Folkopinionen har inte alls varit lika förtjust varken före eller under arrangemanget.  

Den brasilianska presidenten förklarade strax innan det att slutspelet invigdes att de olika protesterna inte får förhindra eller på olika sätt sabotera arrangemanget. 

Polis mot egna befolkningen

Polisen har order att agera ytterst bestämt, och om det blir nödvändigt kommer även landets väpnade styrkor i form av armén att sättas in mot den egna befolkningen, vilket knappast hör till ordningen i ett demokratiskt land. 

I termer av sport marketing skulle vi kalla detta för ett prekärt utgångsläge.

Fanns det för FIFA i allmänhet och den brasilianska regeringen i synnerhet anledning att ana en sådan här utveckling? 

Regeringens möjlighet

Brasilien är ett land med två religioner – kyrkan och fotbollen. Även om England är fotbollens vagga betraktar många, inte minst den egna befolkningen, Brasilien som fotbollens hemland. 

Bilden förstärks av det faktum att landet hittills har vunnit fem VM-guld, vilket är fler än något annat land har mäktat med. Årets VM-slutspel är dessutom det första i landet sedan 1950. 

Därför, ett VM-slutspel i Brasilien borde vara ett klockrent arrangemang i perspektivet sport marketing för den sittande regeringen. Här borde finnas stora möjligheter att bygga popularitet som i sin tur ska underlätta en ny valseger och fortsatt maktinnehav. 

Fansen inte alls så förtjust

Men bilden haltar. Fansen är inte alls lika förtjusta som de ansvariga har hoppats. Således infinner sig inte de möjligheter till sport marketing, det vill säga att politikerna kan marknadsföra sig själva genom en sport, som man säkerligen hade räknat med. 

Förklaringen finns att söka i fansens och åskådarnas önskemål och behov.

I grunden handlar det om för marknadsföraren att förstå sin egen verksamhet i termer av människors längtan och önskemål – vad de mest av allt vill få av politikerna. 

Klassisk förklarinsmodell

Kopplat till mästerskapet borde arrangören ursprungligen ha frågat sig vad ett VM fyller för befolkningen och på det viset förstå hur starkt behovet är jämfört med annat.

En klassisk förklaringsmodell inom psykologin för att titta på människors behov och prioriteringar mellan dessa är Abraham Maslows behovshierarki (A.M. ”Motivation and Personality” Harper and Row 1954). 

Modellen som ursprungligen har fem nivåer bygger på att man börjar nedifrån med de mest basala behoven som mat för dagen och tak över huvudet. 

Då allti rätt ordning

Behoven på en underliggande nivå måste vara fyllda innan man kan ta ett kliv uppåt. Eller annorlunda uttryckt, så länge behoven på en lägre inte är fyllda, är mindre livsviktiga behov inte intressanta, och kan heller i egentlig mening inte utgöra ett substitut. 

De protesterande i Brasilien har uttryckt önskan av mer livsavgörande karaktär. Det handlar om bostäder och infrastruktur, tillgång till god sjukvård samt skolor för barnen. Dessutom krav på trygghet i vardagen som fungerande lag och ordning, oavsett var man bor. 

Om ansvariga i Brasilien hade haft en plan för att varaktigt täcka dessa behov, hade ett VM-slutspel i detta fotbollstokiga land kunnat vara en del av detta. På det viset skulle behoven komma i rätt ordning. 

Skillnaden på fel och rätt

I dag menar demonstranterna ”vi fick detta istället” och syftar på arrangemanget och arenorna. Protesterna hade sannolikt varit betydligt färre, större demonstrationer och kravaller hade förmodligen uteblivit, om de hade kunnat säga: ”vi fick detta också”. 

I termer av sport marketing skulle vi kalla detta ett hyggligt utgångsläge.

Brasiliens regering gjorde alltså inte hemläxan. 

Men så är de inte heller vinnare oavsett om fotbollslaget skulle ta hem mästerskapet. Inte ens då kommer protesterna att tystna eftersom människors vardag fortfarande är lika trist.