Dan Perssons blogg
Dan Persson är Idrottens Affärers bloggare. Han arbetar med kommersiell utveckling av idrott. Dan har stor erfarenhet och kompetens och kan både se och bedöma såväl möjligheter som faror, något som passar Idrottens Affärer ypperligt. Han läser hellre årsredovisningar eller trendrapporter än tittar på sport och för honom är en arena en fastighet vars försäljning ska öka.
Dan Perssons blogg
"Monopol är som bebisar, man tycker bara om sina egna"
Bilsportförbundet försöker i marknadsdomstolen få behålla sitt monopol med allsköns motiveringar. Foto: Bertil Ericson, Scanpix
Citatet i rubriken har Jan Stenbeck som upphovsman. Just nu sitter Bilsportförbundet i marknadsdomstolen och försöker få behålla sitt monopol med allsköns motiveringar på temat att det är idrott och då är monopol av hävd tillåtna. Så ser inte lagstiftningen ut.
För att undvika att hamna i juridisk text i den högre skolan (även om den nivån när man läser Justitierådet Lambertz mailväxlingar inte behöver vara så hög) så tänkte jag förenkla och generalisera lite.
Skadan av monopol inget nytt
Monopol är generellt förbjudet för att de skadar oss konsumenter och vårt samhälle. Kunskap som funnits i ca 100 år och skälet till att skråväsende togs bort, Taxi avreglerades med mera. Undantag av typen Systembolaget är utpekade tydliga undantag med samhällsnytta som anses motivera monopolet.
Skadan av monopol är att vi får betala för mycket, eller får för dålig service eller i systemets fall måste lägga tillkommande tid som har ett värde.
Karteller, dvs att företag går ihop om prissättning är också förbjudet av samma skäl. Så enkelt är det och ändå så svårt.
Som frigivna slavar
Konkurrensverket har exempelvis valt att inte åtala någon bankdirektör trots att de uppenbart gått ihop om att råna oss på boräntor för att få ihop sin bonus eftersom det anses vara en ”transparent marknad”. Oljebolagen får också ha samma pris utan att det är kartell då andra faktorer påstås styra deras prissättning.
Bosmandomen för över 15 år sedan handlade inte bara om rätten för fotbollsspelare att se sig som frigivna slavar när kontraktstiden gått ut, den handlade primärt om idrotten kunde ha ett eget regelverk i strid med det civila samhället. Domen fastslog att det kunde man inte. Så enkelt är det.
Marknadsdomstolen i Sverige slog redan 1990 fast att greenfee vid golfspel var en konsumenträttslig tjänst, dvs den säljande klubben hade samma ansvar som när H&M sålde ett par brallor. Det samma gäller då alla andra idrottsliga tjänster.
Då stoppas Kalla!
Nu är hela idén med specialidrottsförbund monopol. Inte konstigare än att det bara finns ett konkurrensverk och så får det gärna vara när vi exempelvis skall ha SM i skidor.
Det konstiga uppstår om Skidförbundet skulle förbjuda Kalla att tjäna pengar på en uppvisningstävling anordnad av en kommersiell aktör där medlem i en förening ansluten till skidförbundet mot ersättning hjälper till. Det är vad bilsportförbundets mål handlar om.
Det har nämligen blivit så att utövandet och arrangerandet har blivit näringsliv och att då använda sitt monopol som förbund för att förbjuda någon annan att tjäna pengar innebär att man handlar i direkt strid med lagstiftningen.
Om man startar en fotbollsliga...
En golfbaneägare bestämmer själv vem han släpper ut på sin bana, medan en fotbollsspelare som skall delta i seriespel måste vara medlem i en klubb som är medlem i ett förbund som är medlem i RF. Så långt är det vare sig fel eller ens ett möjligt problem. Båda fungerar.
Om nu ett företag startade upp en egen fotbollsliga utanför SvFFs verksamhet så kan man självfallet inte förbjuda någon att vara med i de lag som deltar i denna. Däremot är det inte en del av det sportsliga system som förbundet kontrollerar.
Men NHL-konflikten då undrar vän av ordning. Den berör jag inte här och skälet är dels att jag är jävig och primärt att här har man blandat arbetsrätt och konkurrensrätt på ett sätt som gör soppan värre än ovan nämnda Quick-soppa.
Förbunden kommer att tappa makt
Om nu Bilsportförbundet fälls, vilket är det troliga så är frågan vad det får för konsekvenser?
Relativt försumbara. Det RF genom sin ordförande Karin Mattsson Weiber sa i Svd (typ att allt går åt helvete på en kafferast fast med finare ord) bör ses som den naturliga lobbying som måste till i de här lägena.
Förbunden kommer långsamt att tappa makt, det blir en konsekvens. Över tid är tappad makt samma som tappade pengar. Det är fakta.
Förändringen går inte att stoppa
Ett förbund som levt med den här verkligheten länge är golfen. Här kan vi då konstatera att det inte uppstått några som helst negativa konsekvenser av att ett antal privata aktörer drivit golfbanor utan klubb. Vi har haft liknande kvalitet på ungdomsverksamhet, elitspelare och allt det andra även om vi saknat kommittéer, demokrati, rösträtt i distrikt och annat som ingår i förbundet. De helt fristående s.k. pay &play klubbarna har heller inte skadat golfen, snarare varit (och är) en bra rekryteringsgrund för golfen och fått de som spelar extremt sällan att kunna fortsätta med sitt golfande.
Det är heller inte så att Skistar som tillåter människor att köpa liftkort utan att vara med i en förening har varit negativ för utförsåkningen. De privata hästgårdarna har inte skadat ridsporten och Nisse och Kalle som hyr en timme tennistid i veckan i en kommersiell hall har inte skadat Tenisförbundet. Här föreligger det omvända förhållandet, dvs en positiv symbios. Så blir det i övrigt också
När våra barnbarn ser sitt favoritlag ta SM guld 2045 så kommer den finalen vara en del av ett av specialförbundet arrangerat seriespel även om samma spelare kan välja att tjäna en krona till genom att frilansa.
Friskis kan drabbas
Någon risk för att det uppstår ett kommersiellt backhoppningsförbund som konkurrerar föreligger helt enkelt inte.
Den ideella gymnastikföreningen som håller på med idrotten gymnastik kan få samma hyresbidrag till ungdomsverksamheten som idag utan att SATS kan ställa krav på samma förmån. Vissa avarter i gråzonen som Friskis kan dock drabbas, dvs de får konkurrera på lika villkor med SATS. Det är snarare positivt för samhällsutvecklingen.
