Det har så här långt varit en förträfflig säsong för Tingsryds AIF i Hockeyallsvenskan. Efter 27 spelade omgångar återfinns klubben i toppen av tabellen med 56 inspelade poäng. Ekonomiskt ser det inte lika bra ut.

Spelarna tänker baa på sitt

Klubben behöver låna 5 miljoner kr för att dels städa undan gamla synder, men även för att skapa förutsättningar för en stabilare ekonomi i verksamheten framöver. Med tanke på att kraven på de allsvenska föreningarna för kommande säsong gör gällande att det krävs ett eget kapital på 1 miljon kr brinner det i knutarna.

Det som beskrivs ovan är på inget sätt unikt för svensk lagidrott på elitnivå, exemplen är tyvärr allt för många. Sportslig framgång är ingen garanti för ekonomisk dito.

En annan inte oviktig detalj är knappast heller unik i sammanhanget, nämligen de tongångar som kommer från spelarleden i Tingsryd. Dessa går kortfattat ut på att spelarnas inklusive ledarnas uppgift koncentreras till det som sker på isen, medan övrigt i klubbens verksamhet, såsom t ex marknadsföring och försäljning, är upp till andra att sköta.

Olyckligt "Vi och dem"

Här beskrivs något alltför ofta förekommande inom elitidrotten, nämligen att den enskilda organisationen är tydligt uppdelad och att var och en sköter sitt. Detta innebär i praktiken att det inom ramen för en och samma idrottsorganisation återfinns flera separata organisationer, som lever egna liv.

Det tar sig uttryck som ”vi på sporten gör si, ni på marknad gör så”. Vi och de. I en fungerande professionell organisation finns bara vi, aldrig de. Enkelt att säga, svårare att leva upp till. Den stora utmaningen stavas att hålla ihop sin organisation. De olika delarna är beroende av och påverkas hela tiden av varandra.

Den insikt som krävs, inte minst i exemplet Tingsryd AIF, är att arbetet med sport marketing inte lever ett eget liv i en begränsad del av organisationen. För att klargöra hela kedjan, styrelsen måste garantera kontinuitet inom arbetet med sport marketing.

Förståelse för varandra

I nästa steg beslutas synen på och strategin kring sport marketing, hur arbetet ska bedrivas i ett kortare perspektiv samt hur det ska utvecklas på längre sikt av den operativa ledningen. Det förankras sedan i de olika delarna av organisationen.

Inte minst viktigt är att de delar av organisationen som arbetar med sport marketing respektive med själva sporten är synkroniserade fullt ut. Det bygger bland annat på en kunskap om och förståelse för respektive dels innehåll och dels löpande verksamhet. Det skapar i sin tur en livsnödvändig insikt kring hur de påverkar varandra i stort och smått.

Alla i organisationen ner till den enskilde spelaren måste dra åt samma håll för att resultatet i form av resurser in i verksamheten blir så optimalt som möjligt. Alla i organisationen har ett ansvar för att dra sitt strå till stacken. Alla har ett ansvar för att skapandet av en organisation blir verklighet.

Det sportsliga i andra hand...

Det är inte helt ovanligt att t ex sportchefer, eller för den delen förbundskaptener, går till den operativa ledningen eller ut via media, och deklarerar att de behöver mer resurser för att kunna utveckla sina lag. Kraven brukar vara väldigt tydliga. Lika tydligt är inte den egna föreställningen kring hur dessa resurser långsiktigt ska skapas, och vilken del i skapandet som kan kopplas till den egna rollen.

Det kan t ex handla om att kortsiktigt avstå resurser till arbetet med det sportsliga, som istället investeras i byggandet av en professionell säljorganisation, vilket långsiktigt skulle gagna hela verksamheten i varje enskild del.

Handen på hjärtat, hur många sportchefer eller förbundskaptener skulle gå till den operativt ansvarige med en sådan tankegång?