpelklockan till mobiltelefon, hur påverkar detta idrottens organisation?

Använder vi mobilen rätt?

Om vi börjar med det rent tekniska så kan mobilen och digitalisering stärka intresset för idrott och hälsa. Via appar i mobilen kan vi mäta våra resultat och dela med vänner och tränare. Ur ett organisatoriskt perspektiv börjar också allt fler föreningar att använda digitala system för att förbättra administrativa rutiner, skapa ökad medlemsnytta eller fördjupa relationen med kommuner och kommersiella partners.

Frågan är bara – sker det tillräckligt mycket? Får vi de resultat svensk idrott förtjänar?

På Center for Sports and Business vid Handelshögskolan i Stockholm har vi de senaste åren forskat om det som kallas ”hybridorganisationer”. Hybridorganisationer är vanligt förekommande i samhället och beskriver organisationer som är en hybrid mellan två eller flera sektorer. Med allt suddigare gränser blir det idag svårt att vara en regelrätt ideell, kommersiell eller offentlig organisation.

Måste vara både och – strategiska frågor i mobilens tidevarv

Inom idrotten är AIK Fotboll, Vasaloppet eller Svensk Travsport bra exempel på hybridorganisationer. De är organisationer som inte kan välja utan måste vara BÅDE ideella och kommersiella på samma gång.

Jag har i tidigare krönikor beskrivit utmaningarna med att vara en hybridorganisation. Det är inte lätt att kombinera det ideella och det kommersiella, speciellt när det är kopplat till känslor och organisationens identitet.

När vi går från stämpelklocka till mobiltelefon uppkommer det även behov att kombinera det fysiska och det digitala. För att illustrera vikten av BÅDE OCH istället för ANTINGEN ELLER så kommer två områden där jag tror att kombinationen av det fysiska och digitala skulle skapa spännande möjligheter:

1. Skapa dynamiska årsmöten som engagerar: 

Detta är en central fråga för Svensk Idrottsrörelse. De senaste åren (och kanske till och med de senaste decennierna) har allt fler föreningar och specialförbund haft svårt att locka medlemmar till sina årsmöten. Med en smartare kombination av fysiska och digitala element kan detta förändras. Ta ett årsmöte. Genom att ha livestreaming samt att medlemmar kan rösta digitalt tillsammans med ett mer engagerande innehåll skulle fler medlemmar potentiellt vara intresserade. Vi lever i en era där underhållning är en naturlig del. Årsmöten får aldrig bli rena underhållningsevent, men det finns säkert lärdomar att dra hur man kan göra dessa viktiga tillställningar mer inbjudande. 

 

2. E-sport i fysiska miljöer:

E-sport är en av de snabbast växande sporterna i Sverige och i övriga världen. När vi var i Washington DC förra veckan och pratade med företrädare från NFL så berättade de om e-sportens betydelse och hur det reser frågor kring fortsatt utveckling av NFL. Givet att de starkaste upplevelserna ofta uppstår i den fysiska världen (tack och lov) är frågan – hur kan man korsbefrukta e-sport med det fysiska? Hur kan man skapa en fysisk samhörighet mellan spelare och publik som är svår att överträffa i den virtuella världen? Utan att vara en expert på e-sport är jag säker på att denna ”hybrid” redan sker i e-sporten på många sätt. Flera av de större idrotterna i Sverige har börjat experimentera med e-sport. Frågan är bara – när ska vi se e-sportens potential i relation till den fysiska arena istället för att se e-sport som något rent digitalt? Kan exempelvis en RF anslutning med e-sport medföra att de fysiska sporterna lär sig nya saker istället för att känna sig hotade?

Artikeln är en del av vår serie Att bygga idrott.

Skriv kommentar

Idrottens Affärers artikelkommentarer modereras aldrig i förväg. Därför omfattas de inte av utgivningsbeviset utan varje person som skriver en kommentar står själv som ansvarig.
CAPTCHA
För att kunna stoppa spamrobotar på Idrottensaffarer.se ber vi dig fylla i texten i bilden i rutan nedan.
Image CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.

Det egentliga  verklighetsfrämmande sker. En klubb i fotbollsallsvenskan  hotas i sin grund mitt under pågående seriespel. Den ekonomiska krisen är total och nu varslas alla anställda om uppsägning i IFK Norrköping.

Underskottet från i fjol om 43,8 miljoner tynger ekonomin och ledningen skriver nu: ”Det ekonomiska läget är extremt ansträngt”.

Utredningen för tryggare idrottsevenemang” har överlämnats till regeringen. Ett av förslagen som utredaren presenterar är en ny lag för kamerabevakning som ger arrangörer möjlighet att dela och hantera kameramaterial kopplade till misstänkta brott.

Genom att integrera Holistals hälsotjänster med GolfStars erbjuds de nära 15 000 medlemmarna i Sverige en möjlighet att förbättra både sin fysiska och mentala hälsa. 

Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.

Carlsberg Group är tillbaka i den europeiska landslagsfotbollens finrum.  Här är man väl insatta i konsten att skapa avtal som gynnar varumärket. Via nya partnerskap med dels UEFA och dels Svenska Fotbollförbundet är bolaget nu fotbollsölet till och med år 2030. 

Avtalet har en betoning på en jämn fördelning mellan herr- och dammästerskapen.

Folkspel är föreningslivet eget lotteriaktör. Sedan och erbjuder bland annat föreningslivet ett digitalt lotteri som heter JOYNA. I det ingår premiumvinsten win-win. En prenumerant vinner 100 000 kronor. Dessutom går samma summa till den förening eller organisation som sålt lotten.

I senaste dragningen gick vinsten till breddföreningen med fotboll och innebandy i sin verksamhet, Luleå SK.

De delar på grannlåten. Viaplay sänder UEFA fotbolls-EM i sommar tillsammans med SVT(2-27 juli i Schweiz). De är lika glada på båda håll.

- Det känns grymt kul, menar  Viaplays sportchef Erik Westberg.

– Fotbollsmästerskap och svensk sommar hör ihop, och damlandslaget är ett av Sveriges mest populäraevenemang , säger SVT:s sportchef Max Bursell.

Hans karriär är en dröm för åtskilliga ungdomar med förhoppningar om ett likadant genombrott. 19-åriga  Lucas Bergvall fick chansen och tog den också via 45 framträdanden under första säsongen i Tottenham och ett nytt kontrakt. Avtalet innebär att han blir kvar i London till och med 2031 med förbättrade villkor.

Han har gjort succé , men  saknades i Tottenhams Europa League-trupp mot Bodö/Glimt på grund av en skada. Nu bekräftar Tottenhams tränare Ange Postecoglou att Bergvall troligtvis blir borta resten av säsongen.

– Han har sträckt ledbanden i fotleden. Skadan är  allvarlig.