Det som förväntas hända i övrigt är att de risker som nu uppstår ger både RF och specialidrottsförbunden alla skäl i världen att fortsätta och stärka arbetet med att förbättra verksamheten. Det är bara positivt.
Måste legitimera sin nytta
Men om nu Bilsportförbundet förlorar så betyder det alltså förmodligen ingenting för vi som utöver idrott, eller tittar på idrott i Sverige.
Det som kan hända är att förbundens ekonomi krymper, men det beror i så fall enbart på att förbunden inte förmår legitimera den nytta de skapar, dvs egen inkompetens eller oförmåga att attrahera.
Men, de som leder och arbetar på förbund måste inse att en liten detalj har förändrats. Något lagskydd för att inte anpassa sig till dagens verklighet finns inte kvar om Bilsportförbundet förlorar.
"Arenor och kommuner, lönsamt eller dumt?"
Här började allt, 2006 i september presenterades en liten modell av Nationalarenan. I dag, sex år och 500 miljoner kronor senare står den på plats. Och så många fler arenor har kommit upp som svampar ur jorden runt om i Sverige. Och fler är på gång. Foto: Claudio Bresciani, Scanpix
Johan R Norberg som forskar på området skrev en krönika om risker och förluster som arenabyggen kan skapa. Detta någon dag efter att IFK Norrköping köpt Parken i Norrköping för 300 miljoner kronor. Då går det att konstatera att någon måste ha fel. Tja, riktigt så enkelt är det trots allt inte.
IFK Norrköping har gjort en bra affär. Det har även Norrköpings Kommun.
Johan R har rätt i att OS och fotbolls-VM med sina gigantiska krav på nya arenor aldrig kan vara lönsamt. Han har också rätt i att om vi får ett fundamentalt överskott med moderna, dvs dyra multiarenor i varje kommun så skapar de ett underskott på event som gör samtliga olönsamma.
Men staten tjänar mer
Det innebär inte att Arenaindustrin inte är samhällsekonomiskt lönsam för det är den. Staten tjänar mer än vad kommunerna betalar.
Det är också ett samhällsansvar att erbjuda den kultur som idrotten utgör till medborgarna i en kommun. Här är satsningen per individ försumbar om vi jämför med finkulturen. Hela Globen-komplexet kostar inte mer än 50 kronor per besökare i förlust per år för Stockholms stad medan Operan kostar 1500 per besökare.
Ungdomsidrotten och satsningar på träningsanläggningar för ungdomar är idag extremt lönsamma för samhället. Vi har hamnat i ett läge där idrotten gör mer för att skapa friska, aktiva, anställningsbara ungdomar än vad både skola och föräldrar klarar av.
Här saknas det pengar och vi är med hög hastighet mot ett samhälle där kraven på föräldrarnas insats exkluderar alla utom den villaboende välmående medelklassen. Det är tragiskt att inte stat och kommun gör mer på det här området.
Norrköpingsaffären lyckad
Sedan visar IFK Norrköpings förvärv av Parken från Norrköpings kommun för 300 miljoner att det går att finna modeller som är bra för båda parter. Här har man med kombinationen av kreativitet och ekonomiska försiktighetsprinciper kunnat låta IFK förvärva Parken, vilket skapar stora utvecklingsmöjligheter samtidigt som IFK defacto i slutändan får lägre kostnader än som hyresgäster och arenabolaget får ett kassaflöde som räcker för räntor och amorteringar.
IFK är en bättre arenaägare än kommunen och det insåg båda sidor.
Nu är förutsättningarna alltid olika men det är troligt att många andra kommuner och elitlag kan använda den modell som utvecklats i Norrköping med samma goda resultat.
Sammantaget så kommer IFK Norrköping att bli ett starkare fotbollslag. Man skall aldrig underskatta värdet av ledare som vet vad de gör.
Då blir göteborgarna först igen
I Göteborg skall politikerna nu fundera på hur man gör med planerna på en ny superarena. Här är det enkelt.
Samordna med Göteborg 2021, ett större event men framförallt, säkerställ att man börjar rita så sent som möjligt utifrån planerad dag för invigningen.
Utvecklingen just nu går så fort att en senareläggning av designen med ett år kan vara avgörande för att få en Arena som står ut som något helt nytt i relation till de 2021 åtta och nio år gamla arenorna i Stockholm.
Sammanfattningsvis är arenor inte avvikande från andra typer av kommersiella fastigheter inom upplevelseindustrin.
Arenan en tillgång för en stad
En del byggs för små, andra för stora, ibland för många, ofta på fel ställen men de som byggs på rätt ställe vid rätt tidpunkt i rätt storlek och designas utifrån framtidens krav på upplevelse kommer att bli lönsamma.
Problemet är att den senare modellen inte är lika frekvent som de andra.
En arena för en mellanstor stad är inte viktigare än annan infrastruktur utan en del av en för orten nödvändig struktur för att skapa ett attraktivt samhälle. Arenan bör definitivt värderas lika högt som motsvarande satsningar på kulturområdet och berör så många fler.
"Med löss i folkrörelsens själ"
En dröm för en idrottförening och årsmöte. Men det är en grupp självklara som åpterkommer och nu börjar allt flera föreningar inse risken. Foto: Scanpix
Björn Ericsson behöver mera sällan mikrofon, han är dessutom en f.d. statsbyråkrat med en fantastisk stringens, glimt i ögat och juristens kristallklara problemdefinition. Men framför allt är han regeringens utredare av huliganfrågor, medlem av Riksidrottsstyrelsen, före detta ordförande i skidskytteförbundet, tidigare rikspolischef, landshövding i Östergötland med mera.
En av de avslutande punkterna under Branschforum 4-5 september på Globen var heta stolen med just Björn Ericsson.
Enkelt maktövertagande
En av frågorna Björn fick var om den del av utredningens delbetänkande som pekar på att kriminella element tagit makt i de ideella föreningarna.
Björn konstaterade att det tyvärr var konstaterat att kriminella strukturer hade makt i större ideella idrottsföreningar, han hade också noterat att detta hade kommenterats av förbund och nationella organisationer men inte av någon klubb i remisserna till hans delbetänkande.
Ur ett praktiskt perspektiv torde maktövertagande över en idrottsförening ses som något väldigt enkelt. För landets 500 golfklubbar torde 50 personer på ett årsmöte räcka för majoritet i 90 procent av fallen.
Självklara besökare på årsmötet
Även inom arenaidrottens föreningar brukar årsmöten vara trista tillställningar där de närvarande går att dela upp i fem grupper:
= En grupp äldre medlemmar uppfostrade i folkrörelsesverige där man som medlem har en skyldighet att gå på årsmöten
= Ett antal valda ledamöter av styrelse och kommittéer.
= Personal
= Några enstaka rättshaverister som skrivit vansinniga motioner
= En gruppering som ser sig själva som en bättre maktstruktur.
Folkrörelsesverigefaller i bitar
Då gruppen äldre medlemar minskar för varje år som går av naturliga skäl blir antalet personer som krävs för att skapa makt i en ideell förening färre hela tiden.
I botten ligger en stark samhällsförändring där folkrörelsesverige sakta faller i bitar. Sverige hade flest medlemmar i ideella föreningar i hela världen på 70 talet. Vi hade mångdubbelt fler föreningsmedlemmar än vi hade befolkning.
I det röda Norrland där jag är uppväxt var facket, partiet, Konsum, Folkets Hus och Fonus (som kallades för dökonsum) någon typ av bas.
Då, medlem i kanske tio föreningar
På det kom intresseföreningar som idrott, kultur, fritid, båtklubb, vägföreningar. Att vara medlem i tiotalet föreninar var snarare norm än något konstigt.
För egen del idag så är jag medlem i en golfklubb eftersom jag måste, kunde jag betala för min golf men slapp medlemskapet så skulle jag gå ur direkt.
Jag är inte så förtjust i kollektiva strukturer där någon annan bestämmer vad jag skall tycka och befolkningen i vårt land visar tydligt att de här delar min syn på föreningslivet.
Tänk om...
Nu kan en idrottsförening idag ha en omsättning på hundratals miljoner, äga stora fastigheter, vara ägare av börsnoterade bolag, vara ägare av bolag som drar in miljarder i tv-rättigheter och ha ett hundratal anställda.
Ändå kan det räcka med att 50 till 100 medlemmar går till årsmötet med syfte att ta över makten för att de skall lyckas.
Det är troligt att slutbetänkandet kommer att fokus på det här problemet, frågan är vad som går att göra åt och vems problem det är. Indikativt så omfattat slutbetänkandet också problemen med fysiska hot mot förtroendevalda, anställda, domare, journalister med flera.
Polisen är förtegen, varför?
I nuläget kan vi inte kvantifiera problemet, dvs jag vet inte om det är enskild person i en förening eller kriminella organisationer som har total makt i ett antal större föreningar, det lär vi dock få lära oss i april när utredningen presenteras.
Nu har problemet hamnat i knäet på RF såväl som några specialidrottsförbund men någon aktivitet på det området har vi inte sett ännu.
Polisen som har en särskild avdelning för gängkriminalitet säger ingenting.
Det kan bero på att de gör saker som de inte vill prata om men likagärna på att de vare sig gör något, tänkt göra något eller har någon som helst aning om problemet.
Tesen är att det här kan bli ett mycket allvarligt problem och när jag tidigare pekat på riskerna med döende demokrati inom folkrörelsen har jag inte haft en tanke åt det här hållet.
Inget enkelt problem som nu hamnat i idrottsrörelsens knä.
"Här finns oändliga möjligheter"
Länge har det handlat om rättigheter för TV, nu ska idrotten ta kampen om den andra skärmen, den som finns via mobilen, datorn eller läsplattan. Foto: Scanpix
Elitidrottens relation till tv-bolag handlar om stora pengar och makt. De stora ligornas tv-avtal handlar om flera hundra miljoner om året i Sverige. Ute i Europa är det miljarder det handlar om.
Nu befinner vi oss i ett läge där ingen kan svara på frågan vad tv är om fem-sju år. Det vi vet är att idag genererar live sport stora intäkter för tv-bolagen som av det skälet är beredda att betala mycket för rättigheter samtidigt som live sport relativt sett ökar i betydelse när vi vänjer oss med att allt annat kan vi titta på när vi vill.
Här kan de tjäna mera
Alla makthavare inom idrotten funderar dagligen på om och när de kan ta över sändningar själv och den vägen tjäna mer än vad de idag kan få i ersättning för rättigheter.
Än vet ingen hur man skall göra och när det är läge att försöka, min gissning är att det handlar om fem år eller mer även om det rent tekniskt går att göra idag.
Nu har nästa fråga dykt upp med en total korrelation med tv. Makten över den andra skärmen. När detta skrivs pågår Aktuellt på den stora skärmen men vi slölyssnar bara då vi har fokus på var sin laptopsskärm och därutöver ligger det tre skärmar till på soffbordet. Förlorad attention till den andra skärmen förstör hela affärsmodellen för det vi ännu kallar tv:n på väggen.
Det är idrotten som har informationen
The scond screen är sedan ett år tillbaka modeordet nummer ett när chefer i tv-bolag samlas. ”Hur vinner vi makten över den andra skärmen?” är den fråga som ställs på vartenda strategimöte som sker på ett tv-bolag i Europa idag.
För mig som både krönikör och i mitt arbete har uppgiften att hjälpa den kommersiella idrotten att tjäna mer (det där ideella finns det andra som kan) är svaret på frågan självfallet att den här chansen får vi inte missa. Ligor och eventarrangörer måste själva bli ägare av den andra skärmen. Det är nämligen här som relationen med kunden ligger.
Information och interaktion med de som följer en liga, deltar i evenemang av utövarkaraktär eller på annat sätt följer en sport kan inte överlåtas till tv-bolagen.
Mer, bättre och snabbare information
Den andra skärmen har dessutom syftet att ge arenabesökaren mer, bättre och snabbare information än vad tv-tittaren kan få. Här ligger man idag mil efter men det är på intet sätt försent.
Den andra skärmen är också kanalen för att sälja biljetter, öka intresse för nästa match, skapa snackisar och självfallet se till att vad än en individ frågar efter så finns information där.
Området är idag totalt oreglerat, alla media har appar, mobila hemsidor, hemsidor såväl som alla aktörer inom kommersiell idrott. Vi kan se matcher som inte sänds via våra laptops och allsköns lösningar med proxyservrar i andra länder i strid med tv-avtal och det finns livestream även från event där man sålt tv-rättigheter.
Laptop, platta, datorn skapar möjligheter
Den som vinner slaget om den andra skärmen, oavsett om det är en laptop, en platta eller mobilen kommer inte bara närmare kundernas hjärta utan lika viktigt närmare deras plånbok.
Ett garanterat stalltips säkrare än antagandet att Juholt inte spelar någon större roll i nästa regering är att den andra skärmen kommer att fortsätta stjäla uppmärksamhet från den första skärmen.
Slutsatsen att det är lika dumt för den kommersiella idrotten att missa makten över den andra skärmen som det är för oss vanliga dödliga att köpa storbankernas fondsparande.
Satsa - i stället för att värva en spelare till
Det jobbiga i sammanhanget är att tv-bolagen inte kommer att lägga sig ner och dö och mera jobbigt är att vi pratar om ett område där de får ses som proffs och idrotten som amatörer, det är dessutom inte gratis.
Det är dock inte mer pengar i utveckling än att det räcker om varje klubb i en liga satsar lika mycket som den näst dyraste spelaren kostar.
Då kan man köpa all kompetens och all teknisk utveckling som behövs om man samarbetar. Det är dessutom i förlängningen mycket lönsamt så intäkterna kommer garanterat att räcka till tre dyra spelare.
Men, baserat på hur idrottsklubbarna agerat de senaste decennierna så blir det troliga resultatet att tv-bolagen vinner slaget om den andra skärmen då klubbarna kommer att köpa spelare istället för att försöka vinna makten över sin egen framtid.
”Äntligen kommer RF ut ur garderoben”
Stora event som samlar publik och som ger skatteintäkter - det är målet med de gemensamma ansträngingarna. Foto: Scanpix
Ett givande seminarium på Branschforum var RF:s presentation av vad de gör och hur de arbetar för att vi skall få väsentligt fler internationella idrottsevent till Sverige.
Här har RF tagit ett helt nytt grepp som de skall ha beröm för. Alldeles för länge satt RF still i båten och agerade utifrån 60-talets Folkrörelsesverige när idrotten inte var en del av upplevelseindustrin.
Jag har länge pekat på att RF måste finna en ny och bredare roll för att hantera en framtid där folkrörelsens legitimitet sakta eroderas och här har man påvisat ett område där man både är den naturlige aktören och kan göra mycket nytta.
Motarbetar sin egen regeringsförklaring
Det är ingen enkel uppgift. Först och främst är den konkurrensen stenhård redan på lika villkor och det finns tre starka motkrafter att hantera för att vi skall få internationella mästerskap som är lönsamma för både arrangörer, värdregion och staten.
Först och främst vår regering som i strid med sin egen regeringsförklaring från 2006 aktivt motarbetat idrottsrörelsen.
Här finns allt från tydliga nej till idiotier där inget stöd krävdes men där staten ville ha pynt för polisen för dressyr-EM i Falsterbo. Sammanfattningsvis har regeringen gjort absolut ingenting.
Tillkommande problem är att de internationella förbunden blivit för giriga och tagit för stor del av totalintäkten vilket minskar antalet event som klarar lönsamhetskraven.
Event som är lönsamma
Det tredje problemet är mindre demokratiska länder som vill få ökad internationell acceptans och använder statskassan för att säkra eventen med både korrekta och mindre korrekta metoder. Svensk syn på korruption har inte fått ett globalt genomslag om man säger så.
Oavsett problemen så kan RF ge stöd och hjälp och kompetens till aktörerna och den vägen öka sannolikheten att vi får fler event till Sverige. Event som både är lönsamma för alla aktörer och som förstärker bilden av Sverige på ett positivt sätt i vår omvärld. Målsättningen att dubbla antalet event är nåbar.
Det som gör mig positiv till möjligheten att nå målet är den intelligenta modellen med omfattande samordning med besöksnäringen såväl som de fyra stora destinationerna (Stockholm, Göteborg, Skåne och Åre/Östersund).
Kanske regeringen vaknar
Samverkan med besöksnäringen är också äntligen ett steg på vägen bort från bilden av den tärande idrotten som lever på statsstöd till den moderna, korrekta bilden av den närande idrotten som är med och genererar skatteintäkter och sysselsättning som en viktig del av upplevelseindustrin.
Här torde droppen kunna urholka stenen och så småningom kan även en del regeringsledamöter förstå att idrotten inte bara är kostnader och statsstöd utan att den när det gäller elit och event skapar sysselsättning och skatteintäkter. Q.E.D.
Idrotten är inte utan försyndelser, för många har för sent kommit springande till regeringen med krav på direkta stöd eller garantier och till slut blev idrotten något negativt i maktens korridorer. Gökungeteoremet försvinner nu förhoppningsvis när RF samordnar ansökningar och strategier.
Idrottsministern är hopplös
Men det roligaste med dragningen var det som inte sades men blev uppenbart ändå. RF har uppenbarligen kommit fram till att det är totalt värdelöst att prata med vår idrottsminister då hennes förmåga att skapa verkstad är noll.
Tillsammans med besöksnäringen hamnar man nu på Näringsdepartement där en opinionsmässigt desperat Annie Lööv nu får möjligheten att få en stjärna i boken genom att agera på ett sätt som är bra för regioner, småföretagen inom besöksnäringen, idrotten och statskassan.
Genialt onekligen.
Det trista är att jag på objektiva grunder, trots en total politisk samhörighet och att jag tycker om henne tvingas inse att vår idrottsminister inte gjort sitt jobb.
"Den nya tiden med de nya kraven"
"Sponsrings & eventindustrin ska jobba för att få åskådarna till arenorna, oavsett om det gäller idrott, kultur eller annat. Det kan bli nog så marigt," tycker Idrotten Affärers Dan Persson. Foto: Fredrik Sandberg, Scanpix
4 och 5 september är det branschforum för oss som arbetar med arenor, upplevelseindustri, event och sponsring. Platsen är som vanligt i Globen (annexet).
Alla är där. Ifjol var det mycket givande där Matt Rosetti på ett fantastiskt sätt fick oss alla att förstå att en modern arena inte har någonting att göra med de vi har i Sverige på ett sådant sätt att vi förstod att Stadion och Råsunda borde jämföras med Colosseum snarare än med Friends och Tele 2 arena.
Vill veta mera
Jag ser fram emot årets event också. Kommer inte gå på allt och jag hade gärna sett mer fokus på arenaupplevelse och mindre på sponsring. Hade gärna hört Got Event berätta om planerna på en ny superarena i Göteborg till 2021 och Stockholms stad berätta om hur länge de kommer tillåta Stadion att konkurrera om event med Tele 2 arena. Hur Malmö Arena kan omsätta så mycket mer på mat och dryck hade varit ett annat intressant ämne.
Men programmet är bra och det är svårt för att inte säga omöjligt för den som arbetar med kommersiell idrott att inte vara där och samtidigt säga sig sköta jobbet.
Vet inte om det fortfarande går att anmäla sig men det torde framgå av hemsidan.
De viktigaste trender som påverkar oss alla i den här spretiga branschen och som jag kommer att försöka lära mig mer om är som jag ser det följande:
Att bli sedd och individbehandlad.
Kollektiv likabehandling och rättvisa är ute. Individbehandling där man känner sig sedd är det nya kravet.
Ökade kvalitetskrav på fritid.
Mycket stabil trend, här är nya segment som consumer premium såväl som den vanliga publikens krav på att allt måste vara bra för att man skall lägga fritid på arenaupplevelsen något vi måste lära oss den mjuka eller hårda vägen. Handlar inte om stoppning på stolarna, handlar om mycket mycket mer.
Sociala faktorer
Vi blir mer sociala och interagerar på nya sätt. Den arena som inte kan hantera detta kommer att förlora. Man måste kunna leverera varje subcommunities krav.
Ändrad syn på tid.
Tid är inte bara sekunder. Tid är en valuta som för medelålders medelklass är högre värderad än SEK. Mängden ståpäls per minut måste upp för att vi skall komma. Valutakursen tid/kronor blir något som påverkar oss alla.
Globalisering
Svårt för Kalle att vara på Läkerol Arena och heja på sitt Brynäs om lågprisflyg, spansk kris och billig euro har gjort att han står på Los Naranjos och njuter av livet.
När arenabesökaren flyttat till den stora världen så skall vår fotbollsmatch, konsert, hockeymatch konkurrera på nya sätt. Svårt locka Nisse till Guldfågeln Arena om hans favoritlag Arsenal möter Manchester U på en stor skärm på närmaste sportsbar. Det är nya tider nu.
Det blir spännande att höra om hur citymänniskan förändras, vad digitaliseringen gör med oss och mycket mycket mer.
Vi ses på Branschforum, och jag ser fram emot att få mina fiskar varma för ditten och datten som jag skrivit om i mina krönikor.
”Officiellt och verkligheten inte det samma”
Mycket är spektakulärt i arenan, inte minst det skjutbara taket som på 20 minuter förvandlar arenan till en inomhushall. Foto: Christine Olsson, Scanpix
Snart invigs nya Nationalarenan i Solna, större, vackrare och mera imponerande än något annan stadion i Sverige. Men hur kunde banken först betala 150 miljoner kronor och sedan skänka bort rätten till namnet? Dan Persson ger sin syn på skeendet, ”Officiellt och i verkligheten.
Läs också om studenternas studie av arenan
Den som hette Swedbank Arena och plötsligt bytte till Friends Arena. Banken betalade 150 miljoner kronor för namnsponsringen, men skänkte bort rättigheten. Först betala 150 miljoner och sedan bara ge bort allt. Hur är det möjligt?
Spekulativt men i sanningen riktning
Not: nedanstående text är spekulativ, jag har goda indikationer såväl informell information som grund men inga belagda fakta. Jag kan ha fel och vi lär aldrig få veta sanningen så texten skall läsas som en antites till den officiella bilden och ej som ett publicistiskt avslöjande byggd på fakta.
Tre studenter Viktor Glans, Rickard Spångmyr och Henrik Stadjer har skrivit en universitetsuppsats om köpet av namnrättigheterna vid Friends arena och bakgrunden till att Swedbank valde bort sitt eget varumärke och gav de dyrt inköpta namnrättigheterna till Friends.
Uppsatsen är gedigen och likaså deras bedömningar och slutsatser. Borträknat att vi äldre farbröder inte riktigt orkar med den akademiskt nödvändiga metodiken med modeller, källhänvisningar och annat så är det bara konstatera att de har skrivit en uppsats med hög kvalitet.
...för att dölja fakta
Frågan är då om det som står där är sant?
Nu är sant ett inte helt enkelt begrepp att definiera och här finns rätt omfattande gråskalor innan man ens närmar sig lögn.
Författarna har därutöver det självklara akademiska kravet att utgå ifrån vidimerade uppgifter. Gissningar och tro får inte förekomma i akademiska sammanhang om det inte handlar om teologi och psykologi där fakta istället verkar vara förbjudet. Den här begränsningen gör det svårt att få fram de bakomliggande fakta då parterna gör sitt bästa för att dölja dem.
Handlar om internkontering
Att Swedbank först gör bedömningen att namnsponsring är bra för deras varumärke för att några år senare kommer fram att det är bättre för Swedbank att sponsra Friends är i den senare delen inte så konstig. Behovet har växt för bankerna att påvisa någon typ av samhällsnytta och etik. Det beror primärt på deras avgifter mot kunderna, beskyllningar för karteller, girighet med mera.
Att Swedbank skulle valt att namnsponsra med sitt eget namn i första skedet tror jag inte en sekund på. Min erfarenhet är att detta handlar mer om internkontering.
Ägarna av arenan ville ha lägre ränta på de miljarder i lån som Swedbank gav dem. Swedbank ville försvara sina marginaler gentemot analytiker. Lösningen blev en ränta som Swedbank tyckte var bra och ennamnsponsring som pyntades med marknadsbudgeten. Heureka, båda parter fick som de ville, en win-win-solution på näringslivska.
Att Swedbank några år sedan enbart gjorde bedömningen att byta namn, dvs ge rättigheterna till Friends på varumärkesgrund tror jag inte en sekund på.
Risken för nedskrivning
Del av beslutet bygger på den konkreta slutsatsen att bankerna har fått så lågt förtroende från allmänheten att ett byte kan ge goodwill då det pekar på att bankerna inte bara överdebiterar oss och lurar oss att investera i dyra fonder med låg avkastning utan även stödjer verksamheter som strävar efter ett bättre samhälle.
Här tror jag den enkla sanningen är att Swedbank kom fram till att risken att man utifrån regler för banker om något år skulle tvinga fram en nedskrivning av lånen var hög.
Att hamna i det läget med varumärket över hela arenan blev självfallet inte en acceptabel situation. ”Swedbank säger upp lån för Swedbank Arena är ingen bra rubrik i media.” Det var därför den stora delen av beslutet.
Friends inte alls positiva till idén
Min tes är också att Friends som organisation inte var positiv till idén. Friends är en organisation jag respekterar, de gör ett fantastiskt arbete och förtjänar all respekt och allt stöd.
Att sätta sitt eget varumärke på en arena med risker för att få badwill vid muträttegångar som bygger på att parterna var för ”friendliga” med varandra, vid stora driftunderskott och ekonomiska problem eller vid huliganupplopp kan inte varit ett enkelt beslut där man inte såg riskerna.
Nu är Swedbank Friends huvudsponsor så att bara säga nej kunde man inte heller göra.
Eller tvärtom?
Nu står vi där med Friends arena, som självfallet blir en helt fantastisk arena som kommer att ge oss många kvalitativa event med ståpäls som också ger positiv påverkan på Friends varumärke.
Men också det motsatta i händelser som berör arenaekonomin och besökarnas beteende vid riskmatcher.
Det är teoretiskt möjligt att bakgrunden är den som uppsatsen pekar på, med många fina ord om varumärkesbyggande och lönsam investering i varumärken men det är faktiskt lika troligt att ovanstående mindre vackra bakgrund är den egentliga.
"AIK mot rekordvinst efter förhandling"
AIK Fotboll kan öka intäkterna i alla led och får resurser som överträffar det mesta bland elitklubbarna. Foto: Erik Mårtensson, Scanpix
Hur det rent sportsliga går 2013 har jag självfallet ingen aning om. Korrelationen mellan ekonomi och sportsliga resultat är som bekant inte absolut. Trist vore det dessutom om så var fallet. Men att 2013 blir AIK Fotbolls bästa år ekonomiskt är dock troligt.
Det får självfallet konskevensen att man har råd med dyrare spelare. Om det sedan leder till fler vunna matcher beror på många faktorer, men visst kommer 2013 och flytten till nya arenan att vara en höjdare när det noterade bolaget summerar första året i Friends arena.
Höjningar, hellre sänkningar av årskorten
Jag hör rykten om kraftigt ökade priser på årskort, men här finns inga beslut och jag blir inte förvånad om det till och med kan bli sänkningar för vissa kategorier. Matchdagsintäkten styrs av många faktorer och för höga årskortsavgifter, respektive biljettpriser sänker intäkten på samma sätt som för låga avgifter gör.
En kvalificerad gissning (finns inga alternativ) är att det vi får se är en ökad mångfald med årskortspriser från dagens nivå upp till årskort av VIP-karaktär för mycket höga priser. Även för biljetter till enskilda matcher får vi priser från under 100-lappen till över 1 000 spänn beroende på plats och paketering.
Inom hela arenaindustrin är trenden entydig. Samma Revenue management (hur man tjänar mer pengar på lagret av platser) tänk som flygbolag och hotellkedjor har använt sig av i decennier är på väg in i Arena industrin.
Modellen för prissättning
Det innebär följande enkla förändringar som implementeras över tid.
1. Prissättning sker tidsmässigt. Ju tidigare man köper en biljett till en match, desto billigare blir den, ju senare desto dyrare. Enda fungerande modellen för det vi kallar inventory business.
2. Väsentligt många fler kategorier biljetter för att tillfredsställa alla önskemål.
3. Väsentligt mer paketering, dvs utöver biljetten ingår en massa olika paket på mat och dryck.
Försiktiga - och vågade
Min gissning är att AIK kommer att vara mycket försiktig med prishöjningar för ett antal standardplatser och sedan ta i ordentligt för både kräsna konsumenter och företagskunder på de bra platserna.
Det är lika viktigt att nå målet fler besökare som att kunna höja snittpriserna ordentligt.
Ett ökat publiksnitt med 30-50 procent 2013 är inte orimligt och utöver att matcherna blir väderneutrala, och arenan är ofantligt mycket bekvämare är 2013 inget sommar-OS och inget fotbolls EM/VM som stör publiksiffrorna. Örebromatchen i söndags som gick samtidigt som handbollsfinalen kostade 3 000-5 000 åskådare.
De som inte tror bekvämligheten har betydelse måste betänka att nu handlar det om att gå från att sitta i en VW 1200 av 1958 års modell till en Audi A7 2012 års modell i skillnad. Allt är helt enkelt ofantligt mycket bättre.
25 miljoner i större intäkter
AIK med 207 000 besökare år 2011 bör kunna räkna med upp emot 300 000 besökare 2013. Det rycker sönder åskådarantalet i Allsvenskan ytterligare där bottenskrapet publikmässigt ligger under 50 000 åskådare.
Ett ökat snitt på 50 spänn per besökare är också rimligt att räkna med. Med i stort sett samma kostnad för hyra av arenan om den informella information jag fått mig till del är korrekt.
Vi pratar ca 25 miljoner till i intäkter för AIK fotboll och det före ökade intäkter för sponsring, event och reklamsom den nya arenan skapar.
Mycket större resurser än Djurgården
Konkurrensfördelen mot de andra lagen blir stor. AIK var extremt skickliga när de förhandlade fram sitt arenaavtal och kunde tack vara byggandet av två arenor spela ut dem mot varandra.
Även om Djurgårdenlyckades väl i sin förhandling och får liknande fördelar och utveckling när Stockholmsarenan blir klar så är min bedömning att AIK kommer att tjäna mer än någon annan.
Rent teoretiskt så skall de ökade intäkterna ge AIK chansen att förbättra sina sportsliga framgångar. Nu är värvningar och lagbygge ingen exakt vetenskap men över tid så har AIK nu lagt grunden till ökade sportsliga framgångar, bättre fotboll och i slutändan en positiv spiral av fler åskådare och mer pengar.
Djurgården får under 2013 en liknande situation med Stockholmsarenan men den trista sanningen är att de övriga arenorna inte ens är nära i design och struktur för att kunna skapa intäkter på samma sätt.
Fotnot 1: AIK Fotboll AB redovisar en förlust före skatt på 267 000 kronor för årets andra kvartal. Att jämföras med förlusten på 769 000 kronor under samma kvartal i fjol. Intäkterna från rörelsen steg till 25,4 miljoner kronor, upp från 24,7 miljoner ett år tidigare.
Fotnot 2: På torsdagen håller klubben ett informationsmöte. Inbjudna är aktieägare, medlemmar, supportrar, samarbetspartners, media och andra intresserade till ett, som klubben kallar, öppet informationsmöte angående AIK Fotboll AB:s kvartalsrapport 2 och den sportsliga verksamheten.
Delar av AIK Fotboll AB:s styrelse, vd Thomas Edselius, chefstränare Andreas Alm, scoutingansvarige Björn Wesström och kommunikationschef Gabriella Blombäck deltar för att informera om såväl ekonomi som sporten 2012.
”Tiden en faktor som ökar i betydelse”
”På senare år har det gått så långt att den medelålders medelklass har fått det så bra att fritid är en större bristresurs än pengar till fritid. Det innebär att kraven på kvalitet ökar på tid som satsas på fritid”, menar Dan Persson och tänker bl a på varför man som åskådare ska gå till Globen. Foto Erik Mårtensson, Scanpix.
Blev varm i själen av ett pressmeddelande från Matz Bengtsson på Visby golfklubb idag. De har sänkt den genomsnittliga rondtiden med en halvtimme genom en kombination av åtgärder som samtliga snabbar upp spelet. Konsekvensen är självfallet nöjdare kunder. I många fall väsentligt nöjdare kunder.
Det skapar i sin tur fler kunder och möjligheten att ta ut högre priser. Golfklubbar som tror att en smal fairway och höga ruffar är bra för att utveckla elitspelare har självfallet rätt i sak, men de förstår inte att det kostar massor i form av greenfeegäster som inte åker tillbaka då eliten utgör ca 2 procent av marknaden och knappt en procent av intäkten.
Det är ur ett ekonomiskt perspektiv lika fel målgrupp att prioritera som ståplatspubliken.
Vi vill inte vänta
Det roliga är att klubben prioriterat arbetet med att nå snabbare rondtider för då har de både sett och förstått samhällsutvecklingen.
Inom hela upplevelseindustrin i allmänhet och inom den del av densamma som idrotten utgör är tiden en faktor som ökar i betydelse.
Lika lite som jag vill tillbringa 5,5 timmar ute på en golfbana där 1,5 timmar är väntan vill jag stå i kö för att få komma in på arenan, gå och kissa, köpa ett glas rött och så vidare.
Umgänge gynnar event
Den moderna bortskämde nutidsmänniskan värderar tid allt högre. Dessutom ofta på ett sätt som arrangören inte känner till.
En fotbollsmatch är 90 minuter effektiv tid och det har vi alla över. Lägg till paus, tid att ta sig dit, tid före, tid efter och tid att ta sig hem kan det relativt enkelt bli dubbla tiden och då uppstår risken att man väljer bort eventet. Finns det sociala faktorer exempelvis umgänge med vänner över en bit mat före matchen så ökar chansen att man prioriterar eventet.
I mitt arbete delar jag upp eventtiden i två delar. PT för positiv tid och NT för negativ tid. Vill man kunna få in mer pengar från fler människor är uppdraget alltid att optimera PT och minimera NT.
Två valutor vid arrangemang
Här måste man kunna sin Einstein, dvs att även tid är relativt. Jämför 30 sekunder i tvättstugan där tvättmaskinen är färdig men luckan inte går att öppna med 30 sekunder i en trevlig bar där man håller om en kvinna man älskar med ena handen och har ett glas Romanée Conti 95 i den andra. I första fallet är 30 sekunder en evighet i det andra en nanosekund.
Då mänskligheten onekligen inte kan benämnas som en homogen gruppering så kan det som är positiv tid för en person vara mindre positiv tid för en annan.
När man arrangerar ett kommersiellt idrottsevent, oavsett om det är en fotbollsmatch, en golfrunda, utförsåkning eller något annat så skall konsumenten betala med två valutor. Dels med de pengar man vill ha av honom och dels med del av sin fritid.
Kraven ökar för varje år
På senare år har det gått så långt att den medelålders medelklass har fått det så bra att fritid är en större bristresurs än pengar till fritid. Det innebär att kraven på kvalitet ökar på tid som satsas på fritid.
Att Manchester U och Barcelona drar mer folk än en allsvensk match trots dyrare biljetter beror enbart på att konsumenten får en bättre upplevelse.
Att AIK kommer att öka sina publiksiffror i nya Friends Arena trots ökade biljettpriser bara för att arenan ger mer bekvämlighet, dvs primärt mindre negativ tid som del av upplevelsen är för mig en självklarhet. Min gissning är att AIK 2013 har 37 procent fler besökare och mer än 50 kronor i ökat snittpris.
Gäller att förbättra upplevelsen
Det Visby GK visar med sin framgångsrika satsning är att man är en av få aktörer som förstått att snabbare rundor är ett sätt att öka upplevelsen. Det samma gäller alla aktörer i den här industrin.
Det går inte att regissera händelserna på plan eller hur det går på en golfbana, det är trots allt tjusningen med sporten, men det går att lägga oceaner av energi på att förbättra upplevelsen genom att minska andelen negativ tid och öka andelen positiv tid all annan tid.
Då måste man som aktör även börja ta ansvar för det som ligger utanför det primära. Det kunden betalar för med sin fritid är all tid från det man lämnar kontor eller hemmet, till dess man är hemma igen.
Bortskämda, javisst
Här vet vi att en bit mat och en öl före matchen/rundan med polarna är enkel att sätta av tid för medan restid, köer och liknande inte skapar någon vilja att konsumera mer.
Vi vet också att viljan att konsumera mer finns på golfbanan såväl som på arenan, bara man paketerar rätt och gör det enkelt och tidseffektivt att göra av med pengar på sådant som skapar positiv tid.
För vän av ordning, de här mera kameralt lagda kamraterna som anmälde sig som skolpoliser redan i småskolan bör det nämnas att det här inte handlar om stress. Stress är när omgivningen går i en annan takt än det tempo du själv föredrar, oavsett om du promenerar på Kungsgatan eller skall göra färdigt en momsdeklaration.
Våra bortskämda kunder inom upplevelseindustrin kräver självfallet att vi skall leverera i det tempo de mår bäst i, och det varierar från individ till individ.
Vem sa att det var enkelt?
"Naiva och optimistiska antaganden"
Är det vettigt att satsa på idrotter som backhoppning, rodel, bob, kanotslalom, konstsim, gång? undrar Dan Persson. Foto: Fredrik Persson, Scanpix
Skridskoförbundet lanserar tanken på att Sverige skall försöka få vinter-OS 2022 på Svd. De får stöd av centerns Per Åsling i en annan artikeln. Det är en felaktig tanke oavsett hur man argumenterar.
Borträknad analysen att de alpina grenarna bäst genomförs i Åre så vimlar artikeln av naiva och optimistiska antaganden.
Bra tanke, men icke fungerande
Ett OS skulle inte få fler ungdomar att börja åka skridsko eller syssla med andra vintersporter så även om det är välinvesterade pengar att få fler ungdomar att aktivera sig så är ett vinter-OS en dyr och krånglig omväg.
En stor statlig satsning på att få fler ungdomar att motionera i samverkan med idrottsrörelsen skulle dock vara en mycket lönsam aktivitet för samhället och bör ske helt utan koppling till OS.
OS är numera uppbyggt på ett sätt där IOK får för stor andel av intäkterna, dvs OS är inte lönsamt för värdlandet.
Även hockeyn går back
Här måste det ske en ändring generellt för det är lika illa för många andra event och organisationer.
Risken att hockeyförbundet går back på nästa års VM för att internationella förbundet tar för stor andel (alla pengar utom biljettintäkter) är överhängande.
De internationella organisationernas girighet gör värdskap till ekonomiska risker på en sådan nivå att bara diktaturer eller korrupta länder kan komma ifråga som värdländer i framtiden. Det här är ett jätteproblem som växer.
Ändå miljardutgifter
Ett vinter-OS, även om vi kan använda befintlig struktur i Åre, hoppbackar och längdskidåkning i Falun, skidskytte i Östersund och issporter i Stockholm kräver ett antal miljarder i investering av olönsamma arenor för kälkåkningen och skridsko.
Det är sporter som är döende i Sverige och bara växer som motionsidrott när det gäller långfärdsskridsko. Skridsko som idrott är lika döende som rodel, bob, backhoppning med flera sporter.
De finns bara för att de är olympiska och får statligt stöd. Långfärdsskridsko som underbar metod för att förbättra kondition, gå ner i vikt och få vara ute i naturen växer självfallet och kommer fortsätta göra så.
Skridsko i en skidtunnel
Att bygga en inomhushall för motionsåkarna på långfärdsskridsko som är en bra och populär samt växande motionsidrott går inte räkna hem ens samhällsekonomiskt och skall man göra det måste det bli modellen skidtunnel, dvs en ca tio meter bred nedgrävd rundel med omkrets på 400 meter helt utan läktare och tak över innerplanen som krävs för OS.
Ovanpå kan med fördel en träningshall för fotboll läggas som då kan utnyttja värmen från konstisanläggningen.
Imagevärdet för ett vinter-OS är begränsat, det är få länder och det globala mediaintresset är en bråkdel av ett sommar-OS, ett fotbolls-VM eller fotbolls-EM. Ryder Cup i golf är ett större event globalt sett. Det långsiktiga värdet för Sverige är lågt.
Skatteintäkterna ändå större än garantin
Vill Sverige få hit stora internationella event på ett sätt som även Anders Borg accepterar så är modellen enkel:
1. Ta bort hindren, som exempelvis kostnader för polisbevakning som förhindrar att vi får dressyr-EM 2016.
2. Låt staten om budgeten i övrigt är rimlig ställa upp med garantier som krävs gentemot den internationella organisationen. Går eventet runt behöver staten inte pynta garantin och går det back är skatteintäkterna ändå större än garantin. Anders Borg vinner oavsett.
Inga statliga pengar till arenor, det är slöseri med skattepengar. Inget OS och inte heller fotbolls-EM då båda kräver gigantiska infrastrukturinvesteringar med för låg samhällsnytta.
Satsa på idrotter med överlevnadsförmåga
Hästsport, ishockey, golf, orientering, med flera sporter tillsammans med fortsatt utveckling av utövareventen är en samhällslönsam väg framåt.
Om sedan RF i sin strävan att påvisa den stora samhällsnyttan fokuserade bidragen på de sporter som har överlevnadsförmåga så tappar vi lite mångfald.
Men kära läsare, hur många av er känner en aktiv idrottare i sporter som backhoppning, rodel, bob, kanotslalom, konstsim, gång med mera. Inte ens stora framgångsrika sporter som skidskytte har tusentalet aktiva.
Svensk fotbolls ledarduo, ordföranden Fredrik Reinfeldt och generalsekretaren Andrea Möllerberg har efter framgångsrikt lobbying arbete inom RF öppnat för ett förändrat ”tak” vad gäller RF:s ekonomiska stöd till specialidrottsförbunden, som SvFF, Svenska Fotbollförbundet..
Vid kommande Riksidrottsforum i Norrköping finns på dagordningen bland annat ett nytt förslag gällande det ekonomiska stödsystemet för perioden 2026-2035.
Svenska Skidskytteförbundet gör en historisk satsning på anläggningar – 10 miljoner kronor avsätts till en ny anläggningsfond. Det är det största enskilda projektet i förbundets historia,
Syftet är att ge föreningar runt om i landet möjlighet att nå utveckling med förbundets bygge som mall. Med den här investeringen finns förhoppningen att säkra sportens tillväxt.
Aldrig tidigare har Paralympics nått ut till så många i Sverige som under sommarens spel i Paris. Det mediala genomslaget ökade med 54 procent jämfört med sommarspelen i Tokyo 2021.
Intresset för paralympisk idrott växer starkt, både internationellt och i Sverige.
Jerry Andersson, 56, Mr Troja, fick för ett år sen beskedet via Facebook att han inte var önskvärd i Ljungbyföreningen längre. I dag presenterades han som ny i Växjö Lakers organisation.
Idrottens sponsorintäkter fortsätter att öka, men endast för de större förbunden. De tio största redovisar intäkter från sponsorer på sammanlagt 594 miljoner, en ökning med 25 miljoner från 2023.
Idrottens Affärer har tagit del av en unik kartläggning som visar att klyftorna mellan de stora förbunden och de mindre har ökat. Anledningen är främst avregleringen av Svenska Spels spelmonopol.
Folkspel är föreningslivet eget lotteribolag. Sedan i våras erbjuder de föreningslivet ett digitalt lotteri som heter JOYNA. I det ingår premiumvinsten win-win. En prenumerant vinner 100 000 kronor. Dessutom går samma summa till den förening eller organisation som sålt lotten.
Senaste dragningen var det Kungälvs HK som hade en vinnare och som dessutom genererade lika mycket till den egna klubbkassan.
Ordförande Björn Norberg:
Tiden är inne… Svenska vinterhjältar på skidor gör entré igen i TV. Den alpina säsongen drar igång på Viaplay Vinter. Premiären sker i Sölden med storslalom för både damer och herrar. Men helgen bjudet ocks på ett antal fotbollsmatcher, eroende på vilken tv-kanal du har.
Du som gillar att se idrottsdramatik på TV får fullt upp i helgen.
IFK Norrköping blir starkt kritiserat, Klubben går nu ut med Information om att det bllir en större ekonomisk förlust än väntat i det kommande bokslutet. Lägre intäkter och färre spelarförsäljningar än förväntat är skälen. Samtidigt är landslagsspelaren, Linus Wahlqvis, mycket kritisk och menar att klubben slarvade bort en övergång när hans förra radarkamrat, Alexander Fransson ville återvända till klubben, men nobbades av IFK.
